Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Samojeder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
befolkning och var under antiken berömd för
sina mysterier (se Kabirer). Skattskyldig under
atlienarna. spelade den icke någon sjelfständig
rol i Greklands historia, blef år 70 införlifvad
med den romerska öprovinsen och eröfrades 1204 af
venezianerna. 1462 intogs den af Muhammed II. Under
de sista årtiondena hafva betydande fynd gjorts
derstädes.
Samovar, R., »sjelfkokare», ryskt tekök.
Sampan, sjöv., mindre båt, som i Kina och Japan
användes för transport af såväl passagerare som
lättare gods. Sampanerna äro
midskepps öfvertäckta af en bågformig spånklädsel
och framdrifvas genom vrickning eller med segel
(merendels ett). R. N.
Sampo, Finsk mytol., ett lyckobringande underting,
som smiddes af den ryktbare smeden Ilmarinen åt Louhi,
hvilken såsom gengäld lofvade honom Pohjolas sköna
dotter till äkta. Sampo hopsmiddes af en svanfjäder,
en gallkos mjölk, ett kornfrö och en sommartackas
fina ull. Under smidandet kom från ässjan ut först
en pilbåge, sedan en båt, så en qviga och derefter
en plog, hvilka dock alla hade något fel, hvarför
de kastades tillbaka i ässjan. Efter trenne dagars
ansträngningar och först när sjelfva vindarna börjat
blåsa i ässjan, kunde Ilmarinen smida undertinget
färdigt:
»Vid dess ena kant en mjölqvarn,
Och en saltqvarn vid den andra,
Vid dess tredje kant en myntqvarn.»
Sampo »med det utsirade locket» malde nu under
en skymningsstund en hel lår till förtäring, en
annan till försäljning, en tredje till att förvaras
hemma. Glad för Louhi sin lyckobringande skatt in
i Pohjolabergets inre, innesluter den bakom nio lås
och fäster dess rötter nio famnar djupt, en rot i
moderjorden, en annan invid vattnets branta strand,
en tredje i hemmets backe. Ilmarinen erhåller derför,
om ock först senare, Pohjolas sköna dotter till
hustru. Men sedan det vänskapliga förhållandet emellan
Kalevala och Pohjola upphört, efter Ilmarinens hustrus
död, väckte den välmåga, som undertingets egande
medförde åt det sistnämnda landet, Kalevala-hjeltarnas
afund, hvarför desse företogo ett härnadståg till
Pohjola och bortröfvade undertinget. Under återfärden uppstod
emellertid på hafvet en strid, och derunder lyckades
Pohjolas värdinna vältra Sampo i hafvet, hvaraf
hafvets rikedomar ansågos hafva uppkommit. Endast
locket fick Louhi med sig till Pohjola, hvarför der
lefves ett sorgligt lif; men bitar af undertinget,
af vågorna drifna upp på stranden, hopsamlades af
Väinämöinen och fördes till Kalevala, hvarför också
der samlades allt slags timlig lycka, som icke ens
kunde störas af den hämdlystna Louhis många försök
att bringa ofärd öfver Kalevala. – Många äro de
hypoteser, som framkastats angående Sampo och dess
betydelse. Lönnrot tänkte sig bjarmernas Jumalabild
såsom ursprunget till myten. Castrén framhöll, att
det mesta i skildringarna måste fattas i allegorisk
mening, att finnarna från sina tidigare boningsplatser
i öster sannolikt medfört föreställningen om någon
mäktig talisman, som förefanns hos det i norr
boende Pohjola-folket. Namnet Sampo förmodade han
vara af samma ursprung som namnet på ett heligt
tibetanskt tempel, som heter Sangfu, och betyder
»det godas källa». Men tillika påminner Castrén
om namnets likhet med det skandinaviska stamp
(mjölqvarn) och hela myteris öfverensstämmelse med
den skandinaviska myten om Grotte. En annan åsigt har
blifvit framstäld af J. A. Friis, som anser att Sampo
betecknar lapparnas berömda trolltrummor, hvilka hade
brokigt målade lock, med afbildningar hänsyftande
på de olika ämnen, hvaraf Sampo berättas vara
förfärdigad. Härvid är dock att märka, att om någon
gång föreställningen om Sampo kunnat förenas med detta
konkreta föremål, på hvars lock alltid i midten solen
var afbildad och som användes i solgudens tjenst,
så hänvisar just detta derpå att fornfinnarna fått
det väsentliga i denna sin myt från sin uppfattning
af solen och dess inflytande på naturen. Castréns
anmärkning att S.-runorna i Kalevala äro af yngre
datum än frieri-runorna, som äro gemensamma för
flere vestfinska folk, torde ej sakna grund.
O. G.
Sampsa, Finsk mytol. Se Pellervoinen.
Samsa, sjöv., att föra ihop och hala åt slagen
af linan i en surrning, ridning, bensel o. s. v.
R. N.
Samskola, dels sådan skola, der barn af olika
samhällsklasser undervisas tillsammans; dels
sådan skola, der barn af olika kön undervisas
tillsammans. Se Samundervisning.
Sam Slick, psevdonym för den nord-amerikanske
författaren Th. Chandler Haliburton.
Samson, judisk heros. Se Simson.
Samson [sangså’ng], Joseph Isidore, fransk
skådespelare, f. 1793, erhöll 1816 engagement vid en
teater i Rouen och uppträdde sedan 1819, med undantag
af tvänne spelar, på Théâtre français, hvarest han
1827 blef societär. 1863 drog han sig tillbaka till
privatlifvet. Död 1871. S. skaffade sig ett stort
rykte genom sitt fina, intelligenta spel. Han glänste
företrädesvis i stycken af Molière, Beaumarchais
och Marivaux. Som lärare (från 1836 professor) vid
konservatoriet åtnjöt han stort anseende; bland hans
lärjungar märkas Rachel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:32:39 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfan/0231.html
