Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Metodism. Under förra hälften af 1700-talet uppstod inom den engelska statskyrkan en andlig rörelse - Metodist-episkopal-kyrkan. Se föreg. art. - Metodister. Se Metodism - Metoiker l. skyddsborgare kallades i det forna Grekland de i Attika bosatte främlingarna - Metonomasi, förändring af ett namn genom dess öfversättning på annat språk - Metons cykel, kronol. Se Gyllental och Kronologi, sp. 122 - Metonymi är en trop, bestående deri att orsak sättes i st. f. verkan och tvärtom - Metop, byggnadsk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till England, efter honom upptog den fria religiösa
verksamheten. Scott ifrade för praktisk kristendom
och särskildt för nykterhet, hvarvid han hade
stöd af åtskilliga bland den lutherska kyrkans
män, medan dock hans verksamhet illa upptogs
af andra. Slutligen utbrast mot honom öppen
förföljelse. Palmsöndagen d. 20 Mars 1842 stormades
hans kapell af en pöbelhop. Scott undkom med nöd dess
våldsamhet och lemnade kort derefter Sverige. Kapellet
(Betlehemskyrkan, se d. o.) öppnades å nyo först 1851,
och 1857–67 var Rosenius predikant derstädes. –
Bland de svenskar, som utvandrat till Amerika, hade
åtskilliga genom bröderna Hedströms predikningar
blifvit förmådda att omfatta metodismen. Några af
dessa besökte det gamla fosterlandet och omtalade der
sin nya öfvertygelse. Slutligen utsändes från den
amerikanska metodist-episkopal-kyrkan två svenska
missionärer: A. Cederholm. 1865 till Gotland,
och J. P. Larsson, 1866 till Göteborg. Kort
derefter besöktes Stockholm af A. Ericson från
Amerika, hvilken der predikade några månader. År
1867 hitkom Victor Witting, hvilken sedan under
en följd af år såsom superintendent förestod
metodisternas missionsverksamhet i Sverige. Denna
skred numera kraftigt framåt, och 1868 hölls det
första regelbundna mötet af metodistpredikanter
i Stockholm. Predikanternas antal var då 7,
medlemmarnas 434. År 1875 inlemnades vid särskild
audiens hos konungen af dertill utsedda ombud en
petition af metodisterna, att deras församlingar
måtte officielt erkännas enligt dissenterlagen, samt
att deras ordinerade predikanter måtte tillåtas att
förrätta vigsel med laga verkan. Dessa ansökningar
biföllos af K. M:t år 1876. Samma år på hösten
organiserades Sveriges årskonferens, bestående af
53 predikanter. Metodisternas antal i Sverige hade
då stigit till 5,663. Enligt officiel uppgift vid
konferensen i Stockholm i Maj 1886 funnos s. å. i
svenska metodist-episkopal-kyrkan 70 resepredikanter,
119 lokalpredikanter och 13,807 församlingsmedlemmar,
deri inräknade några medlemmar i Finland. Såsom
tillhörande amerikanska metodist-episkopal-kyrkan
öfverensstämma de svenske metodisterna med afseende
på organisation helt och hållet med denna. De
svenske metodisterna i Nord-Amerikas Förenta stater
utgöra ett antal af nära 70 resepredikanter, 90
lokalpredikanter och 8,700 församlingsmedlemmar.
W. H.
Metodist-episkopal-kyrkan. Se föreg. art.
Metodister. Se Metodism.
Metoiker (Grek. metoikoi, egentl. utvandrare,
nybyggare) l. skyddsborgare kallades i det forna
Grekland de i Attika bosatte främlingarna af
allahanda nationer (hellener och »barbarer»). Deras
antal var högst betydligt: under Athens storhetstid
(5:te årh. f. Kr.) omkr. hälften af medborgarnas. I
regeln måste hvarje husfader bland metoikerna
erlägga en årlig skyddsafgift (metoikon) af 12
drakmer samt ställa sig under specielt skydd af någon
attisk medborgare, som i denna egenskap benämndes
prostates, iklädde sig ett visst ansvar för
metoikens uppförande och vid behof förde hans
talan. Metoikerna voro i likhet med statens borgare
skyldiga till krigstjenst och utgörande af skatt. De
fingo i regeln ej besitta fast egendom eller föra
talan inför rådet och folkförsamlingen. Deremot åtnjöto
de lagarnas fulla skydd och fingo ostördt idka hvad
näringsfång de ville.
Metonomasi (af Grek. meta, i öfverensstämmelse med,
och onoma, namn), förändring af ett namn genom
dess öfversättning på annat språk, t. ex. Hylander i
st. f. Skogman, Koskinen i st. f. Forsman, Melanchthon
i st. f. Schwarzerd.
Metons cykel, kronol. Se Gyllental och Kronologi,
sp. 122.
Metonymi (Grek. metonymia, Lat. denominatio,
»namnbyte») är en trop (retorisk figur), bestående
deri att orsak sättes i st. f. verkan (egaren
för det egda, abstrakt för konkret o. s. v.) och
tvärtom. Klassiska författare anföra tre arter af
metonymi: lokal, temporal och kausal. Den lokala
metonymien beror på samvaro i rummet, och under
den föras sådana fall som: Sverige blödde under
bödelsyxan (i st. f. svenskarna), hela byn var i
uppror (i st. f. byinnevånarna), den krökta furen
(i st. f. skeppet), det vingade bly (i st. f. kulan),
låna någon sitt öra (i st. f. uppmärksamhet), hafva
panna (i st. f. fräckhet) till något, tidens oro (i
st. f. de nu lefvande menniskornas), skörda lagrar
(i st. f. beröm), oskulden lider (i st. f. den
oskyldige). Till den temporala metonymien höra
exempelvis Matt. 6, 5: »de blinde se, de halte gå»
(i st. f. få sin syn igen, o. s. v.), Macbeth
II, 2: »en smula vatten aftvår denna synd» (i
st. f. blodet). Den kausala metonymien innefattar
förvexling af orsak och verkan, t. ex. den bleka
döden (i st. f. som gör blek), trumman slår revelj
(i st. f. trumslagaren), utan Ceres och Bacchus
fryser Venus (d. v. s. utan att Ceres ger spis
och Bacchus dryck; Terentius). Metonymien lånar
ett oegentligt uttryck från samma begreppsområde,
under det »metaforen» lånar från ett främmande. –
Utom den estetiska (stilistiska, retoriska, poetiska)
metonymien gifves det äfven en grammatisk (naiv):
vi uttrycka oss i dagligt tal ofta metonymiskt,
fastän vi fatta vårt uttryck som egentligt. »Jag läser
Tegnér», »jag ser Fogelbergs Oden» o. s. v. heter det,
utan att man har någon känsla af oegentligheten i
dylika talesätt. Grammatiskt sedt, finnes metonymi
i ett så alldagligt uttryck som »på grund af
kamrarnas samstämmiga beslut», i titlar sådana som
Ers majestät (excellens, högvördighet o. s. v.), i
vetenskapliga satser sådana som »ljudet fortplantar
sig 1,090 fot i sekunden» (i st. f. den vågrörelse,
som framkallar ljudförnimmelse). Metonymien kallas
äfven hypallage (se d. o.); dock brukas denna
term oftare som namn på en grammatisk figur.
Lll.
Metop (Grek. metope), byggnadsk. Den antika byggnadens
kolonner uppbära i regeln ett tredeladt bjelklag,
entablementet, hvars undre del kallas arkitrav,
mellersta fris och öfre kranslist l. kransgesims. Å
byggnader i dorisk stil är frisen fördelad i
omvexlande triglyfer och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
