Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meteorologi eller atmosferologi, vetenskapen om luftkretsen och dess företeelser - Meteorologiska centralanstalten i Stockholm, upprättad 1873
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vara nära nog okänd af de tyske meteorologerna,
hvartill sannolikt i icke ringa mån bidrog den djupa
vördnad man i Tyskland hyste för Dove, som i flere af
sina senare skrifter hade uppträdt polemiskt mot de
nymodiga åsigterna. Förnämligast genom skandinavernas
energiska, men tillika moderata uppträdande vid
nämnda kongress bereddes en gynsammare jordmån för
de nyare idéerna. Och sedan Hoffmeyers »Cartes
journalières» 1875 börjat utkomma i tryck, lade sig
småningom äfven i Tyskland motståndet mot det moderna
uppfattningssättet, så att vid den kongress, som hölls
på våren 1879 i Rom, knappast någon af de delegerade
från Europas särskilda land qvarstod på den numera
såsom föråldrad ansedda doveska ståndpunkten. Sedan
några år derefter de hoffmeyerska kartorna börjat
utgifvas af det danska meteorologiska institutet
i förening med »Die deutsche seewarte» i Hamburg,
hvarom förslag redan varit å bane på kongressen
i Rom, kan man anse den moderna meteorologiens
principer hafva vunnit fullt erkännande inom
alla kulturland. Den nu i meteorologien införda
undersökningsmetoden erfordrar ett noggrannare
regleradt nät af observationsstationer, vidare att
iakttagelserna å dessa stationer utföras med noggranna
och jämförbara instrument och efter likartade metoder
samt att de oupphörligen kontrolleras och, så fort
sig göra låter, sammanställas. Detta kan ske endast
genom meteorologiska centralanstalter (se d. o.),
som sammanhålla och reglera den meteorologiska
verksamheten i hvarje särskildt land. Inrättandet
af sådana i alla kulturland har också blifvit en
följd af den moderna meteorologiens särskilda behof
i nämnda afseenden. – Om också klimatologien, som
under föregående period varit allenaherskande, under
den närvarande fått dela makten med väderleksläran,
har densamma dock ingalunda på senare tider
blifvit försummad. Genom den mängd nya stationer,
som måst upprättas för att tillgodose den moderna
meteorologiens kraf, har möjlighet blifvit gifven att
i klimatologiskt afseende lära känna såväl Europas som
de bildade utom-europeiska landens klimat vida bättre
och fullständigare än förr varit möjligt. Detta,
i förening med de sträfvanden, som å kongresserna i
Wien och Rom gjort sig gällande att få meteorologiska
stationer inrättade i aflägsna verldsdelar och på höga
berg, lofvar ett rikhaltigt material för framtida
allmänt klimatologiska arbeten, vida fullständigare
och noggrannare, än dem vi nu ega. – Det nyaste
och fullständigaste arbetet i klimatologi är Hanns
»Handbuch der klimatologie» (Wien 1883). Den i våra
dagar mest anlitade lärobok i meteorologien, hvari
det moderna åskådningssättet gjort sig genomgående
gällande, är Mohns »Grundzüge der meteorologie. Die
lehre von wind und wetter» (en tysk upplaga af
hans redan 1872 i Kristiania utgifna: »Om vind og
vejr», af hvilken bok 3:dje uppl. utkom 1883, och
som blifvit öfversatt på flere språk). På svenska
finnes A. Buchan: »Meteorologiens första grunder»
(1876), öfversatt och delvis bearbetad af H.
Hilde-brandsson (se denne), samt R. Rubenson: »Handbok i
nautisk meteorologi» (1880), båda arbetena stående
fullständigt på modern ståndpunkt, samt några
populära skrifter (af Björling, Högbom m. fl.), i
hvilka redogörelse lemnas för de nya lärorna. Dessa
läror hafva ock blifvit föremål för matematisk
behandling, och man eger nu värdefulla uppsatser
i denna riktning af Ferrel i Amerika, Guldberg och
Mohn i Norge, Reye och Sprung i Tyskland. Äfven i
andra afseenden har meteorologien sedan midten af
detta årh. gjort stora framsteg, nämligen i afseende
på de anordningar, som röra hennes tillämpning på
sjöfarten (se Nautisk meteorologi), samt beträffande
väderlekstelegrafien och de på denna grundade
meddelandena om väderleksutsigter och stormvarningar.
R. R.
Meteorologiska centralanstalten i Stockholm (Statens
meteorologiska centralanstalt), upprättad 1873,
står under Vetenskapsakademiens vård och inseende
samt har till uppgift att ordna den meteorologiska
verksamheten i landet, att utöfva tillsyn och
kontroll öfver statens meteorologiska stationer, att
ombesörja den dagliga väderlekstelegraferingen, att
följa med vetenskapens utveckling och vetenskapligt
bearbeta det insamlade observationsmaterialet. Det
vetenskapliga arbetet utföres af en föreståndare
och en amanuens. Anstalten emottager hvarje
morgon väderlekstelegram från 9 inländska och 21
utländska stationer, innehållande uppgifter om
väderleken för kl. 8 f. m. samma dag och för kl.
9 e. m. föregående dag. Morgonobservationerna
nyttjas till konstruktion af en synoptisk karta,
som, åtföljd af en utförlig tabell öfver dessa
observationer, af en »sammanfattning» af dagens
väderlek i norra Europa samt af »utsigter» för
närmast stundande väderlek, offentligen anslås å
flere platser i hufvudstaden och derjämte meddelas
de större stockholmstidningarna, af hvilka de
flesta trycka såväl texten som kartan. De från de
svenska stationerna mottagna telegrammen publiceras
äfven (sedan 1874) gemensamt med de af instituten i
Kristiania och Köpenhamn mottagna väderleksuppgifter
från norska och danska stationer i en af de tre
skandinaviska centralanstalterna bekostad tidskrift
med titel »Bulletin du Nord». De för hvarje dag vid
anstalten uppgjorda sammanfattningarna och utsigterna
sändas med telegrafen till hamnplatser och kommuner
mot erläggande till telegrafverket af en derför
stadgad årlig afgift, och en kortare sammanfattning,
åtföljd af utsigterna, meddelas Styrelsen för
statens jernvägstrafik, som genom sin telegraf
sprider den till alla större jernvägsstationer i
riket. Samma åtgärd har äfven blifvit vidtagen vid
flere privatbanor. Af de svenska morgontelegrammen
utsändas de från Haparanda, Hernösand, Stockholm
och Visby till utlandet, hvarjämte ett särskildt
väderlekstelegram upptagande iakttagelserna kl. 2
e. m. i Haparanda och Stockholm, utgår till Die
deutsche seewarte i Hamburg (se Meteorologiska
centralanstalter). – Sedan anstalten öfvertagit inseendet
öfver de meteorologiska stationer af andra ordningen,
som upprättades i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
