Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Masreliez ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Färgen var ej M:s sak, och hans formgifning, ehuru
från början ädel och effektfull, visar sig mer och
mer maniererad, då han nästan aldrig använder naturen
såsom korrektiv. Redan en så ifrig beundrare som Boye
medgaf, att M. »kanske stundom var något exalterad
i vissa delar och former», och en lugnare dömande
efterverld måste ytterligare framhålla detta, äfven
om hon icke till fullo delar en annan konstdomares
åsigt, att M. »införde en manierism i konsten,
som var hederligare, om vi så få uttrycka oss, än
den då gängse, men mera torr och lika själlös». Det
anseende M. inom akademien åtnjöt visar sig i de
värf, som der uppdrogos åt honom. Så blef han
1802 rektor för teckning och modellering, erhöll
1803 hofintendents fullmakt och valdes 1805 till
akademiens direktör efter L. Pasch. I sistnämnda
egenskap var han mycket verksam; bl. a. ordnade
han och förtecknade akademiens bibliotek och öfriga
samlingar för undervisningen. Äfven som kännare af
äldre taflor var M. synnerligen uppburen. Han deltog
sålunda i värderingen af Gustaf III:s konstsamlingar
samt vid andra liknande tillfällen. Han var också
sjelf samlare, och de handteckningar af berömda
mästare han sammanfört omtalas såsom utmärkta. Hans
inflytande inom konsthandtverket sträckte sig
för öfrigt ej blott till måleridekorering af rum,
hvilken länge fortgick i de fotspår M. först trampat,
utan äfven till bildhuggeriet och möbelsnickeriet,
för hvilka han uppgjorde ritningar till trymåer,
praktbord och stolar, skrifbyråar m. m., som
sedan utfördes af brodern, Jean Baptiste M.,
och andra af den tidens mest ansedda
konsthandtverkare. Såväl genom hans lärareverksamhet som
genom hans inflytande på den svenska konstslöjden
blef i Sverige öfvergången från den gustavianska
till den imperialistiska konstsmaken mycket jämn
och naturlig. Och det skall alltid med tacksamhet
erkännas, att M. i väsentlig mån bidrog till höjande
af vår konst och spridande af aktning för densamma
hos den bildade allmänheten. Han afled i Stockholm
d. 19 Mars 1810. -rn.
3. Masreliez [marölje], Jean Baptiste, bildhuggare,
den föregåendes broder, föddes i Stockholm 1754 och
undervisades af fadern i dennes konst, jämte det han
blef elev vid Målare- och bildhuggare-akademien,
af hvilken han 1774 erhöll stora medaljen. Han
blef hof bildhuggare och 1783 ledamot af akademien
samt företog 1784 en resa till Frankrike. M. hade
då redan utfört åtskilliga arbeten för slottet i
Stockholm, t. ex. i »kolonnsalen» 2 stora trymåer,
en dylik öfver kaminen, fem stora deux-battants
med öfverstycken och »chambranler», pilastrar
m. m. Efter sin hemkomst, och sedan äfven brodern
(se M. 2) återvändt till Sverige, började han, i
samråd med denne och delvis efter hans idéer, införa
den antikiserande stil i ornamentet, som utmärker
senare delen af det gustavianska tidehvarfvet. Han var
synnerligt verksam vid inredningen af Sofia Albertinas
palats samt vid åtskilliga ändringar i slottet, jämte
det att å hans verkstad utfördes en mängd stolar,
kandelabrar m. m. i den nya smaken.
Såsom en teknisk nyhet kan anföras, att han var
den förste, som i Sverige begagnade »pastellagen»,
d. v. s. ornering i gips, i st. f. den förut allmänt
brukliga träskulpturen. M. afled i Stockholm d. 25
Maj 1801. -rn.
Massa (Lat., af Grek. massein, knåda), egentl.
deg; myckenhet af likartade smådelar,
sammanhopade till en klump l. kropp; stor mängd; en
gäldenärs till borgenärerna afträdda egendom,
konkursbo (konkursmassa). – I mekaniken sägas två
kroppars massor vara lika stora, om kropparna under
inverkan af lika krafter erhålla lika rörelser. Ju
större acceleration kraften förmår meddela kroppen,
dess större är hans massa. I sjelfva verket kan en
konstant krafts storlek uttryckas genom produkten af
massan hos den kropp, på hvilken den verkar, samt den
acceleration den förmår bibringa honom. Tillämpas
detta särskildt på i lufttomt rum fritt fallande
kroppar, så är kraften just den i fråga varande
kroppens tyngd och accelerationen det tillskott, g
(ungefär 9,81 m.), som hastigheten under en sekund
erhåller (se Acceleration och Fall-lagar). Betecknas
kroppens vigt med p och hans massa med m, har man
således p = gm, eller m = p/g. En kropps massa angifves
derför genom hans vigt dividerad med g. Utgående
från detta betraktelsesätt, kan man således uttrycka
en kropps massa genom samma tal, hvar hälst kroppen
befinner sig, ty p och g variera i samma förhållande.
G. R. D.
Massa, »herre», »husbonde», var förr de vestindiske
negerslafvarnas tilltalsord till de hvite.
Massa, hufvudstad uti italienska
prov. Massa-Carrara, vid den lilla floden
Frigida och kustjernvägen. Omkr. 5,000
innev. Biskopssäte. Teknisk läroanstalt. Staden,
hvars marmorbrott knappt stå efter det närbelägna
Carraras, utför mycket marmor äfvensom silke och
olja. M. hörde länge till familjen Malaspina och kom
1519 genom giftermål till slägten Cibo. 1568 blef
staden jämte omgifning furstendöme och upphöjdes 1664
till hertigdöme, hvilket, efter den siste hertigens
af Cibo död (1731), på grund af giftermål 1743
jämte furstendömet Carrara ärfdes af hertig Herkules
III i Modena. Hans dotter, Maria Beatrix (gift med
ärkehertig Ferdinand af Österrike), aflägsnades 1796
af fransmännen, men återinsattes i sina rättigheter
af Wienkongressen (1815). Efter hennes död (1829)
förenades M. med Modena och införlifvades jämte detta
med konungariket Italien (1859). Derefter förenades
det med andra v. om Apenninerna belägna delar af
Modena och Parma till provinsen Massa-Carrara, som
1884 på en areal af 1,679 qvkm. hade omkr. 174,400
innev.
Massachusetts [-tjusetts], en af Nord-Amerikas
Förenta stater, i det s. k. Nya England, mellan 41°
15’ och 42° 53’ n. br. samt 70° och 73° 30’ v. lgd
fr. Greenw., gränsar i n. till Vermont och New
Hampshire, i ö. till Atlantiska hafvet, i s. till
Atlantiska hafvet, Rhode Island och Connecticut,
i v. till New York. Areal 21,535 qvkm. Vestra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
