Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schmalz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1842 lärare vid en realskola i Berlin, mottog 1847
en plats i redaktionen af den i Leipzig utgifna
»Grenzboten» samt erhöll 1848, i förening med sin
vän G. Freytag, ledningen af denna veckotidning. Kort
efter sin ankomst till Leipzig utgaf han sitt första
mera betydande verk, Geschichte der romantik im
zeitalter der revolution und restauration (1847), och
redan i detta protesterade han mot hela den romantiska
riktningen. I »Grenzboten», som gjorde hans namn vida
kändt, och som blef af stort inflytande, vände sig
S. kraftigt mot alla extravaganta yttringar på det
literära området och ställde sig, ehuru med mycken
ensidighet, som banbrytaren för en ny realistisk
poesi. Samma ståndpunkt intog han i tvänne större
literaturhistoriska arbeten, som grundade sig på
hans literära kritiker: Geschichte der deutschen
nationalliteratur im 19:ten jahrhundert (2 bd,
1853; 5:te uppl., 3 bd, under titel »Geschichte der
deutschen literatur seit Lessings tod», 1865–67),
som rönte mycket erkännande och stor spridning,
samt Geschichte der französischen literatur seit der
revolution (2 bd, 1857, omarb. uppl. 1873–74). 1861
öfvertog S. redaktionen af »Berliner allgemeine
zeitung», som likväl upphörde 1863. Till hans
vigtigare arbeten räknas, utom de nämnda, äfven
Geschichte des geistigen lebens in Deutschland
von Leibniz bis auf Lessings tod (1860–64) och
Geschichte der deutschen literatur von Leibniz bis
auf unsere zeit (omarb. uppl. af det föregående, 5
bd, 1886–90). Äfvenledes äro att märka: Uebersicht
der englischen literatur im 19:ten jahrhundert
(1859, »Öfversigt af den engelska litteraturen under
19:de årh.», 1871), Schiller und seine zeitgenossen
(s. å.) och Bilder aus dem geistigen leben unserer
zeit (1870–74). S. dog i Berlin 1886.
Schmidt, Karl, tysk pedagog, född 1819 i Osternienburg
i Anhalt, d. 1864 som folkskoleinspektör i Gotha,
utgaf Geschichte der pädagogik (1860–62, 4:de
uppl. 1883), Geschichte der erziehung und des
unterrichts (1863, 3:dje uppl. 1876) m. m.
Schmidt, 1. Eduard Oskar S., tysk zoolog, född 1823
i Torgau, blef 1849 professor i zoologi i Jena, 1855
i Krakov, 1857 i Graz och 1872 i Strassburg. Död
1886. S. utgaf en mängd skrifter. Bland dem
förtjena särskildt hans undersökningar öfver
hafssvamparna att framhållas, såsom i många afseenden
grundläggande, äfvensom hans populära skrifter
öfver descendensteorien. Nämnas må: Handbuch
der vergleichenden anatomie (8:de uppl. 1882),
Leitfaden der zoologie (4:de uppl. 1882), Die spongien
des Adriatischen meers (1862, suppl. 1864–68),
Grundzüge einer spongienfauna des atlantischen
gebiets (1870), Spongien des meerbusens von Mexiko
(1880), Deszendenzlehre und darwinismus (3:dje
uppl. 1884) och Die säugethiere in ihrem verhältnis
zur vorwelt (1884). – 2. Erich S., den förres
son, tysk literaturhistoriker, född 1853 i Jena,
blef 1877 professor i Strassburg och 1880 i Wien,
1885 direktor för Göthe-arkivet i Weimar och 1887
professor i Berlin. Han har utgifvit framstående
literära monografier m. m.
Schmidt, Friedrich von, friherre, berömd österrikisk
arkitekt, f. i Frickenhofen i Würtemberg 1825, hade
redan gjort ritningar till flere förträffliga kyrkor,
då han 1857 erhöll kallelse till en professur i
arkitektur i Milano. Efter det fransk-österrikiska
krigets slut gjorde Viktor Emanuel honom glänsande
anbud, men han begaf sig till Wien och blef der 1862
byggmästare för Stephans-dômen, hvars torn han 1864
fullbordade. Senare byggde han akademiska gymnasiet
i Wien och gjorde ritningar till en domkyrka i
Madrid. Hans berömdaste verk är det storartade och
stilfulla rådhuset i Wien, genom hvilken skapelse han
visat sig vara en af den moderna gotikens främste
bärare. Hans dotter är gift med den i Wien bosatte
svenske skulptören Otto Jarl. O. G-g.
Schmidt, Johann Friedrich Julius, tysk astronom, född
1825, död 1884, blef 1858 direktor för observatoriet i
Athen. Han har bl. a. utarbetat en förträfflig karta
öfver månen (utg. 1878 af preussiska regeringen)
samt gjort vigtiga iakttagelser öfver kometerna,
föränderliga stjernor, zodiakalljuset m. m.
Schmidt, Maximilian, tysk skriftställare, född 1832 i
Eschlkam i Bajern, tjenstgjorde som ung i bajerska
armén och erhöll 1874 afsked som kapten. Han
har företrädesvis gjort sig berömd genom sina
lefnadsfriska skildringar ur det bajerska folklifvet.
Schmidt, Heinrich, tysk filolog, född 1834
i Gadebusch, lärare vid gymnasiet i Hagen, har
utgifvit: Die kunstformen der griechischen poesie
(4 bd, 1868–72), Leitfaden in der metrik und rythmik
der klassischen sprachen (1869), Griechische synonymik
(3 bd, 1876–79) m. m.
Schmidt, Johan Henrik Valdemar, dansk arkeolog
och orientalist, f. 1836 i närheten af Århus, blef
1854 student och 1859 teol kandidat, men kastade sig
derefter med ifver öfver studiet af hieroglyferna,
kilskriften och den allmänna kulturhistorien. 1867
fick han uppdrag att ordna den danska afdelningen
vid verldsutställningen i Paris, hvilket gaf honom
anledning att på franska utgifva en öfversigt
af Danmarks förhistoriska tid. 1869 fick han
professors titel och var s. å. sekreterare vid den
arkeologiska kongressen i Köpenhamn. 1873 tog han den
filosofiska doktorsgraden, och 1881 blef han docent
i egyptologi. Bland hans skrifter märkas, utom den
nämnda öfversigten samt en reseskildring (1863),
följande: Assyriens og Aegyptens gamle historie
(2 bd, 1872–77), Indledning til Syriens historie
i oldtiden (1873) och Omrids af Syriens historie
(s. å.). E. Ebg.
Schmidt, Peter Karl Rudolf, dansk författare, född
d. 25 Juli 1836 i Köpenhamn, blef 1861 student, efter
att flere år hafva stått i bokhandel samt derunder
uppträdt med ett skådespel och en diktsamling. Starkt
påverkad af R. Nielsen, blef han en ifrig anhängare
af dennes lära om trons och vetandets absoluta
väsensskiljaktighet samt var ständigt redo till
pennstrider för denna läras försvarande såväl
mot teologerna (H. Scharling) som mot fritänkarna
(G. Brandes). Nämnas må afhandlingen R. Nielsens
filosofi og den grundtvigske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
