Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Michelianer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Maryla», gjorde på M. ett lifligt intryck. Hans
kärlek besvarades, men den stolte magnaten ville
icke höra talas om en fattig literatör som måg. I
Schweiz sammanträffade M. 1830 åter med familjen
Ankwicz, och under följande vinter umgicks han i
Rom i grefvens hus som förut. Under tiden utbröt
polska insurrektionen, och dess utbrott följdes
snart af förkrossande olyckor, som djupt verkade
på M:s mottagliga sinne. Den fromma Henriettes
böner för hans omvändelse blefvo hörda. Redan
förut religiöst anlagd, blef M. nu mystiker. Men
för stolt att tigga om den älskades hand, lemnade
han i April 1831 plötsligt Rom. Med M:s afresa
derifrån börjar ett nytt skede i hans lif, fullt
af umbäranden. Verldsmannen försvinner och lemnar
rum för den patriotiske och religiöse svärmaren,
emigrationens apostel. M. hade aldrig haft sinne för
det nyktra förståndets arbete. I historien sätter
han intuitionen framför forskningen. I politiken
tager han ingen hänsyn till de gifna faktorerna,
han glömmer nödvändighetens hårda lag. Entusiast för
allt skönt och stort, ser han inga hinder för sina
idéers förverkligande. M. tog ingen praktisk del i
den polska resningen, men fosterlandets olyckor grepo
honom. Han identifierade sig med Polens förlorade sak
och blef så den egentlige talmannen för emigranternas
förhoppningar, för den politik i molnen, hvilken
efter M:s död skulle draga än mer förderf öfver
hans folk. Från Rom begaf han sig först till Posen
i afsigt att aktivt deltaga i insurrektionen, sedan
till Dresden. Der skapades 3:dje delen af »Dziady»,
ett fantastiskt drama, i hvilket lefvande personer,
andar och t. o. m. Gud uppträda. M. kräfver räkenskap
för skapelsens ofullkomlighet; hans dikt påminner om
Job, om Aischylos’ »Promethevs», men framförallt
om Byrons »Manfred» och »Kain». Samtidigt med 3:dje
delen af »Dziady» skref han Pan Taddeusz (Herr
Taddeus) i 12 sånger, en dikt, som af kritiken
likstälts med Iliaden och är det mest mogna
alstret af M:s snille. Författaren skildrar deri
med glödande fosterlandskärlek sitt folks inre och
yttre lif. Motivet är fiendskapen emellan ryssar
och polacker; personerna äro tecknade efter naturen
och författarens personliga minnen. Händelsen är
förlagd till 1812. Dikten har haft ett betydande
(och olycksdigert) inflytande på det polska
tänkesättet. – Fr. o. m. 1832 var M. bosatt i Paris
och lefde der i armod. Den poetiska skaparekraften
framträdde alltmera sällan; han gick med sitt lifs
hela sträfvan upp i de polska politiska, sociala och
religiösa idealen. Redan 1832 började han direkt göra
propaganda med sina på flere språk öfversatta Ksiegi
narodu polskiego i pilgrzymstwa polskiego (Polska
folkets och pilgrimernas böcker; på prosa i biblisk
stil). 1834 deltog han i stiftandet af ett polskt
religiöst sällskap: »De förenade bröderna». Samma år
gifte han sig med Celina Szymanowski, men äktenskapet
blef föga lyckligt. Ett på franska skrifvet drama, Les
confédérés de Bar, lyckades han ej få uppfördt. Hans
yttre vilkor togo en bättre vändning, då han 1839
blef professor i latinsk literatur i Lausanne. Redan
följande år kallades han till professor i slavisk literatur
vid Collége de France, och hans vänner väntade sig
mycket af hans verksamhet på denna framstående
plats. Men lärareåliggandena passade föga
för hans lynne. Småningom förlorade han sig
alltmer i mysticism, började tala om politik
och religion i st. f. om literatur och förlorade
1844 sin befattning. Han slöt sig till den polske
svärmaren Towianski, men bröt senare med honom. En
af M. uppsatt tidning, »Tribune des peuples»,
förbjöds. Till lön för de tjenster han gjort Napoleon
fick M. en liten syssla (bibliotekarietjensten vid
arsenalen). Slutligen sändes, han vid Krimkrigets
utbrott i en hemlig mission till Konstantinopel. Der
afled han d. 28 Nov. 1855. Han är begrafven på
Montmorency-kyrkogården vid Paris. – M:s skrifter
(Dziela) äro senast utgifna (i 6 delar) i Paris
och Lemberg 1880 (i stereot.-uppl. Lemb. 1885),
hans Cours de littérature slave (4 delar,
de två senare i historiskt afseende af föga
värde) i Paris 1849 (äfven på polska och tyska),
Korespondencya (4 d.) i Paris 1880–84 och Mélanges
posthumes (1–2 utg. af hans son Lad. M.) i Paris
1872–79. Åtskilliga af M:s arbeten ära öfversatta
till tyska, franska, ryska och tjechiska. På
tyska finnas hans ballader, romanser och sonetter
samt »Konrad Wallenrode» och »Pan Taddeusz».
Lll.
Micrander, Julius, superintendent i Hernösand,
f. 1640 i Bro prestgård i Upland, blef filos. magister
i Upsala 1668, besökte derefter utländska universitet
samt utnämndes 1676 till extra ord. och 1678 till
ord. professor i grekiska vid Upsala universitet. Han
blef 1685 teol. professor och 1688 derjämte pastor i
Vaksala. 1689 deltog han i den komité af verldsliga
och andliga ledamöter, som K. M:t tillsatt för att
afgifva yttrande angående den cartesianska filosofien,
hvarom då en liflig strid rådde mellan filosofer
och teologer. 1691–93 biträdde M. vid revisionen af
den svedbergska psalmboken. Sedan han 1693 blifvit
teol. doktor, befordrades han 1694 till superintendent
i Hernösand. M. dog 1702. K. H.
Micraster, paleont., fossilt slägte af
spatangidernas familj bland sjöborrarna
(Echiniderna). Formen är hjertlik; ambulacra äro
bladformiga, nedsänkta på öfre sidan. Flere arter
af detta slägte förekomma i kritsystemets yngre
underafdelningar. I Sverige äro i Ystadsområdet
funna M. glyphus Schl. och M. Idae Cotteau.
B. L-n.
Micrococcus. Se Jäsning, sp. 1524, och Mikrober.
Microlepidoptera, zool., en gemensam
benämning på de fjärilar, som hafva relativt
små vingar (af Grek. mikros, liten, lepis,
fjäll, och pteron, vinge). De omfatta
grupperna Tortricina (vecklarefjärilar),
Tineina (malfjärilar), Micropterygina,
Pterophorina och Alucitina. Benämningarna
»macrolepidoptera» och »microlepidoptera»
äro emellertid tämligen godtyckliga.
O. T. S.
Midas, son af Gordios, sagokonung öfver brigerna
(brygerna) i Macedonien, hvilka sägas, hafva derifrån
utvandrat till Mindre Asien, der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
