Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Melech ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
st. f. citron-meliss. Af Nepeta cataria (se
Kattmynta) finnes en var. citriodora, som luktar likt
citron-meliss, men har ljusgrått mjukhåriga,
något utdraget tresidiga blad. Citron-meliss
användes likasom mynta-örterna i form af infusion
(»té») såsom väderfördelande i kolik o. s. v.
O. T. S.
Melissos (Lat. Melissus), grekisk filosof, statsman
och fältherre från Samos i 5:te årh. f. Kr. Såsom
befälhafvare öfver samiernas sjömakt besegrade han 441
athenarnas flotta under Perikles. Han var lärjunge af
Parmenides och hörde liksom denne till den eleatiska
skolan. Af hans skrift »om varat» och »om naturen»
finnas några fragment i behåll. A. M. A.
Melita. Se Città Vecchia, Malta och Meleda.
Melitea Fabr., zool., ett slägte, hörande till
dagfjärilarnas grupp (Lepidoptera diurna, Rhopalocera)
bland insekterna. Det främsta fotparet är förkrympt
och odugligt till gång. Antennklubban är kort, ägg-
eller päronformig, något hoptryckt, med afrundad,
gul spets. Vingarna äro afrundade, vanligen
rödgula, med svarta fläckar och teckningar
å öfre sidan samt gulhvita, icke glänsande
fläckar å undersidan. Bakvingarnas diskfält är
»öppet», d. v. s. icke utåt begränsadt af någon
tvärribba. Larverna hafva köttiga, finhåriga, i
rader stående knölar och lefva på örter. Puppans
främre ände är trubbig, nästan utan de hos
dagfjärilpuppor vanliga vinklarna och tänderna,
men har på ryggsidan små skarpa hörn eller punktlika
upphöjningar. Pupptillståndet räcker två veckor. De
i Skandinavien funna arterna äro ganska vackra
och träffas å våra ängar. Allmännast förekommer
M. cinxia L. O. T. S.
Melithaea Lam., zool., ett slägte bland
koralldjuren, hvilket har axelns mjuka ledstycken
bestående af skilda kalknålar, som äro omgifna
af hornämne och bindväf. De hårda ledstyckena
äro bildade af sammanvuxna kalknålar. Axeln är
genomdragen af en mängd näringskanaler. Arterna
af detta slägte tillhöra de varmare hafven.
O. T. S.
Melito, biskop af Sardes, högt ansedd apologet och
teologisk skriftställare i 2:dra årh., författade
en mängd skrifter, som gått förlorade, bl. a. en
apologi, ställd till Marcus Aurelius. Han företog
ock i Palestina forskningar efter israeliternas
heliga skrifter och verkställde den första kristna
uppställningen af Gamla testamentets kanon.
G. R-l.
Melituri, med. Se Sockersjuka.
Melius. Se Maelius.
Melk, köping i Nedre Österrike, kretsen S:t
Pölten, vid Donau. Omkr. 1,700 innev. Invid
köpingen ligger det berömda, 1089 stiftade,
palatslika benediktinklostret M., med gymnasium
och uppfostringsanstalt, praktfull kyrka, dyrbart
bibliotek (öfver 50,000 bd) och utmärkta konstverk.
Melkart. Se Astarte och Baal.
Melkisedek. Se Melchisedek.
Melkiter (hårdt k; af Arab. melkije, »kungliga»)
kallades först af araberna i de eröfrade provinserna,
i synnerhet i Egypten, de (grekiskt-)
ortodoxe kristne, emedan de hyllade samma lära som
sin melik (»konung»), kejsaren i Bysans, till skilnad
från de schismatiske nestorianerna och jakobiterna. I
våra dagar nyttjas namnet melkiter mest i Syrien
såsom en allmän motsats mot jakobiter, och derför
om anhängarna såväl af den »grekiska» (i Europa
»ortodoxa» l. »grekisk-katolska») som af den »latinska»
(d. ä. romersk-katolska) kyrkan. De senare delas i
två »orientaliska kyrkor», den »syrisk-katolska»,
bestående af syrer, och den »grekisk-katolska»,
bestående af greker, och medlemmarna af denna
»grekisk-katolska» kyrka, hvilken de förnämsta kristna
familjerna i Syrien tillhöra, kallas företrädesvis
melkiter. H. A.
Mellandäck. Se Däck.
Mellanformer benämnas inom zoologien och botaniken
sådana djur- eller växtindivider, som förete
karakterer eller former, stående emellan två
arter, hvilka »mellanformer» sålunda bilda en
öfvergång från den ena arten till den andra. Man
finner icke så sällan hela rader (serier) af dylika
mellanlänkar emellan två arter, hvilkas berättigande
såsom bestämdt skilda arter i sådant fall kan med
skäl betviflas. Dylika mellanformer äro ej att
förvexla med hybrider l. bastarder (se d. o.).
O. T. S.
Mellanfot, metatarsus, anat., den emellan vristen och
tårna belägna delen af foten. Stommen utgöres af 5,
parallelt med hvarandra liggande ben, skilda af tunna
muskler. På dem framgå blodkärl, nerver och senor till
tårna. Ytterst beklädas de af ett för alla gemensamt
hudöfverdrag, som under (inom) sig på fotryggen har
ringa, i fotsulan åter ganska tjockt fett. Se vidare
Fot, anat. G. v. D.
Mellan-Grefvie. Se Grefvie, 2.
Mellanguld. Se Bladguld.
Mellangärdet, diaphragma, anat., den kontraktila,
tvärgående skiljeväggen emellan bröst- och bukhålan,
bildande så att säga den förras golf, den senares
tak. Denna muskel utgår rundt om bröstkorgens sneda,
nedre öppning: baktill ända nedifrån ländkotorna
och deras granskap, åt sidorna från inre ytan af de
6 nedre refbenens brosk och framåt från insidan af
bröstbenets nedre ände. Från alla dessa håll radiera
muskelbundtarna mer eller mindre oregelbundet in
mot skifvans midt, hvilken ett stort stycke är
senig i form ungefär af ett klöfverblad. Genom
den muskulösa delen passera matstrupen, aorta,
bröstgången m. m. från den ena hålan till den andra;
genom sendelen går nedre hålådern. Vid den senare
fasthänger ofvan hjertsäcken; mot de muskulösa
delarna stå de af sina säckar omgifna lungornas
baser. Mellangärdets undre yta, klädd af bukhinnan,
hvilar till största delen på lefvern, till venster
dock äfven mot magen och mjelten. Efter dessa organ
är mellangärdet formadt till ett hvalf öfver dem,
en uppåt konvex skål, hvars främre brädd är kortast,
bakre längst. Genom sammandragning af den muskulösa
delen ändras skifvans form. Å ena sidan förlänges
dervid brösthålan och vidgas något i sin nedre del
samt lungorna med henne, hvilket föranleder inandning;
å andra sidan ned- och sammantryckas bukinelfvorna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
