Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt civila tjenstemän. Det egentliga skeppsmanskapet
räknar omkr. 26,000 man. Tjenstetiden är bestämd till
10 år, deraf 7 i aktiv tjenst och 3 år i reserven.
Riksvapnet: på en gyllene sköld, krönt af
kejsarekronan med två blå, guldinfattade band,
är anbragt en svart, trefaldigt krönt dubbelörn,
med röd näbb och röda fötter, hållande i högra
foten spiran, i venstra riksäpplet samt bärande på
bröstet storfurstendömet Moskvas vapen (S:t Göran
och draken) och på vingarna de olika landsdelarnas
vapen. Landets färger äro svart, orange och hvitt i
horisontala strimmor. Flaggan är hvit, delad diagonalt
af ett blått kors (dock finnas särskilda flaggor för
Östersjön, Svarta hafvet o. s. v.); handelsflaggan
är hvit-blå-röd i horisontala fält. Ryska riket har
8 ordnar: Andreas-orden (den äldsta, stiftad 1698),
Katarina-orden (för damer), Alexander-Nevskij-orden,
Hvita örns-orden, S:t Annae-orden, Stanislai-orden,
Georgs-orden och Vladimirs-orden (se de särskilda
art.). Kejsarens hufvud- och residensstad är S:t
Petersburg; kröningsstad är den forna hufvudstaden
Moskva.
Undervisningsväsendet. Skolgången är obligatorisk
endast i Östersjöprovinserna. Antalet folkskolor
i R. (utom Polen) uppgick 1882 till 28,329, i
hvilka undervisades 1,177,504 gossar och 362,471
flickor. Af omkostnaderna för folkskoleundervisningen,
6,231,160 rubel, bestred staten endast 747,772 rubel;
återstoden lemnades af zemstvo (2,5 mill.), kommuner
eller enskilda personer. Söndagsskolor och offentliga
föreläsningar äro förbjudna. 1885 funnos i ryska riket
(utom Finland) 169 gymnasier och 71 progymnasier med
sammanlagdt 71,552 lärjungar, samt 101 realskolor
med 20,218 lärjungar, 337 gymnasier och progymnasier
för flickor med 62,375 lärjungar. S. å. funnos 68
normalskolor med 4,230 manliga och 315 qvinliga
lärjungar samt 11 lärareinstitut med 544 studerande.
– Landet har 8 universitet: i S:t Petersburg, Moskva,
Kazan, Charkov, Kiev, Odessa, Dorpat och Varsjav,
med 733 professorer och 13,622 studenter 1886. Hvart
och ett omfattar 4 fakulteter: historisk-filologisk,
fysisk-matematisk, juridisk och medicinsk; i st. f.
den sistnämnde hafva Petersburgs och Odessas
universitet en fakultet för österländska språk. Ett
nytt universitet öppnades 1888 i Tomsk, men det
har ännu endast en medicinsk fakultet. De fleste
studenterna äro söner af fattiga föräldrar, hvarför
de lefva i stor torftighet, uppehållande sig med
öfversättningsarbeten eller enskild undervisning. Under
de senare åren hafva stränga åtgärder vidtagits med
afseende på universiteten. Utförliga föreskrifter
rörande tolkningen af vetenskaperna hafva utfärdats
och inskränkningar lagts på undervisningen i filosofi
och naturvetenskaper; jämförande lagstiftning är
utesluten från programmen. Studenterna stå under
sträng uppsigt äfven utanför universitetet. – Den
heliga synoden har under sin ledning 4
teologiska akademier (öfver 1,000 studerande), 55 seminarier
(16,600 studerande), 185 skolor samt 9,000 församlingsskolor.
– Den högre tekniska undervisningen meddelas vid institutet
för civilingeniörer samt vid väg- och vattenbyggnadskårens
institut i Petersburg, vid teknologiska instituten i
Petersburg och Charkov, vid tekniska skolan i Moskva och vid
polytekniska skolan i Riga. – Antalet andra undervisningsanstalter
är ganska stort. Här må nämnas: historisk-filologiska
instituten i Petersburg och Njesjin, juridiska
lycéerna i Petersburg och Jaroslav, rättsskolan
och bergsskolan i Petersburg, landtbruks- och skogsakademierna
derstädes, i Moskva och Novo-Alexandria (Lublin), konstakademierna
i Petersburg och Moskva, handelsakademierna
derstädes och i Odessa, högre tekniska skolan i
Lodz; vidare för militären: 7 militärprogymnasier,
20 kadettkårer, 6 infanterikrigsskolor, artilleri-,
ingeniör- och topografiska skolan i Petersburg,
kejs. pagekåren derstädes, 14 junkerskolor
samt slutligen generalstabs-, artilleri- och
ingeniör-, krigsrättsliga, mediko-kirurgiska
samt marinakademierna i Petersburg. – Ett för den
intellektuella rörelsen i R. utmärkande drag är
tendensen att äfven till qvinnor utsträcka medlen
för ernående af en högre bildning. Gymnasierna för
flickor äro både många och goda. Derjämte hafva,
oaktadt regeringens motstånd, i de förnämsta städerna
under namn af pedagogiska kurser öppnats högre
skolor, der omsorgsfull undervisning meddelas i
sociala ämnen och naturvetenskaper. I Petersburg
öppnades en qvinlig medicinsk högskola, der
undervisningen i vissa grenar (t. ex. i qvinno-
och barnsjukdomar) var grundligare än i andra
medicinska högskolor, men sedan ett hundratal qvinnor
mottagit doktorsgraden, stängdes anstalten. I några
universitetsstäder (Petersburg, Moskva, Kiev och
Kazan) finnas fria, genom subskription uppehållna
högskolor för qvinnor med samma undervisning som
vid universiteten. – Naturvetenskaperna odlas
mycket i R. Utom vetenskapsakademien i Petersburg,
naturforskaresällskapet i Moskva, mineralogiska
sällskapet, geografiska sällskapet, de arkeologiska
sällskapen samt de vetenskapliga sällskapen i
Östersjöprovinserna, hvilka alla äro gamla och
ansedda, hafva vid hvarje universitet uppstått nya
sällskap, hvilkas skrifter årligen vinna i värde. Om
det vetenskapligt literära lifvet i R. se Ryska
literaturen, sp. 145.
Kyrkliga förhållanden. Statskyrkan i R. är den
ortodoxa l. grekisk-ryska kyrkan (se d. o.), och till
henne bekänna sig omkr. 65 proc. af befolkningen. Alla
öfriga trosbekännelser äro endast tolererade. Ingen
ortodox får öfvergå till annat trossamfund; biträde
dervid bestraffas som ett brott. Vid blandade
äktenskap, der den ena parten tillhör statskyrkan,
måste den andra förplikta sig att låta döpa barnen
efter statskyrkans ritus. Högsta ledningen af ryska
kyrkans angelägenheter utöfvas af den dirigerande
heliga, synoden. Hela riket sönderfaller i 59
eparkier l. biskopsstift, med (1882) 40,569 kyrkor och
14,167 kapell, 37,318 prester och 7,009 diakoner. De
högsta dignitärerna bland presterskapet äro de tre
metropoliterna (af Kiev och Galizien, af Moskva och
Kolomna, af Novgorod och Petersburg). 1885 funnos
484 munkkloster, med 10,956 munkar, och 200
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
