Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Simulera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och hörselorganen äro deremot insänkta i
skarpt begränsade rum i kraniet, och då smak- och
luktorganens ändapparater stå fria mot slemhinnornas
ytor, äro känselorganens insänkta i huden samt helt
och hållet täckta af dess yttersta lager. I syn- och
hörselorganen är en sådan nervändarnas insänkning
icke nog, utan i det förra tapetserar den hinnlika
utbredningen insidan af ett styft klot, i sin ordning
rörligt i en håla och försedt med ljusbrytande
media, som i det normala ögat kasta eller kunna
kasta ljusstrålarna just på dessa ändapparater;
hörselorganet, konstrikt bygdt i bågar och spiral,
ligger inbäddadt i kroppens hårdaste benmassa och är
fyldt af vätska, i hvilken ljudvågorna omsättas till
vattenvågor för att i denna form anslå den vidsträckta
utspända klaviatur, som nervtrådarnas ändorgan bilda å
vissa organets hinnartade delar. Se vidare artiklarna
om de särskilda sinnesorganen. G. v. D.
Sinnessjukdomar kallar man vissa former af rubbningar
i själslifvets funktioner – psykiska rubbningar eller
psykoser. Dessa sjukdomar bero alltid på ett sjukligt
tillstånd hos själslifvets organ, hjernan, men
sammanfalla hvarken med hjernsjukdomar i allmänhet
– ty många sådana finnas utan psykisk rubbning –
eller med själssjukdomar i allmänhet, ty sådana
finnas af moralisk art (synd, last) utan sjukdom i
hjernan. Åt båda hållen är ganska svårt att begränsa
de egentliga sinnessjukdomarnas område. På ena gränsen
står t. ex. feberdeliriet, som icke brukar räknas
till sinnessjukdomar, ehuru det ofta endast till
orsaken kan skiljas från det maniakaliska deliriet. På
andra gränsen står den etiska förrycktheten (moral
insanity). Begreppet sinnessjukdom sammanfaller
icke häller med förståndsrubbning, ty former finnas,
der endast sinnesstämningen är abnorm, utan att den
intelligenta sferen är rubbad. Emellertid indelar man
i allmänhet sinnessjukdomarna i tvänne hufvudslag. Det
ena omfattar sinnessjukdomar, som bero på bristande
utveckling hos hjernan: idioti och kretinism. Det
andra omfattar dem, som grunda sig i störningar
i en utvecklad hjerna: melancholia l. tungsinne,
mania l. ursinne, paranoia l. primär förryckthet,
dementia l. slösinne, fånighet, dementia paralytica
l. paralysie générale l. förlamande sinnessjukdom
samt några genom bestämda orsaker modifierade
former, såsom epileptisk, hysterisk, hypokondrisk
sinnessjukdom, puerperal sinnessjukdom, toxiska
sinnessjukdomar, beroende på någon förgiftning, hvaraf
den vanligaste är alkoholsinnessjukdom. Somliga
former uppträda mest som ett senare obotligt
stadium och kallas då sekundära i förhållande till
de primära formerna, som vanligen äro melankoli
och mani. Dessa tvänne uppträda stundom med
nästan reguliert återkommande anfall och kallas då
periodiska. Somliga former angripa hufvudsakligen
blott en ringa del af de psykiska funktionerna och
kallas då partiella rubbningar, andra deremot äro
mera universella, sträckande sig till själslifvets
hela område. Somliga äro snart öfvergående, akuta,
och botliga, andra räcka i åratal, äro kroniska
och då vanligen obotliga. Somliga slå öfver från den
ena formen till den andra, äro metaboliska, såsom
då melankoli slår öfver till mani, andra äro mera
stationära, bibehållande sin ursprungliga form. Ehuru
alla bero på sjukliga förändringar i hjernan,
äro dock dessa förändringar i de flesta fall af så
fin beskaffenhet att de vid hjernans undersökning
efter döden icke visa sig för våra hittills kända
undersökningsmetoder. Endast några få, såsom dementia
och framför alla dementia paralytica, visa i hjernan
tydliga förstörelseprocesser i form af inflammation
eller degeneration. Sinnessjukdomarnas orsaker äro
af många slag. Förberedande eller predisponerande
orsaker äro i synnerhet ärftliga anlag, svag och
nervös, s. k. nevropatisk konstitution, bleksot
och blodbrist. Framkallande orsaker äro stötar
på hufvudet, upphettning af hufvudet, i synnerhet
genom solsting, utsväfningar i könsväg, särdeles
sjelfbefläckelse, omåttligt bruk af spirituosa,
allt slags öfveransträngning af hjernan, nattvak,
bekymmer, sinnesrörelser, akuta sjukdomar, som
föranleda kongestion till hjernan, eller kroniska, som
utmatta hjernan, gifter m. m. Se vidare Förryckthet,
Idioti, Kretinism, Mania, Melancholia, Paralysi m. m.
F. B.
Sinnesslöhet. Se Idioti.
Sinnessvaghet. Se Idioti.
Sinnesvilla, sinnesdelirium, falsk uppfattning genom
sinnena. Sedan Esquirols tid har man indelat
sinnesvillorna i hallucinationer och illusioner
(se dessa ord).
Sinolog. Se Sina.
Sinope (Turk. Sinub), stad i asiatisk-turkiska
vilajetet Kastamuni, på en halfö, Bostepe, vid
Svarta hafvet, med förträfflig hamn. Omkr. 8,000
innev. Handel med trä, vax, frukt och silke. Den
af ett kastell och murar befästa staden är delad
i ett turkiskt och ett grekiskt qvarter. Anlagdt
omkr. 780 f. Kr. af kolonister från Miletos, blef
S. en medelpunkt för thonfiskfångsten och handeln på
Svarta hafvet samt moderstad för kolonierna Kotyora,
Trapezus, Kerasos m. fl. Sedan 183 f. Kr. hufvudstad
i riket Pontos, förskönades det med en mängd
praktbyggnader, men förvandlades år 45 f. Kr. till en
romersk koloni samt eröfrades af seldsjukerna 1214
och af osmanerna 1461. Den 30 Nov. 1853 blef i S:s
hamn en turkisk flotta under Osman pasja förstörd
af ryssarna under amiral Nachimov.
Sinsheim, stad i storhertigdömet Baden, kretsen
Heidelberg. 2,892 innev. (1885). Vid S. utkämpades
d. 16 Juni 1674 en oafgjord strid mellan fransmännen
under Turenne och österrikarna under Bournonville.
Sint, sintlås, krigsv. Se Eldhandvapen och
Hjullås.
Sinto (Sjinto), den japanska nationalreligionen. Se
Japan, sp. 1061.
Sinus (Lat., egentl. bukt, vik). 1. Anat. Ordet sinus
förekommer inom anatomien i olika betydelser. Så
t. ex. betecknar det insänkningen mellan
qvinnobrösten: barmen. Vidare förekommer det som
benämning på utbuktningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
