Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Memming ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Peschiera samt deltog i slagen vid Palestro och
Solferino. Konung Viktor Emanuel utnämnde honom
till senator och anförtrodde åt honom ledningen
af befästningsarbetena vid Bologna, Piacenza
och Pavia. Såsom generallöjtnant ledde han de
militäriska operationerna vid Ancona och Capua samt
belägringen af Gaëta. Efter sistnämnda fästnings fall
(1861) utnämndes M. till president i den militära
ingeniörskomitén och inträdde s. å. i Ricasolis
ministèr såsom marinminister. Under den tid
(Juni 1861–Mars 1862) han beklädde denna post,
sysselsatte han sig företrädesvis med byggandet
af de storartade arsenalerna i Spezia. 1866 var
han Italiens fullmäktig vid undertecknandet af
freden i Prag, och 1867 trädde han efter Rattazzi
i spetsen för regeringen, i hvilken han sjelf
öfvertog utrikesportföljen, M:s ministèr störtades i
Nov. 1869, hvarefter han endast i egenskap af senator
deltog i det politiska lifvet. 1876–82 var M. sändebud
i London och har derefter beklädt samma post i Paris.
Menader (Grek. Mainades, af stammen i mainomai,
jag rasar), äfven thyiader, bacchanter, bassarider
och bistonider, kallades i det forna Grekland
de qvinnor, hvilka, föreställande guden Dionysos’
(Bacchus’) qvinliga följe, enligt ett från Tracien
och Macedonien infördt bruk, under inflytande af en
ända till ursinne stegrad bacchisk yra till gudens
ära firade vilda nattliga fester, från hvilka alla
män voro strängt uteslutna. Jfr Bacchus, sp. 1403.
A. M. A.
Menaechmus. Se Menaichmos.
Ménage [-nasj], Fr., hushåll; i tyska och
österrikiska arméerna benämning på det för en
mindre eller större truppafdelning gemensamma
underhållet, som vanligen bekostas ur en
s. k. ménage-kassa, till hvilken bidrag kunna ingå
såväl af statsmedel som från manskapets aflöning.
C. O. N.
Ménage [-nasj], Gilles (Lat. Aegidius Menagius),
fransk lärd, f. 1613, d. 1692, var till en början
advokat, men drog sedermera inkomsterna af en andlig
beställning, under det han personligen egnade sig
åt literaturen. M. egde ett utomordentligt minne,
mycken qvickhet och vidsträckta kunskaper, men var
sjelfkär och i högsta grad satirisk samt stötte
sig ofta med samtida vittra stormän i Frankrike. I
Franska akademien lyckades det honom aldrig att komma
in; deremot samlade han omkring sig en egen literär
krets, hvars medlemmar kallades »Mercuriales». M:s
förnämsta arbeten äro Dictionnaire étymologique,
ou origines de la langue française (1650; 3:dje
uppl. 1750) och Origini della lingua italiana
(1669; 2:dra uppl. 1685). Efter M:s död samlades och
offentliggjordes »Menagiana» (1693; 4:de uppl. 1729).
Menageri [-sjeri], Fr. ménagerie (af ménage, hushåll),
egentl. samling af de för ett landtligt hushåll
behöfliga fyrfotadjur och fjäderfän; en djurtämjares
eller djurförevisares samling af lefvande djur.
Menahem, konung i Israel, enligt den vanliga
kronologien 771–760 f. Kr. Under hans
regeringstid nådde riket den högsta graden af förvirring.
L. L.
Menaichmos (Lat. Menaechmus), grekisk matematiker,
broder till matematikern Deinostratos (se denne),
lefde i midten af 4:de årh. f. Kr. och uppfann de tre
koniska sektionerna. Han framställde dessa genom att
skära en rät kon medelst ett plan, vinkelrätt mot
en sidolinie, och erhöll en ellips, parabel eller
hyperbel, alltefter som konens vinkel var spetsig,
rät eller trubbig. Han löste äfven problemet
om kubens fördubbling med tillhjelp af dels två
parabler, dels en parabel och en hyperbel. Jfr »Die
fragmente des mathematikers Menaechmus» af Schmidt (i
»Philologus», B. 42, 1883). M. var, enligt Stobaeus,
Alexander den stores lärare och skall hafva fällt det
yttrande, som eljest tillägges Euklides, nämligen
att det ej funnes någon kungsväg inom geometrien.
G. E.
Menaion (af Grek. men, månad) kallades fordom inom
grekisk-katolska kyrkan ett slags liturgisk bok,
som innehöll de olika hymner och böner, hvilka
voro föreskrifna för alla festdagar och helgons
åminnelsedagar, jämte uppgifter om helgonens lefnad
och död. Sådana »menaia» plägade sammanfattas i 1
bd för hvarje särskild månad. Den rikhaltigaste
uppl. trycktes i 12 foliobd 1628–45. Jfr
Martyrologium och Menologium.
Menai-sundet, Eng. Menai-Strait [mene’stret], sund
emellan engelska ön Anglesey och nordvestra kusten af
Wales, omkr. 30 km. långt, men på smalaste stället ej
fullt 200 m. bredt. Öfver detsamma föra tvänne broar:
den af Telford 1819–26 byggda Menai-bron (en kedjebro)
samt Britanniabron (se d. ö.).
Menam (fullständigt, enl. Bock, Tsjan-fya-Menam,
»furste-höfding-moder-vatten»), Siams hufvudflod,
upprinner i Lao-staterna under namnen Meping
l. Namping, förenar sig vid Raheng med Menamuang
l. Meuang och vid Paknam med den omkr. 500 km. långa,
föga kända Menamfé, som förr betraktades som
hufvudfloden. Längre ned delar sig floden i flere
armar, som ytterligare förgrena sig och bilda ett
stort delta, hvars spets befinner sig mer än 200
km. från hafvet. Nedanför Bangkok faller floden ut i
Siam viken, ungefär vid 13° 35’ n. br. Längden utgör
mer än 1,200 km. Genom sina regelbundna stigningar
hvarje sommar (Juni–Sept.) är den för sitt område
af nästan lika stor nytta som Nilen för Egypten. I
allmänhet är M. ej lämplig som farled. Stora fartyg
kunna ej ens komma upp till Bangkok; mindre ångfartyg
kunna gå upp till Paknam, smärre farkoster anda till
Raheng och t. o. m. till de stora fall, som högre
upp stänga vägen. Genom sina bifloder bildar den
emellertid en rätt beqväm väg från Siamviken till
Mekong och Kina.
Menandros (Lat. Menander), berömd grekisk
lustspelsförfattare i Athen (son af den attiske
fältherren Diopeithes), f. 342, d. 290 f. Kr.,
var den mest framstående representanten för den
s. k. »Nya attiska komedien» (se Grekiska literaturen,
sp. 1511). Rik uppfinningsförmåga, fin och sann
karaktersteckning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
