Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medicinalstyrelsen, det ämbetsverk, som i Sverige står i spetsen för medicinalväsendet - Medicinaltaxa l. apotekaretaxa - Medicinalvigt l. apoteksvigt - Medicinera, intaga läkemedel - Medicinsk, som tillhör eller har afseende på läkekonsten - Medicinskt archiv. Se Nordiskt medicinskt arkiv - Medicus, Lat., läkare - Medien kallades i forntiden nordvestra delen af det nuvarande Iran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tandläkare- och fältskärsväsendet, skyddskoppympningen
m. m. Först 1876 öfverflyttades dock öfverstyrelsen
öfver hospitalsväsendet och sinnessjukvården (från
Serafimerordensgillet) till Sundhetskollegium. Från
och med 1878 har ämbetsverket burit namnet
Medicinalstyrelsen. Stat för det nya verket
fastställdes d. 1 Juni 1877, och ny instruktion utfärdades d.
2 Nov. s. å. Enligt denna utgöres
Medicinalstyrelsen af 1 ordförande, som kallas
generaldirektör, 3 medicinalråd, hvilka handlägga
civila ärenden, och 1 öfverfältläkare för de militära.
Till biträde finnas dels ett kansli, bestående
af 1 sekreterare, 1 registrator (tillika aktuarie)
och 2 notarier, dels ett räkenskapskontor med
1 kamrerare och 1 kassör (tillika bokhållare).
Derjämte finnes 1 ombudsman och fiskal (tillika
redogörare för fältläkarekontoret). Medicinalstyrelsen
handlägger ärenden, som röra den allmänna
helso- och sjukvården, helso- och sjukvården
vid landt- och sjöförsvaret, sinnessjukvården,
lasarett och kurhus, helsobrunnar och bad,
skyddskoppympningen, barnmorskeväsendet,
tandläkare- och fältskärsyrket, veterinärväsendet,
apoteksväsendet och rättsmedicinen. Alla
utexaminerade svenska läkare, apotekare och
barnmorskor böra inför Medicinalstyrelsen aflägga
legitimationsed, men någon praktisk examen, i
likhet med hvad förhållandet var med Collegium
medicum, förekommer ej inför detta ämbetsverk.
F. B.
Medicinaltaxa l. apotekaretaxa, taxa, hvaruti äro
fastställda de pris, som apotekare ej ega rätt att
öfverskrida vid försäljning af läkemedel. Den första
taxa af sådant slag i Sverige utfärdades 1686 i
sammanhang med den i Stockholm utgifna »Pharmacopaea
holmiensis galeno-chymica». Taxans noggranna
efterlefnad påbjöds särskildt i medicinalordningarna
1688, hvarjämte Collegium medicum fick uppdrag att
lämpa densamma efter stigande och fallande pris på
materialen. Då emellertid i midten af 1700-talert
uppstod en allmän klagan att i synnerhet i provinserna
apotekarna sålde sina medikament dyrare, än taxan
påbjöd, och dessutom gjorde intrång i kryddkrämarnas
handel genom att sälja en mängd specerier, belades
dylika förbrytelser med straff (privilegiets
förlust) genom k. br. d. 30 April 1756. Grunderna
för medicinaltaxans beräkning hafva tid efter annan
ändrats. Såsom väsentligen nya kan man betrakta de
taxor, som utgåfvos 1819, 1839, 1846 och 1869. Den
senaste grundligare förändringen i taxberäkningen
infördes genom k. br. d. 15 Nov. 1884. F. B.
Medicinalvigt l. apoteksvigt, den vigt, som begagnas
å apoteken vid uppvägning af medikament enligt
läkares recept. Genom medicinalordningarna af
1688 fastställdes för Sverige den i andra land då
brukliga särskilda medicinalvigten (1 skålp. =
24 lod l. 12 uns, 1 uns = 8 qvintin l. drakmer,
1 drakme = 3 skrupel, 1 skrupel = 20 gran), men den
vanliga borgerliga vigten fick å apoteken begagnas i
handköp. Då den borgerliga vigten genom k. br. d. 31
Jan. 1855 ordnades efter decimalsystemet (1 skålp. =
100 ort. o. s. v.),
stadgades tillika, att recepten skulle fortfarande
expedieras efter den gamla medicinalvigten. Sedermera
påbjöds, att den gamla medicinalvigten skulle alldeles
upphöra att begagnas med utgången af år 1862. Sedan
genom k. br. d. 22 Nov. 1878 metersystemet införts i
riket, tillämpas detta system på apoteken enligt
Medicinalstyrelsens cirkulär af d. 13 Aug. 1880,
som dock medgifver, att de gamla handelsvigterna
i skålpund, ort och korn i handköp må begagnas
till d. 1 Jan. 1889. Intill samma termin må äfven
begagnas metriska vigter af fyrkantig modell,
men derefter endast runda. Vigterna, som äro dels
noggrannare justerade, »precisionsvigter», dels
»handelsvigter», delas till valören i kilogram
(= 1,000 gram), hektogram (= 100 gram), gram,
decigram (= 0,1 gr.), centigram (= 0,01 gr.) och
milligram (= 0,001 gr.). De olika slag af vågar,
som begagnas å apoteken, äro milligramvåg, den
minsta och känsligaste, som skall vara innesluten i
glasskåp och gifva utslag för 2 mg. vid belastning
med 1 gr., och precisionsvåg, som vid belastning med
1 kg. skall gifva utslag för 1,5 dg., samt andra,
mindre känsliga stativ-vågar (upphängda på ställning)
och handvågar. – I sammanhang med medicinalvigten må
nämnas, att medicinal-längdmåttet skall vara af trä,
ben eller metall, hafva 0,5 m. längd och vara indeladt
i grader af decimeter, centimeter och millimeter.
F. B.
Medicinera (af Lat. medicina, näml. res, läkemedel),
intaga läkemedel. – Medicinsk, som tillhör eller har
afseende på läkekonsten.
Medicinskt archiv. Se Nordiskt medicinskt arkiv.
Medicus, Lat., läkare.
Medien (Grek. Media, Lat. Media, Fornpers. Mada,
bibelns Madai) kallades i forntiden nordvestra delen
af det nuvarande Iran (ungefär prov. Aserbeidjan,
Ghilan och Irak Adjmi). M. begränsades i v. af
Assyrien, i n. af Armenien och Kaspiska hafvet,
i ö. af Iranska öcknen, i s. af Persis och Elam
(Susiana). Af forngrekiska geografer indelades
landet i Stor-Medien, södra delen, och Atropatene
l. Lill-Medien, norra delen. M. är öfvervägande
bergland, och i synnerhet dess norra och vestra delar
fyllas af vidt förgrenade bergskedjor, hvilka äro
att betrakta såsom en fortsättning af det armeniska
höglandets väldiga bergmassor. I mellersta och
östra delarna lemna dock bergen plats för vidsträckta
slätter. Längst i n. v. ligger en stor saltsjö, fordom
kallad Kapauta (Lacus Matianus, nu Urmia-sjön). På
gränsen mot Armenien eller kanske snarare inom
detta land flyter Araxes (nu Äras). Betydligast
bland de inhemska floderna är Amardos (nu Kisil
Usen), från de vestra gränsbergen med nordöstligt
lopp till Kaspiska hafvet. M. är till största delen
mycket fruktbart och framalstrade fordom i synnerhet
berömda sydfrukter. Högt ansedda voro äfven dess
hästar. Mineralriket lemnar företrädesvis salt och
smaragder. De förnämsta städerna voro i Stor-Medien:
hufvudstaden Ekbatana (l. Akmatana. nu Hamadan),
Ragai, den äldre hufvudstaden, Aspadana (nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
