Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schelling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
motsatta, skaftade, äggrunda, sågade. De hvita,
tämligen stora, något klocklika blommorna hafva
en stark, nästan döfvande vällukt. Äfven andra
arter af samma slägte, från Amerika och Asien,
hafva blifvit odlade i Sverige, men ingen är så
härdig mot klimatet, som den nämnda. Blommorna,
flores Jasmini sylvestris l. Syringae albae, hafva
användts i nervlidanden. O. T. S.
Schertlin (Schärtlein von Burtenbach), Sebastian,
berömd tysk krigare, f. 1496 i Würtemberg, trädde
1530 som krigshöfvitsman i riksstaden Augsburgs
tjenst och erhöll 1546 ledningen af de öfre tyska
städernas trupper i det schmalkaldiska kriget. Då
staden Augsburg 1546 måst underkasta sig kejsaren
och han sjelf uteslutits från amnestien, trädde
han 1548 i fransk krigstjenst, men efter att 1553
hafva blifvit benådad af kejsaren återvände han till
Augsburg och lefde sedan på sitt gods, der han dog
1577. I Frankrike hade han 1552 förmedlat det mellan
konung Henrik II och kurfursten Morits af Sachsen
afslutade förbundet.
Scherz, Joseph Georg, tysk fornforskare, född 1678 i
Strassburg, blef 1711 professor i rättsvetenskap vid
dervarande universitet. Död 1754. Han utarbetade ett
för kännedomen om tyska språket högeligen vigtigt
arbete, det berömda Glossarium germanicum medii
aevi, potissimum dialecti suevicae, hvilket utgafs
af Oberlin 1781–84. Han ombesörjde ock utgifningen
af Schillers »Teutonicarum antiquitatum thesaurus»
(1727).
Scherzando [skhe-]. Ital., musikt., med lätt,
skämtsamt föredrag.
Scherzer, Karl von, österrikisk resande samt
geografisk-statistisk skriftställare, f. 1821,
sedan 1884 österrikisk generalkonsul i Genua,
deltog 1857–59 i Novara-expeditionen och medföljde
1869 den österrikiska expeditionen till östra
Asien samt har för öfrigt gjort långsträckta
forskningsresor. Utom vigtiga bidrag till skildringen
af Novara-expeditionen, har han utgifvit beskrifningar
öfver resor i Amerika (tillsammans med Wagner),
en skildring af Smyrna (1873), Die deutsche arbeit
in fremden erdteilen (1880), Das wirthschaftliche
leben der völker (1885) m. m.
Scherzo [skhe-], Ital., musikt., i allmänhet ett
tonstycke af humoristiskt uppsluppen, gäckande
karakter; särskildt den ur menuettformen framgångna
art deraf, hvilken Haydn började använda och Beethoven
oftast använde i stället för menuett, i qvartetter,
symfonier och sonater. Namnet scherzo förekommer
på verldsliga sånger redan i 16:de årh. och på
instrumentalstycken i 17:de årh. Dessa »scherzi
musicali» hade dock föga eller intet gemensamt med det
Haydns scherzo, som utvecklade sig ur hans jovialiska
och folkliga behandling af menuetten, från hvilken det
knappt skilde sig genom annat än ett lifligare tempo,
tills det hos Beethoven antog en mera storslagen,
verldsironisk humor, i förening med väldigare
proportioner samt större rytmisk och harmonisk dristighet,
utan att dock någonsin ens i sin största anläggning
(i 9:de symfonien) öfvergifva
menuettens formella grundplan. Efter Beethoven har
ingen verklig utveckling egt rum af det egentliga
scherzot, ehuru Schumann stundom utvidgade det genom
två trion, i st. f. ett enda sådant, och Mendelssohn
skref scherzon utan trio. Väl har deremot formen
ofta förblandats med eller öfvergått i andra
former och namnet scherzo gifvits åt stycken,
som hällre borde heta rondo, kapris eller etyd. Ej
häller har den beethovenska andan bibehållit sig
i senare tiders scherzon; universaliteten och den
omedelbara uppsluppenheten hafva oftast fått vika för
antingen, raffinerad reflexion, bisarrt effektsökeri,
spiriuiel salongsmässighet eller ock subjektiv
ensidighet, för mycken tyngd i lynnet. Detaljer kunna
dock förekomma af genialitet och nyhet, vare sig
harmonisk (Chopin), instrumental (Berlioz) eller
rytmisk (Raff). A. L.
Scheuchzeria L., bot., en liten i kärr växande ört,
som hör till nat. fam. Alismaceae DC., kl. Hexandria
L. I Europa finnes endast S. palustris L., i Sveriges
folkspråk benämnd kallgräs. Hela örten är glatt,
stjelken besatt med smala, nästan halftrinda blad,
blommorna små och gröngula, med kalkblad, som
qvarsitta efter blomningen. Blomställningen är en
gles fåblommig klase, försedd med skärm. Frukten
består af 3–6 uppblåsta karpeller, med 1 eller 2 frön.
O. T. S.
Scheuffelin. Se Schäufelin.
1. Scheutz [sjöjts], Per Georg, publicist,
mekaniker, född d. 23 Sept. 1785 i Jönköping,
aflade juridisk examen i Lund och ingick 1812
i konungens kansli. Från 1817 egare till det af
F. Cederborgh anlagda tryckeriet, blef han 1817
medredaktör af tidningen »Anmärkaren», men utgick
1820 ur denna tidnings redaktion och uppsatte i
stället veckotidningen »Anmärkarne», hvilken redan
s. å. ombildades till halfveckobladet »Argus» och
derefter spelade en betydande rol. 1822 öfverlät
han bestyren med denna tidnings redaktion åt en
medarbetare, den bekante »Argus-Johansson». Ensam
utgaf S. de periodiska skrifterna: Journal för
manufakturer och hushållning (1825–26; 1833–34),
Svenska industriföreningens tidskrift (1834–39),
allmogebladet Spegeln (1837–38) och Tidning för
näringarna (1840–42). Efter att hafva lemnat
sin boktryckareverksamhet, ingick S. 1842 som
teknisk-ekonomisk medarbetare i »Aftonbladet»
samt utgaf derefter handböckerna: Vägen till
naturens riken. En elementarbok i naturhistorien
(1843), Den praktiske affärsmannen (1856; 3:dje
uppl. 1875), Jorden, illustrerade naturbilder
(s. å.; 3:dje uppl. 1862) och Stockholm,
illustrerade utkast (1860). Bland hans skrifter
märkas för öfrigt Bibliotek för konst, slöjd och
tillämpad vetenskap (9 bd, 1832–49), Slägtvälde
och idévälde, eller det som var och det som kommer
(1840), Industriens bok (1860) samt förtjenstfulla
öfversättningar från Fénélon, Shakspeare, Walter
Scott, Boccaccio m. fl. Såsom mekaniker ådrog sig
S. stor uppmärksamhet genom sin uppfinning af den
s. Scheutzska räknemaskinen. Modellen till denna
mekanism, genom hvilken felfria aritmetiska serier
tabellariskt framställas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
