Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mathy, Karl - Mathyssen, Mathysz l. Mathys, Jan - Matico, Herba matico Ph. Su., farmak. - Matière, Fr., var (i ett sår) - Matilda, helgon. Se Matilda, engelska furstinnor, 2, och Matilda, tyska furstinnor, 1. - Matilda (Maud), engelska furstinnor: - Matilda, Vilhelm Eröfrarens gemål - Matilda, Henrik I:s gemål - Matilda, Henrik I:s och den föregåendes dotter - Matilda, markgrefvinna af Toscana, kallad den stora grefvinnan - Matilda (Mathilde), tyska furstinnor: - Matilda (Mathildis), tysk drottning, Henrik I Fogelfängarens gemål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
finanserna, men nödgades på samma gång som sina partivänner
afträda från den politiska skådebanan. Senare,
under reaktionsåren, egnade han sig åt industriella
och finansiella privatföretag, men blef 1862 främste
ledamot af badiska statsministeriets finansafdelning
samt chef för hofdomänkammaren och 1864 president i
handelsdepartementet. Då det stortyska partiet 1866
genomdref Badens anslutning till Österrike, trädde
han tillbaka, men kallades efter Preussens seger
s. å. till statsminister och president för handels-
och finansdepartementen. Död 1868.
Mathyssen, Mathysz l. Mathys [matejs], Jan (ofta
omtalad under den tyska namnformen Johann Mathiesen
l. Matthiesen), nederländsk vederdöpare, var bagare
i Haarlem, då han i Sept. 1533 kom i spetsen för
de nederländske anabaptisterna och snart började
uppträda såsom den profeten Henoch, hvilkens ankomst
skulle inleda det tusenåriga riket. Han utsände 12
apostlar att lära och döpa samt begaf sig i Febr. 1534
till Münster, der de icketroende då förjagades,
egendomsgemenskap delvis infördes, alla böcker, utom
bibeln, brändes m. m. I ett utfall, som han i fanatisk
hänryckning företog mot den belägringshär, hvarmed
den flyktade biskopen inneslutit sin upproriska
stad, stupade han, i April 1534. Hans maka och
anseende tog Johan af Leiden i arf på grund af en
»uppenbarelse». Jfr Anabaptister.
Matico, Herba matico Ph. Su., farmak.,
består hufvudsakligen af blad med inblandade yngre
stjelkstycken och blomkolfvar af en i Syd-Amerikas
varmaste land samt på Cuba inhemsk buske, Piper
angustifolium R. et P., 3 à 4 m. hög, hörande
till nat. fam. Piperaceae Rich., kl. Diandria
L. (Tetrandria Auct.). De yngre grenarna äro håriga,
bladen läderartade, spiralställda, 15–25 cm. långa,
kortskaftade, ovalt aflånga eller nästan lansettlika,
men med hjertlik bas, spetsiga, smånaggade,
undertill filthåriga, fjädernerviga, med ett
finmaskigt nervnät. Blommorna äro samkönade och
sitta å långa smala kolfvar. Frukten är ett kantigt,
glatt, enfröigt bär. Drogen kommer i handeln vanligen
sammanpressad i större eller mindre kakor, hvilka, då
de sönderkrossas, afgifva en aromatisk lukt. Smaken
är kryddlik och bitter. En snarlik drog, men mindre
hårig och med mindre framspringande nervnät, fås af
Piper aduncum L., hvilken växer i Brasilien, nordliga
Syd-Amerika, Vestindien och Mejico. Drogen innehåller
en tjockflytande, blekgrön, flyktig olja, som under
förvaring stelnar med kristalliniskt utseende, och
har drogens lukt samt kamferlik smak. Derjämte finnes
ett grönt, mjukt harts, maticin (ett bitterämne),
samt garfsyra. Medlet anses verka sammandragande och
exciterande samt nyttjas in- och utvärtes, mest i form
af infusion, mot blödningar och slemflöden. O. T. S.
Matière [-tiär], Fr. (af Lat. materia, ämne), var
(i ett sår).
Matilda, helgon. Se Matilda, engelska furstinnor, 2,
och Matilda, tyska furstinnor, 1.
Matilda (Maud), engelska furstinnor:
1. M., Vilhelm Eröfrarens gemål, dotter af grefve Balduin V af
Flandern, fick i sitt år 1054 ingångna gifte 11 barn,
bland hvilka märkas konungarna Vilhelm den röde och
Henrik I samt hertig Robert II af Normandie. Död
1083. Man har tidigare utan skäl velat sätta hennes
namn i förbindelse med tillkomsten af den ryktbara
Bayeux-tapeten. – 2. M., Henrik I:s gemål, var dotter
af skotske konungen Malcolm III och hans drottning,
Margareta den heliga, samt förmäldes 1100. För sina
dygder blef hon, liksom modern, af den romerska kyrkan
räknad bland helgonen. Hon dog 1118, d. 30 April,
hvilken dag är hennes åminnelsedag. Med sin make
hade hon en son, Vilhelm, hvilken drunknade 1120,
och dottern Matilda (se M. 3). – 3. M., Henrik I:s
och den föregåendes dotter, för en kort tid (1141–42)
Englands herskarinna, f. 1102, d. i Frankrike 1167,
förmäldes 1114 med kejsar Henrik V (d. 1125) och
1127 med Gottfrid Plantagenet, hvilken 1129 af sin
fader, Fulco, öfvertog styrelsen öfver grefskapet
Anjou. Hennes första äktenskap var barnlöst; i det
senare födde hon 1133 sonen Henrik (sedermera engelske
konungen Henrik II Plantagenet). Se vidare England,
sp. 543.
Matilda, markgrefvinna af Toscana, kallad den
stora grefvinnan, f. 1046. d. 1115, var dotter till
markgrefve Bonifacius och blef förmäld med hertig
Gozelo af Nedre Lothringen, som 1076 mördades. Hon
herskade öfver Modena, Reggio, Parma, Piacenza,
Mantua, Verona och de flesta städer i Toscana
samt egde stora gods i Lothringen. Sin ryktbarhet i
historien har hon vunnit genom det kraftiga understöd,
som hon skänkte påfven Gregorius VII under hans
strid med kejsar Henrik IV. Hon var egarinna till
slottet Canossa, dit kejsaren vallfärdade för att
tigga påfven om förlåtelse (1077). Hennes trupper
försvarade 1081–84 Rom mot den kejserliga hären. Af
politiska skäl ingick hon 1090 äktenskap med den
17-årige hertig Welf af Bajern. M. var utmärkt
både genom sin duglighet såsom regentinna och genom
sitt ädla hjerta. Sina vidsträckta besittningar, de
sedermera s. k. matildiska godsen, testamenterade hon
till påfvestolen. Derigenom gaf hon anledning till
en efter hennes död utbrytande strid emellan påfven
och kejsar Henrik V, som ansåg sig hafva bättre rätt
till dessa landområden. Striden slutade emellertid
till påfvestolens fromma.
Matilda (Mathilde), tyska furstinnor:
1. M. (Mathildis), tysk drottning, Henrik I Fogelfängarens
gemål, härstammade från en ansedd sachsisk slägt och
förmäldes 909. Krönikorna prisa henne för qvinliga
fullkomligheter. I sin öfverdrifna frikostighet
mot kyrkan ådrog hon sig efter sin gemåls död (936)
motstånd af sina två äldre söner, Otto I och Henrik,
hertig af Bajern. Förutom ännu en son, ärkebiskop
Bruno af Köln, skänkte hon sin make två döttrar. Hon
dog i det af henne stiftade klostret Quedlinburg
968 och blef senare kanoniserad. Hennes dödsdag,
d. 14 Mars, är hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
