Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni / 1169-1170 (1886) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mazzola ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Meander, ett i räta vinklar löpande bandlikt
ornament. Namnet tillhör egentligen en flod
(Grek. Maiandros, Lat. Maeander) i Karien i Mindre
Asien, bekant för sitt slingrande lopp. Meandern kan
i allmänhet uppfattas som ett i räta vinklar utlagdt
flätmönster, i sina enklaste former som en på samma
sätt behandlad



våglinie. Meanderliknande ornament förekomma i
synnerhet på det grekisk-romerska konstområdet, men
träffas jämväl i den gammalfrygiska, i den mejikanska
och i den kinesisk-japanska dekorationskonsten. Jfr
A la grècque. Upk.

Mearns. Se Kincardine.

Meath [mis], East-Meath [ist], såsom det till skilnad
från det bredvid liggande grefskapet West-Meath äfven
kallas, grefskap uti irländska prov. Leinster, vid
Irländska sjön, har en areal af 2,346 qvkm. med 87,469
innev. (1881). Grefskapet utgör en del af den stora
kalkstensslätt, som upptager den centrala delen af
Irland, och är delvis lågbergigt. Vigtigaste floden är
den i Droghedaviken utmynnande Boyne, som är segelbar
till Navan. Omkr. 25 proc. äro åkerjord. Hufvudstad
är Trim.

Meaux [må], stad i franska depart. Seine-et-Marne,
vid Marne och Ourcq-kanalen samt franska östbanan,
45 km. ö. om Paris. Omkr. 10,500 innev. Praktfull
gotisk katedral (med Bossuets graf och monument),
byggd i 12:te–16:de årh. Staden är säte för en
biskop (Bossuet, »örnen från M.», var biskop der
1681–1704) och har ett prestseminarium. Betydande
handel med spanmål, ost (»fromage de Brie»), ägg och
fjäderfä; liflig industri. Omkr. 1,5 km. från staden
ligger sockerbruket Villenoy, ett af de största
i Frankrike. – M. var på romarnas tid hufvudort i
meldernas (en liten gallisk stam) land och kallades
Meldis l. Meldae. Sedermera blef M. hufvudort i
landskapet Brie och stod i beroende af grefvarna
af Champagne, tills det 1328 förenades med franska
kronan.

Mécanique céleste [-ni’k -lä’sst], Fr. Se Astronomi.

Mecenat. Se Maecenas.

Méchain [-sjä’ng], Pierre François André, fransk
astronom, f. 1744, d. 1804, erhöll 1772 genom
Lalande en plats vid land- och sjökarteverket i
Versailles, blef sedan marinastronom och fick i
uppdrag att verkställa södra delen af den franska
gradmätningen. Se vidare Delambre.

Mechelin, Leopold Henrik Stanislaus, finsk statsman,
föddes i Fredrikshamn d. 24
Nov. 1839, blef student 1856, hist. filol. kandidat
1860, magister s. å. och juris kandidat 1864. Han
inträdde 1865 på ämbetsmannabanan såsom kopist i
kejs. senatens finansexpedition, men tog 1867 afsked
från denna befattning och tillträdde följande år
direktörsplatsen i Föreningsbanken i Finland. Derifrån
afgick han 1872, speciminerade 1873 för licentiatgrad
med afhandlingen Öfversigt af Svenska riksrådets
statsrättsliga ställning frän Gustaf I till 1634,
aflade juris-licentiatexamen, promoverades till
juris doktor och speciminerade för professur med
afhandlingen Om statsförbund och statsunioner (1:sta
h.), allt s. å., samt erhöll 1874 professuren i
kameral- och politilagfarenhet samt statsrätt vid
Helsingfors’ universitet. Redan under studietiden hade
M. gjort sig bemärkt i de kretsar, hvilka arbetade
på att bereda Finland en tryggad politisk ställning
med fastare konstitutionella garantier, en riktning,
som han sedermera såsom publicist och landtdagsman
fullföljde. Han medverkade i den periodiska pressen
genom artiklar i »Barometern» (1861), »Helsingfors
Dagblad» (1862–81), »Litterär tidskrift» (1864)
samt »Finsk Tidskrift» (1876–79), vanligen rörande
tidens politiska eller ekonomiska frågor. 1877
utgaf han (i förening med prosten F. Hjelt) en med
inledning och noter försedd upplaga af Finlands
grundlagar, och 1886 lemnade han en framställning af
Finlands politiska och administrativa förhållanden
i arbetet Precis du droit public du grand-duché de
Finlande. Möjlighet att direkt ingripa i statslifvet
bereddes honom vid 1872 års landtdag såsom medlem
af borgareståndet samt vid 1877–78, 1882 och 1885
års landtdagar såsom ledamot af ridderskapet och
adeln (i egenskap af Helsingfors stadsfullmäktiges
ordförande hade M. 1876 blifvit adlad). Han var en
af representationens mest framstående talare och
inflytelserikaste utskottsmedlemmar. Särskildt må
framhållas hans verksamhet i värnpligtsutskottet
1877 och i statsutskottet 1872–82, der han 1882 var
ordförande och med framgång verkade för att utvidga
ständernas befogenhet att granska och reglera
statsbudgeten. M. hörde till den s. k. liberala
gruppen och arbetade på att gifva densamma en fastare
sammanslutning, i hvilket syfte han affattade det
»liberala partiets» (se d. o.) program. M. var
1877–82 borgareståndets bankofullmäktig
och kallades till medlem af flere af regeringen
tillsatta komitéer, bl. a. komitén för utarbetande af
förslag till näringslag, dissenterlag, förordning om
literär eganderätt, komitén för myntreformen (1876)
och 1879–80 års skatte-komité, hvars maktpåliggande
arbete han såsom ordförande ledde. Han utnämndes 1882
till senator och biträdande chef i kejs. senatens
finansexpedition, i hvilken egenskap han vid 1885
års landtdag vid flere tillfällen förde regeringens
talan hos ridderskapet och adeln. M. G. S.

Mecheln (Flam. Mechelen, Fr. Malines), stad i
belgiska prov. Antwerpen, vid floden Dyle och en från
Louvain till Antwerpen gående kanal. Staden är försedd
med välbyggda hus, breda gator, vidsträckta promenader
och trädgårdar, men den saknar lif och rörelse, ehuru

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>