Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Salomon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett förfallet citadell, omgifves af tornkrönta
murar, har 30 moskéer, af hvilka de flesta
förr varit kristna kyrkor, samt åtskilliga
grekisk- och romersk-katolska kyrkor och kloster,
flere synagogor, hospital, elementarskolor och en
judisk skola. En mängd minnesmärken från forntiden
gör staden mycket intressant. Der finnas en romersk
triumfbåge, propyléer från den gamla hippodromen,
en »Rotunda» efter mönster af Roms Pantheon och
nu nyttjad till moské, samt en mängd enstaka
pelare, statyer m. m. S. är, näst Konstantinopel,
Turkiets mest blomstrande stad; hamnen, rymlig och
säker, besöktes under år 1883 af 10,208 fartyg på
tillsammans 881,000 tons, till största delen franska
och österrikiska. S. har nu en ottomansk bank,
tullhus samt jernvägsförbindelse med Serbien och
Österrike. År 1884 uppgick innevånarnas antal till
129,000, af hvilka 78,000 judar. De i S. bosatte
judarna härstamma från de af Ferdinand och Isabella
fördrifna spanska judarna och tala ännu spanska. Bland
industriella anläggningar märkas bomulls-, garn-,
matt-, metall- och sidenfabriker, garfverier och
färgerier. Handeln med säd, bomull, ylle, siden,
tobak, hudar och vax är liflig. Stadens omgifningar,
särskildt åt östra sidan, äro utomordentligt
natursköna. S. är det gamla Thessalonika (se
d. o.). Det togs 1313 af venezianerna och kom 1429
under turkarnas välde.
Salop, grefskap i England. Se Shropshire.
Salopp (Fr. salope), egentligen slinka, slyna, ett
i förra århundradet brukligt fruntimmersplagg af siden
eller annat tunnt tyg. Saloppen var rundskuren som en
slängkappa, helt kort och vanligen utan ärmar samt
bars såsom morgondrägt inomhus, ungefär i likhet
med senare tiders kamisol eller morgonkappa. Ordet
förekommer ofta hos fru Lenngren, Bellinan och med
dem samtida författare. R. G.
Salorerna l. Saloturkomanerna, turkomansk folkstam
i det afganska gränslandet Maimene. De äro den
fattigaste af de turkomanska stammarna.
Salou, hamnstad. Se Reus.
Salpar, zool. Se Tunicata.
Salpausselkä. Se Maanselkä.
Salpdjur, zool. Se Tunicata.
Salpeter (förkortning af Lat. sal petrosum
l. sal petrae, klippsalt), kem., miner., kallas
salpetersyrans kaliumsalt eller kaliumnitrat. Detta
salt förekommer färdigbildadt i naturen, dels såsom
små nålformiga kristaller, blandadt med andra
salter, i kalkstenshålor på Ceylon, i Kalabrien,
Homburg och Amerika, dels såsom utvittringar på
jordytan i Aragonien, Ungern och Ostindien. Salpeter
innehålles dessutom i många växter. Förr bereddes
detta salt på det sätt att man lät qväfvehaltiga
animaliska ämnen ruttna tillsammans med kalk och
aska samt utkokade återstoden, afdunstade lösningen
till kristallisering och renade den så erhållna
råsalpetern genom omkristallisering. För närvarande
tillverkas den mesta salpetern af chile-salpeter
(natriumnitrat) och klorkalium. Salpetern anskjuter
vid långsam kristallisering i långa, färglösa,
strimmiga prismer, som icke vittra i luften och lätt
lösas i vatten. Den har kylande, något bitter smak,
verkar nedsättande på hjertverksamheten och är
urindrifvande, i större doser giftig. Upphettas
den med kol eller organiska ämnen, inträffa mer
eller mindre våldsamma explosioner. Salpeter
användes till beredning af krut, till saltning af
kött, såsom oxidationsmedel, till medicinskt bruk
o. s. v. – Om natronsalpeter se Chile-salpeter;
om ammoniaksalpeter se Ammoniaksalter, sp. 640.
P. T. C. Ant. Sj.
Salpetergärden, kamer., en på jorden hvilande
skatt, påbjuden genom 1801 års förordning
ang. salpetertillverkningen i riket. Dess tillkomst
var grundad på det förhållandet att salpeterjorden
förut var ett regale, så att hvarje hemman, af hvad
natur som hälst, var skyldigt att, om så fordrades,
afstå till kronan all den salpeterjord, som kunde
finnas på detsamma. Denna kronans eganderätt till
salpeterjord efterskänktes 1801, och som vederlag
stadgades salpetergärden, med 1/2 lisp. (4,25
kg.) oluttrad salpeter årligen för hvarje helt
hemman. Varan skulle levereras i kronans förråd,
emot viss betalning. 1830 efterskänktes denna
skatt. Kbg.
Salpeterhjälpen, kamer., en af de allmännaste
afdelningarna under mantalsräntan (se d. o.). Denna
skatt blef en följd af Gustaf Vasas åtgärd att
förklara salpeterjorden för regale. Snart medgafs
allmogen rätt att välja mellan en årlig afgift efter
mantal eller att tillhandahålla de för kronans räkning
kringfarande salpetersjudarna kokhus, pannor, kar, ved
och allt annat, som de kunde behöfva, jämväl husrum
och förtäring. Genom riksdagsbeslut 1652 förklarades
salpeterhjelpen för en ständig skatt. Jorden
fick dock fortfarande vidkännas handräckning och
naturaprestationer vid salpeterkokningen, och
klagomålen fortforo, tills förhållandet ordnades
genom införandet af salpetergärden (se d. o.).
Kbg.
Salpeter-jäsning, kem. Se Jäsning, sp. 1525.
Salpetersjuderistaten, förv., den tjenstemannakår,
som har bestyret med statens inköp af i riket
tillverkad salpeter. Den inrättades 1811 och
bestod till 1832 af 13 direktörer (en för hvarje
salpetersjuderidistrikt) och 12 understyresmän, efter
1832 af 4 direktörer och ett antal understyresmän,
under en k. komité för salpeterärenden. Sedan
genom k. br. den 13 Okt. 1865 statens åtagande att
inlösa all i riket tillverkad salpeter upphört
i samtliga län, med undantag af Vester- och
Norrbottens, upplöstes 1867 komitén och bibehölls
endast 1 direktör, hvilken numera sorterar
under Arméförvaltningens artilleridepartement.
Kbg.
Salpeterskatt, kamer., en i Skåne och Bleking fordom
utgående mantalsränta. Se Mantalsräntan.
Salpetersyra, kem., qväfvets syrerikaste syra, HONO2,
framställes genom destillering af en blandning af
svafvelsyra och chile-salpeter: NaONO2 + H2 O2 SO2
= NaHO2 SO2 + HONO2. I stort sker denna destillation i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
