Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni / 941-942 (1886) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mark ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Markaryd, socken i Kronobergs län, Sunnerbo
härad. Areal 18,619 har. 3,608 innev. (1885). M. utgör
ett regalt pastorat af 2:dra kl., Vexiö stift,
Sunnerbo kontrakt.

Markasit l. vattenkis, miner., ett mineral, som
förekommer kristalliseradt i prismer eller taflor
tillhörande det rombiska systemet. Kristallerna
äro ofta förenade i kul- eller njurformade eller
stalaktitiska aggregat. Färgen är ljust speisgul,
strecket mörkt gröngrått. Kemiska sammansättningen är
FeS₂, således fullt densamma som svafvelkisens. Då
emellertid markasit och svafvelkis kristallisera
alldeles olika, den förra rombiskt, den senare
reguliert, betraktar man dem såsom två olika
mineral och benämner substansen FeS₂ dimorf. Liksom
hos dimorfa substanser i allmänhet är eg. vigten
olika, nämligen hos markasit 4,75, hos svafvelkis
5,18. Markasiten är ej så allmän som svafvelkisen,
men förekommer ungefär på samma sätt som denna. På
malmgångar, exempelvis i Freiberg, Chemnitz och
Klausthal, träffas den ofta kristalliserad, vanligen
i tvillingskristaller (s. k. kammkis). I sedimentära
formationer uppträder den ofta såsom psevdomorfos
efter organiska rester och såsom försteningsmedel,
äfven såsom konkretioner i lera eller med stalaktitisk
utbildning. Mineralets namn ar af arabiskt ursprung;
och förr betecknades dermed äfven svafvelkisen.
Hj. Sj.

Markattorna, Cercopithecus, zool., bilda ett slägte
inom hundapornas underfamilj (Cynopithecinae), de
smalnäsiga apornas familj, de tvåhändtas ordning
och däggdjurens klass. Dithörande arter äro hemma
på Afrikas fastland mellan vändkretsarna; en art
finnes dessutom på Madagaskar. De hafva nätt byggd
kropp och fina lemmar, små händer med lång tumme,
lång svans utan tofs, framskjutande nos samt stora
kindpåsar och sittvalkar. Markattorna höra till



de sällskapligaste, rörligaste och muntraste
bland alla apor, träffas nästan alltid i större
skaror och göra ofantlig skada genom att plundra
sädesfält. Härvid stå de under ledning af en gammal
hanne, som med ytterlig omsorg vakar öfver flockens
säkerhet. Märker han någon fara, utstöter han ett
varningsljud, hvarvid alla skynda bort till närmaste
trädgrupp eller skog, men dock ej underlåta att
taga med sig så mycket byte som möjligt. Af rofdjuren
hafva markattorna föga att frukta, och mot roflbglarna
försvara de sig med framgång. För ormar och andra
kräldjur hysa de deremot stor fruktan.
Utom frukter, säd och andra växtämnen
förtära markattorna gerna fogelägg och
fogelungar. Fortplantningen synes icke vara bunden
vid någon viss årstid. Om de tämjas, hvilket icke
möter någon svårighet, fortplanta de sig äfvenledes
vid sorgfällig vård. De lägga som tama i dagen stort
förstånd, beräknande slughet och stor godmodighet;
ofta äro de dock okynniga och svåra att vänja af med
sina olater. – Bland hithörande arter kunna nämnas
följande. Morapan, C. fuliginosus, är ofvan svart,
undertill skiffergrå till gulhvit; ansigtet och
händerna äro svarta, öfre ögonlocken hvita. Kroppens
längd 56, svansens 48 cm. Arten är hemma i vestra
Afrika. – Gröngrå markattan, C. sabaeus, är gröngrå,
spräcklig af svart, undertill hvitaktig; ansigtet,
öronen och händerna äro svarta, svansspetsen
gulaktig. Kroppens längd 48, svansens 64 cm. Denna
apa förekommer i östra Afrika samt är mycket vanlig
i menagerier och djurgårdar. – Diana-apan, C. Diana,
är af den föregåendes storlek, ofvan mörkt askfärgad,
med ett rödbrunt längdstreck på ryggen; skägget,
som saknas hos honan, och undre kroppsdelarna äro
hvita. Djuret är hemma i Guinea. C. R. S.

Markbatteri. Se Horisontalt batteri.

Markegång, kamer., det värde i penningar, som årligen
officielt åsättes en del varor och tjenstbarheter. För
ändamålet upprättas först af magistraterna i städerna
och af nämnder på landet (med ledning af under årets
lopp efter hand verkställda noteringar af varuprisen)
s. k. priskuranter, öfver hvilka i landskontoret
upprättas sammandrag, hvarefter deputerade i
början af Nov. sammanträda i länsresidenset till
markegångssättning. Deputerade utses på det sätt,
som riksdagen enl. 75 § regeringsformen eger att
bestämma. För närvarande väljas af landstingen
länsvis 8 deputerade jämte 4 suppleanter. I de län,
hvilka äro delade i 2 landsting, utser hvarje
landsting 4 deputerade jämte 2 suppleanter. De
af deputerade beslutade prisen sammanfattas i en
markegångstaxa, som underställes Kammarkollegiets
pröfning, tryckes och kungöres i kyrkorna. I några
af de län, hvilka äro sammansatta af flere landskap
eller delar af sådana, upptager markegångstaxan olika
pris för de olika landskapen. Dessa län äro Kalmar,
Örebro, Gefleborgs och Jämtlands. Markegångstaxan
innehåller 3 grupper af pris. Gruppen A är grundad
på det löpande årets pris samt tjenar till rättelse
vid uträkning af frälseräntor m. m. och i alla
de fall, då en vara eller prestation skall
beräknas i penningvärde efter markegång, men
något annat markegångspris ej blifvit stadgadt
som grund. Gruppen B (»årspriset») grundar sig på
prisen under slutet af det föregående och början
af det löpande året. Dess ändamål är att inflyttas
bland de faktorer, af hvilka medelmarkegångspriset
framgår. Gruppen C (»medelmarkegångspriset») är
medelpriset af de sista tio årens under lit. B
upptagna pris. Medelmarkegångspriset har förlorat
sin forna betydelse som debiteringsgrund för kronans
ränta och tionde, men qvarstår som beräkningsgrund
för åtskilliga statsutgifter samt har ingripande
betydelse för det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>