Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mekanisk eqvivalent, fys. - Mekanisk gymnastik kallas den gymnastikmetod, som använder maskiner för åstadkommandet af det muskelarbete, den muskelöfning, som är det väsentliga i all gymnastik - Mekanisk inspirationsteori. Se Ingifvelse - Mekaniskt arbete. Se Arbete, sp. 968, och Lefvande kraft - Mekanism (se Mekanik), i filos. mening ett helt, som är bestämdt af mekaniska lagar - Mekhong. Se Mekong - Mekines, stad i Marokko
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mekaniska eqvivalent är omkr. 430 kilogrammeter. De
omsorgsfullaste och utförligaste bestämningarna
hafva blifvit utförda af Joule, Colding, Hirn, Violle
m. fl. I. R. Mayer, läkare i Heilbronn, hvilken bör
anses såsom den egentlige grundläggaren till den
»mekaniska värmeteorien» (se d. o.), bestämde 1842
den mekaniska eqvivalentens värde på teoretisk väg.
R. R.
Mekanisk gymnastik kallas den gymnastikmetod,
som använder maskiner för åstadkommande af det
muskelarbete, den muskelöfning, som är det väsentliga
i all gymnastik. Den manuella metoden använder för
samma ändamål en annan persons muskelkraft, den
s. k. apparelj- och fristående gymnastiken deremot
den gymnastiserandes egen kroppstyngd. – Sedan
erfarenheten visat, att regelbundna och småningom
mer och mer ansträngande muskelöfningar icke blott
utveckla och stärka musklerna, utan äfven befordra
undanrödjandet af sjukliga texturförändringar i
dem, härda nervsystemet samt lifva cirkulationen,
saftströmningen och många organs förrättningar,
låg det nära till hands att upptaga sådana öfningar
bland läkekonstens hjelpmedel. Det fordrades blott
att så utföra dem, att deras verkan, liksom andra
läkemedels, kunde tillbörligen modifieras efter
behofvet i hvarje särskildt fall. Detta vilkor
uppfylles endast af de båda första af ofvannämnda
gymnastikmetoder, ehuru i olika grad. – Den
mekaniska gymnastiken använder en särskild maskin för
öfningen af hvarje särskild muskelgrupp. Maskinen är
konstruerad efter följande principer. En häfstång
skall lyftas och sänkas derigenom att en viss
muskelgrupp omvexlande sammandrager sig och låter
sig uttänjas. Denna häfstång är belastad med en
flyttbar vigt, så att hvarje grad af belastning från
0 till ett för hvarje maskin passande maximum lätt
kan åstadkommas. Belastningens storlek angifves på
häfstångens skala. Häfstångens läge vid rörelsens
början anordnas så, att dess verkan under rörelsens
fortgång till- och aftager med vexlingarna i
muskelkontraktionens mekaniska effekt. Utrustad
med sådana hjelpmedel, erbjuder denna gymnastikmetod
följande fördelar. Rörelsestyrkan afväges liksom på en
våg, och man erhåller ett exakt mått på densamma. Den
för muskelns normala utveckling nödvändiga, gradvis
skeende tillväxten i rörelsestyrkan kan med säkerhet
och i hvarje önskvärd grad åstadkommas. Motståndet
under rörelsen rättar sig efter de naturliga
vexlingarna i muskelns styrka. Det med ett visst
nummer betecknade motståndet är sig alltid likt;
behöflig förändring af förut begagnad rörelsestyrka,
vare sig ett ökande eller en minskning, kan derför
både lätt och säkert åvägabringas. – Det muskelarbete,
som vid ofvannämnda metod vinnes genom maskiners
användande, åstadkommes vid den manuella metoden
derigenom att den gymnastiserande öfvervinner eller
låter sig öfvervinnas af en annan persons (gymnastens)
muskelkraft. Det är en brottning, dock alltid under
förbehåll att den starkare icke missbrukar sin kraft,
utan alltid rättar sig efter
den svagares. Rörelsestyrkan och dess vexlingar under
rörelsens fortgång bero sålunda på känsligheten af
gymnastens hand samt på hans kraft, uppmärksamhet
och sinnesstämning för tillfället. Den manuella
metoden har dock en vigtig fördel, nämligen att
kunna användas i liten skala och i patientens hem,
då denne är sängliggande eller icke kan gå ut, en
fördel, som för öfrigt af mången patient, som icke
tillhör sistnämnda kategori, missbrukas af tröghet
och motvilja att gå ut dagligen. – Men den mekaniska
sjukgymnastiken använder utom muskelöfningar äfven
passiva rörelser i ledgångarna, såsom armrullning
och fotrullning, samt mekaniska inverkningar, såsom
skakning, hackning, knådning etc. (se Massage). En
stor del af dessa utföres äfven medelst maskiner,
och många flere sådana kunna och skola säkerligen
blifva använda. Möjligheten härvidlag har samma
gräns, som menniskans uppfinningsförmåga. Men i
praktiken förefinnas svårigheter dels af ekonomisk
natur, då dyrbarheten af vissa maskiner icke stå
i rätt förhållande till behofvet af de rörelser,
för hvilka de konstruerats, dels beroende derpå att
begagnandet af många bland dessa maskiner skulle
fordra mer intelligens, omdöme och god vilja, än som
kan förutsättas hos en del patienter. Beqvämare
och säkrare är då att låta massera sig af en
annan. En god massör torde derför alltid blifva ett
nödvändigt bihang till den mekaniska gymnastiken. –
Till den mekaniska metodens ofvan framhållna
fördelar kommer äfven att ingen kraft, hvarken
patientens eller gymnastens, onödigt spilles;
att den ofantliga arbetskraft, som gymnasterna
representera, särdeles då gymnastiken blifver så
allmänt anlitad, som den förtjenar, kan sparas för
andra nyttiga ändamål, samt att denna gymnastikmetod
är billigare än någon annan och blifver det i ännu
högre grad, i samma mån den allmännare användes. –
Gymnastikmaskinerna äro f. n. (1886) till antalet 53,
nämligen 12 för arm-, 12 för ben-, 9 för bål-, 3 för
balanserings- och 5 för passiva rörelser samt 12
för mekaniska inverkningar. De äro alla konstruerade
af med. dokt. Gustaf Zander, hvilken 1865 i Stockholm
öppnade den första anstalt för medicinsk, dietetisk
och pedagogisk gymnastik, vid hvilken ifrågavarande
maskiner användas. Rörande denna anstalt och
den mekaniska gymnastikens vidare utveckling se
Mediko-mekaniska institut. Jfr G. Zander: »Den
mekaniska gymnastikens apparelj och dess användning»
(1886). G. Z.
Mekanisk inspirationsteori. Se Ingifvelse.
Mekaniskt arbete. Se Arbete, sp. 968, och Lefvande
kraft.
Mekanism (se Mekanik), i filos. mening ett helt, som
är bestämdt af mekaniska lagar (t. ex. solsystemet,
en maskin); en maskins inre sammansättning; ett episkt
eller dramatiskt diktverks inre byggnad.
Mekhong. Se Mekong.
Mekines (hårdt k; Arab. Miknasa, Sp. Mequinez),
stad i Marokko, sultanens vanliga residens, ligger
omkr. 110 km. från vestkusten, 56 km. v. s. v. från
Fess och omgifves af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
