Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mazzola ... - Meckenen. Se Mecheln, Isr. von - Mecklenburg (riktigare Meklenburg), område i norra Tyskland vid Östersjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i Halle, utgaf för doktorsgrad den värdefulla
afhandlingen De labyrinthi auris contentis (1777). I
enlighet med hans testamentariska förordnande
uppställdes hans skelett i det anatomiska museet i
Halle. – 3. Johann Friedrich M., den förres son, den
berömdaste af hela slägten, f. 1781, blef med. doktor
1802, företog derefter en vetenskaplig studieresa
till Italien, Frankrike, England och Holland samt
utnämndes 1808 till professor i anatomi i Halle, der
han intill sin död, 1833, utöfvade en synnerligen
omfattande verksamhet, genom hvilken han kan sägas
vara grundläggaren af zootomien och teratologien
i Tyskland. Bland M:s många arbeten märkes främst
hans såsom fortsättning af Reils och Autenrieths
arkiv utgifna »Deutsches archiv für physiologie»
(från 1815), hvilket från 1826 fortsattes under
titeln »Archiv für anatomie und physiologie». I
denna tidskrift, hvars utgifvande efter M:s död
öfvertogs af Johannes Müller, publicerade M. en
mängd värdefulla undersökningar. Dessutom utgaf han
bl. a. Beiträge zur vergleichenden anatomie (2 bd,
1808–12), Handbuch der pathologischen anatomie (2 bd,
1812–18), Handbuch der menschlichen anatomie (4 bd,
1815–20), Tabulae anatomico-pathologicae (1817–26)
samt det klassiska verket System der vergleichenden
anatomie (5 bd, 1821–30, ofullbordadt). – 4. Heinrich
M., den förres brorson, f. 1821, d. 1855 såsom
e. o. professor och obducent vid Charité i Berlin,
skref (i tidskrifter) en mängd afhandlingar af
anatomiskt och patologiskt-anatomiskt innehåll.
R. T-dt.
Meckenen. Se Mecheln, Isr. von.
Mecklenburg (riktigare Meklenburg), område i norra
Tyskland vid Östersjön, i den forna nedersachsiska
kretsen, är deladt emellan de båda storhertigdömena
Mecklenburg-Schwerin och M.-Strelitz, hvilka äro
så nära förenade af naturen samt i politiskt och
historiskt hänseende, att de lämpligast behandlas i
en artikel.
Mecklenburg-Schwerin, till storleken den 7:de, till
folkmängden den 8:de staten i Tyska riket, gränsar i
n. till Östersjön, i ö. till Pommern och M.-Strelitz,
i s. till Brandenburg och Hannover samt i v. till
Schleswig-Holstein, det strelitzska furstendömet
Ratzeburg och floden Trave. Det omfattar hertigdömena
Schwerin och Güstrow, distriktet Rostock,
furstendömet Schwerin och herrskapet Wismar jämte 3
små enklaver i Brandenburg och M.-Strelitz. Arealen
utgör 13,304 qvkm. (deraf 667 qvkm. vatten).
Mecklenburg-Strelitz, till storleken den 11:te,
till folkmängden den 20:de staten i Tyska riket,
består af två skilda delar: herrskapet Stargard (i
nyare tid utan historisk grund kalladt hertigdömet
Strelitz), ö. om M.-Schwerin, mellan detta samt
Pommern och Brandenburg, och furstendömet Ratzeburg
(ett sekulariseradt biskopsland), v. om M.-Schwerin
och i öfrigt begränsadt af Schleswig-Holstein, Lybeck
och Trave. Sammanlagda arealen utgör 2,930 qvkm.
M. utgör en del af den stora nordtyska slätten;
dess jämna yta afbrytes endast af en bred
sandås, som går från s. v. till n. ö. med åtskilliga
sidogrenar och bildar vattenskilnaden mellan Östersjön
och Elbe. Dess högsta punkter äro Priemer berg,
188 m., s. om Parchim, i M.-Schwerin, och Helpter
berg, 174 m., i östra M.-Strelitz. Kusten, till
större delen flack och betäckt med dyner, endast
på enstaka ställen, såsom vid Doberan, brant,
är 104 km. lång och bildar vikarna Wismarbukten,
Grosse Wiek, ö. om ön Poel, Salzhaff, mellan halfön
Wustroff och fastlandet, Kroy på sistnämnda halfö samt
Warnemündes redd. Floderna äro många, men små; de
flesta äro bifloder till Elbe, som sjelf berör en del
af M.-Schwerin i s. v. Flere af dem äro segelbara, och
vattenvägarna ökas genom åtskilliga kanaler. Sjöarnas
antal är mycket stort (329 i M.-Schwerin, 132 i
M.-Strelitz), med en sammanlagd yta af mer än 750
qvkm. Störst äro Müritz-sjön (Tysklands största insjö,
133 qvkm.) och Schwerin-sjön (61 qvkm.). Klimatet är
jämförelsevis mildt. Årstemperaturen är i Schwerin
nära 9° C. och årliga regnmängden omkr. 700
mm. Landets hufvudnäringar äro jordbruk och
boskapsskötsel, som intaga en hög ståndpunkt och
lemna betydande öfverskott till export. Af hela
jordarealen äro 18 proc. skog; i M.-Schwerin 19,
i M.-Strelitz 18 proc. hedar och betesmarker,
resten odlad jord. Råg, hvete och hafre äro de
förnämsta sädesslagen. M:s hästar äro bland de
kraftigaste i Tyskland, och med afseende på afveln
af merinosfår intager M. främsta platsen bland tyska
stater. Industrien är obetydlig. I M.-Schwerin brytes
något brunkol, och i dess östra del tillgodogöres
kritan. Handeln är mycket liflig, i synnerhet i
M.-Schwerin, hvars läge mellan Östersjön och Elbe,
hvilka förenas medelst en till Hamburg och Berlin
gående jernväg, är mycket fördelaktigt. Rostock,
dess hamn Warnemünde samt Wismar äro de förnämsta
handelsplatserna. Vigtigaste exportartiklarna äro
spanmål och andra landtmannaprodukter, kreatur,
bränvin, ull och trävaror. M:s häst- och ullmarknader
äro mycket besökta. Handelsflottan räknade 1884
330 segel- och 15 ångfartyg om tillsammans 108,170
tons. Hamnarna (Wismar och Warnemünde) besöktes 1883
af 1,160 fartyg om 156,908 tons. Jernvägarna hade
1885 en längd af 650 km. – Innevånarnas antal 1880
var i M.-Schwerin 577,055 och i M.-Strelitz 100,269;
1885 hade dessa siffror nedgått till resp. 575,140
och 98,371. Omkr. 71 proc. af befolkningen äro
sysselsatta med jordbruket. Allmogen bevarar ännu
många spår af sin slaviska härkomst, ehuru mycket
utplånats genom folkets uppblandning med tyska
kolonister. Stadsbefolkningen och adeln äro nästan
uteslutande tyskar af nedersachsisk stam. Folkspråket
är plattyska, som genom Fritz Reuters arbeten fått
insteg äfven i literaturen. Befolkningens tillväxt har
varit obetydlig; detta beror dels och hufvudsakligen
på utvandringen, som 1870–80 var jämförelsevis
större från M. än från någon annan tysk stat, dels
på de svårigheter, som hindra fattigt folk att gifta
sig. Högst egendomliga äro jordbruksförhållandena
i M. Medeltidens feodalväsende fortlefver ännu. I
M.-Schwerin omfatta storhertigens domän mer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
