Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Shakspere, William - Shamokin - Shan (Sjan) - Shanghai - Shannon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
försvunnit. Kompositionen är äkta dramatisk, dock endast
inom lustspelen. De historiska skådespelen äro ännu
episerande. Karaktersteckningen är ypperlig. Dock
förekommer ännu ingen karaktersutveckling. Qvinnorna
äro väl fortfarande sensuella, men framstå
företrädesvis såsom representanter för en sund
lifsglädje och en sprittande intelligens. Problemet
under denna tid var ej längre: huru skall menniskan
vinna makt i den yttre verlden? Frågan hade nu
fördjupats: huru skall den karakter vara beskaffad,
som segrar i den praktiska tillvaron?
Den tredje perioden hade ej längre detta intresse. Det
var en tviflets och lidandets tid, som nu började,
och den yttre framgången var skalden likgiltig. Hvad
han nu vill uppvisa är, huru en rikt begåfvad ande
dukar under för själens egna strider. Undergången sker
derigenom att hjelten utsättes för en förherskande
passion, som är väsentligen stridande mot hans
karakter. Hufvudvigten ligger nu på framställningen af
karakterens utveckling, och hela intresset i dramat
samlar sig kring hufvudpersonen sjelf; bifigurerna
äro vanligen blott skisserade. Sorgspelens byggnad är
rent dramatisk. Versen är deremot mindre harmonisk
än under den andra perioden. En sådan ström af nya
tankar störtar sig öfver skalden, att han endast med
svårighet lyckas gifva dem ett klart uttryck. Under
denna tid diktade han nästan endast sorgspel. De
tvänne lustspel han skref äro misslyckade och stå på
öfvergången till tragedier.
Den fjerde perioden är en tid af återvunnen
harmoni. Skalden visar nu, huru en af olyckan eller
brottet nedbruten karakter genom lidandet åter når
till harmoni. Dramerna stå derför på gränsen mellan
sorgspel och lustspel.
Ett redan under den första perioden framträdande drag
är S:s vördnad för verkligheten eller hans kärlek till
lifvet i alla dess former. Ingen skald har skildrat en
sådan mångfald af menniskor. Ingen har häller tecknat
sina karakterer med samma opartiskhet. S. föll
aldrig ned inför den menskliga storheten, och han
fruktade aldrig att låta denna träda i beröring med
lifvets alldagligheter, men han glömde derför icke
den sanna upphöjdheten. Sällan var det någon mensklig
karakter, i hvilken han ej lyckades upptäcka något
berättigadt; han behandlar Falstaff med knappt mindre
kärlek än han behandlat prins Henrik. Men denna kärlek
till lifvet gör, att han blott skildrar. Han sökte ej
att lösa samtidens religiösa och sociala problem. De
komma på tal hos honom, för såvidt dessa idéer
sysselsätta hans hjeltar, men de ega ej sjelfständig
betydelse. Hans dramer äro derför icke idédramer,
och hans hjeltar äro inga filosofiska lärosatser,
som på konstlad väg iklädts mensklig gestalt, utan
de äro i främsta rummet menniskor.
Spridda dramer af S. hafva till svenska
öfversatts af E. G. Geijer, S. Lundblad,
O. Bjurbäck. P. A. Granberg, K. A. Nicander,
H. Sandström, N. Arfwidsson, P. Westerstrand,
F. A. Dahlgren, G. Scheutz och J. H. Thomander. En
fullständig öfversättning har verkställts af K. A.
Hagberg (1847–51; ny uppl. 1861) och en
scenisk bearbetning af W. Bolin. »Lucretia»
är öfversatt af A. Lindgren (1876) och sonetterna
af C. E. Nyblom (1871). Se vidare Henrik Schück,
»Shakspere, hans lif och verksamhet» (1883–84).
H. S.
Shamokin [sjamå-], postby i nord-amerikanska
staten Pennsylvania. 8,184 innev. (1881). Betydande
kolhandel.
Shan (Sjan), folkstam. Se Tai.
Shanghai [sja’ng-], kinesiska rikets mest betydande
hamn- och handelsstad, är belägen i prov. Kiang-su,
i en bördig, men osund trakt, vid floden Yusung,
22 km. från dess utlopp i Jang-tse-kiang, samt står
genom en mängd floder och kanaler i förbindelse
med nästan alla rikets provinser. Staden, som 1887
räknade omkr. 355,000 innev., består af den gamla
kinesiska staden och norr derom, vid flodstranden,
de europeisk-amerikanska qvarteren samt flere
förstäder. Den gamla staden är omgifven af en hög
mur, har trånga och smutsiga gator, många tempel och
låga hus. De europeiska qvarteren äro delade i en
fransk, en engelsk och en nord-amerikansk afdelning,
hafva vackra, breda gator, praktfulla byggnader,
gasbelysning, stora varumagasin m. m. Under franskt
beskydd står det 40 km. från S. belägna jesuitklostret
Su-kia-wei, grundadt i 17:de årh. I närheten deraf
ligger en uppfostringsanstalt för unga kinesiskor. En
liflig prägel erhåller staden af den stora mängd
fartyg af alla nationer, som uppfyller hamnen; deras
antal stiger ofta till öfver 1,000. År 1885 uppgick
drägtigheten af ut- och inlöpande fartyg till 3,917,178
tons. Floden är af kineserna befäst med flere starka
batterier. De förnämsta införselvarorna äro opium,
bomulls- och ylle varor, samt metaller; exportartiklar
äro te och silke. Den direkta omsättningen med
utlandet uppgick år 1887 till 157% mill. kr. import
och 301 mill. export. Såsom industristad intager
S. ej någon framstående plats. 1876 öppnades der
den första jernbanan i Kina (från S. till Vusungs
mynning), hvars materiel dock redan efter några
veckor fördes till Formosa, der den fick rosta och
ruttna bort. Från S. utgår telegrafkabel till såväl
Japan som Europa. Då stadens hamn 1843 öppnats för
européer, anlades det första utländska faktoriet af
engelsmannen Balfour, hvarefter äfven amerikaner
och fransmän skyndade att begagna sig af de stora
kommersiella fördelarna. Inom kort höjde S. sig till
Kinas förnämsta handelsstad, på Kantons bekostnad.
Shannon [sja’nnön], Irlands och Storbritanniens största
flod, rinner upp i grefskapet Cavan, provinsen
Ulster, på en höjd af 95 m. öfver hafvet. Den går
först i sydlig och sydvestlig riktning, derunder
genomflytande sjöarna Lough Allén, Lough Ree och Lough
Dearg, men vänder derefter åt v., bildar vid Limerick
en 110 km. lång mynningsvik och faller slutligen ut
i Atlantiska oceanen. S. är 360 km. lång och har
ett flodområde af 17,470 qvkm. Från h. upptager
den bifloderna Key l. Boyle, Suck och Fergus,
fr. v. Inny. Brosna, Maigue, Deal och Cashen. Floden
är segelbar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
