Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schneidewin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
scholierna till Hesiodos, Pindaros, Sofokles,
Aristofanes m. fl. härflyta delvis ur gamla
källor och äro af stor betydelse. Bland latinska
scholiaster äro de vigtigaste: Probus och Servius
(till Vergilius), Donatus (till Terentius)
och Porphyrio (till Horatius). Författandet af
scholier fortgick under hela medeltiden, mea större
delen af de yngre scholierna eger intet värde.
A. M. A.
Scholl, Aurélien, fransk skriftställare, en af de
mest bekanta personligheterna i Paris, född d. 14
Juli 1833 i Bordeaux, har länge varit medarbetare
i »Evénement» och »Voltaire» samt äfven sjelf
redigerat åtskilliga tidningar och dessutom utgifvit
romaner och teaterpjeser: La question d’amour (1864),
Les chaînes de fleurs (1866), Le repentir (1876),
Le nid des autres (1878) m. fl. Han utmärker sig
genom sin glänsande qvickhet och sin benägenhet för
polemik. S. har för öfrigt blifvit ryktbar genom
sina dueller.
Scholten, Jan Hindrik, nederländsk protestantisk
teolog, född 1811 nära Utrecht, blef 1840 professor
vid atheneum i Franeker och 1845 i Leiden samt afgick
från sitt ämbete 1881. Död 1885. Som den förnämste
representanten för den kritiska och frisinnade
teologien i Nederländerna deltog han i striden mellan
Oosterzee och Opzoomer om kristendomens väsende,
dervid yrkande på en filosofisk behandling af de
religiösa sanningarna. Då han framställde den etiska
determinismen som grundprincip i den reformerta läran,
blef han från flere håll häftigt angripen. Bland
hans skrifter märkas: Geschiedenis van godsdienst
en wysbegeerte (1853; 3:dje uppl. 1863), det
betydelsefulla verket De leer der hervormde kerk
in hare grondbeginselen (2 del. 1848–50; 4:de
uppl. 1861–62), De vrije wil (1859), Het evangelie
naar Johannes (1864), De doops formule (1869) m. fl.
Scholz, Bernhard, tysk musiker, f. 1835, elev i
pianospel af E. Pauer, i teori af S. W. Dehn (hvars
efterlemnade lärobok i kontrapunkt han utgaf 1859),
blef 1856 lärare vid k. musikskolan i München, 1859
hofkapellmästare i Hannover, 1871 orkesterdirigent i
Breslau och 1883 direktör för Hochska koriservatoriet
i Frankfurt am Main. S. hör till samtidens mera
ansedde kompositörer. Han har skrifvit sånger,
kammar -och orkestermusik (uvertyrerna Iphigenia
och Im freien), ett requiem, operorna Carlo Rosa
(1858), Golo (1875), Die vornehmen wirte (1883) m. m.
A. L.
Schomberg, Friedrich von, tysk-fransk fältherre, född
1615 i Heidelberg, gjorde sina lärospån i holländsk
krigstjenst, under prinsarna af Oranien, och hade
redan vunnit stor berömmelse, när han 1650 trädde i
fransk tjenst. 1661 skickades han till Portugal emot
spaniorerna, som infallit i landet, och vann stora
framgångar, med den påföljd att Spanien 1668 måste
erkänna huset Braganca. Efter en kortare verksamhet
i engelsk tjenst deltog S. 1674 i fälttåget till
Katalonien samt blef 1675, ehuru protestant, fransk
hertig och marskalk af Frankrike. Efter upphäfvande
af nantesiska ediktet gick han först i portugisisk,
sedan i brandenburgsk tjenst samt blef brandenburgsk general-en-chef
och statsråd, men följde 1688 prins Vilhelm af Oranien
på dennes tåg till Storbritannien. Han stupade 1690
i slaget vid Boyne.
Schomburgk, Sir Robert Hermann, engelsk
forskningsresande, f. 1804 i Freiburg a. d. Unstrut
(som tysk undersåte), anställde 1835–44 högst vigtiga
undersökningar i Britiska Guyana, samt gjorde der
mycket värdefulla botaniska och zoologiska samlingar,
hvilka nu förvaras i British museum. 1848–57 var han
britisk konsul på Haiti samt afslutade derunder ett
för England fördelaktigt handelsfördrag och förmedlade
freden med kejsar Soulouque. 1857 blef han britisk
generalkonsul i Bangkok, men återvände till Europa
1864 och dog 1865 vid Berlin. Bland hans skrifter
märkas: Description of British Guyana, geographical
and statistical (1840) och praktverket Views in the
interior of Guyana (s. å.).
Schongauer, Marten, berömd tysk målare och
kopparstickare af den schwabiska skolan, kallad Martin
Schön eller »Hübsch Martin» (ej för sitt personliga
utseendes skull, utan »von wegen seiner kunst»),
född i Kolmar omkr. 1453, dog derstädes redan 1488,
vid ungefär 35 års ålder. Hans lefnadsomständigheter
äro till största delen obekanta. Man vet endast,
att han studerade i Nederländerna och antagligen
var elev af Rogier van der Weyden. Det är ovisst
om någon enda af hans på sin tid berömda taflor
nu finnes, men man tillskrifver honom på ganska
goda skäl en Jungfru Maria i rosenlunden (i S:t
Martin-kyrkan i Kolmar) samt två heliga familjer (i
Wiens kejs. galleri och i Münchens pinakotek). Deremot
bevaras ännu i Basels museum åtskilliga af hans
fint utförda handteckningar jämte 9 graverade
silfverplåtar (ej afsedda att tryckas); och af
hans vidt berömda kopparstick äro 117 blad kända,
hvilka alla beteckna afgjorda framsteg inom den
tyska kopparstickskonsten och i denna konstgren i
allmänhet. S. är på detta område mycket mångsidig,
än vek och innerlig (såsom i sina madonnor), än
djupt tragisk (såsom i sina framställningar af
Kristus på korset), än humoristisk; han förde sin
grafstickel med största säkerhet och viste att genom
olika strecklag och manér icke blott förträffligt
utmodellera sina figurer, utan äfven med mästerskap
återgifva landskapliga bakgrunder, draperier och andra
accessoarer. Särskildt berömda äro bland hans blad
hans Kristus på korset och S:t Antonius’ frestelse.
O. G-g-
Schoolcraft [skol-], Henry Rowe, nord-amerikansk
etnograf, f. 1793 i staten New York, skickades 1823
som indian-agent till Michigan, gifte sig der med
sondottern till en indianhöfding och vann indianernas
tillit i rikt mått, hvilket satte honom i tillfälle
att anställa de mest noggranna iakttagelser rörande
deras seder och bruk. Hans förnämsta verk utgafs på
unionsregeringens bekostnad under titeln Information
respecting the history, condition and prospects of
the Indian tribes of the United states of America
(6 bd, 1851–57). Hans öfriga skrifter utgöras mest
af smärre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
