Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marionett ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt grundade 1880 i Rom tidningen »La lega della
democrazia», det republikanska partiets hufvudorgan
uti Italien. M. dog 1883.
Marionett (Fr. marionnette, af mariole, liten
Maria-bild), leddocka, som medelst trådar, mekanik
eller den dolde förevisarens underifrån instuckna
fingrar bringas att härma menniskors rörelser;
i bildlig bemärkelse karakterssvag menniska,
som viljelöst låter leda sig af andra. – På
s. k. marionett-teatrar utgöras de uppträdande af
marionetter, som förevisaren låter tala, i det han
förändrar sin stämma efter de olika figurerna. Detta
slags förlustelse har gamla anor. Man har funnit
dockor med rörliga leder i egyptiska grafvar och
etruskiska fornlemningar. Hos grekerna visades
ofta vid festmåltider konstrikt gjorda marionetter
(nevrospasta). De, som framfördes på grekiska
och romerska teatrar, voro troligen i naturlig
storlek. På medeltidens marknader läto jonglörerna
leddockor uppträda i pantomimiska småpjeser. Sådana
förevisningar blefvo under 1500-talet i hög grad
omtyckta, i synnerhet uti Italien, hvarest framstående
matematiker icke ansågo under sin värdighet att
förbättra marionetternas mekanik. Italien har
ännu åtskilliga marionett-teatrar, afsedda för en
bildad publik och med tillgång till en särskild
dramatisk literatur, hvars alster ofta äro qvicka
och fina. Dockorna kallas der bl. a. burattini och
fantoccini. Man har på dylika scener uppfört hela
operor af Rossini. I Spanien kallades figurerna
titeres och förevisaren titiritero. Riddare,
morer och helgon blefvo favorit-personerna. På
franska marionett-teatrar framställde man
länge mysteriespel och populära folktyper. En
marionett-opera fanns redan 1674 i Paris. Bland de
för dessa skådebanor skrifna dramatiska styckena
(samlade i »Théâtre de la foire», 6 bd, 1829) voro
i synnerhet parodier en omtyckt form. I England
uppfördes historiepjeser och mirakelspel medelst
marionetter (Eng. puppets, mammets). Den engelska
marionett-typen »Punch» leder sitt ursprung från
den neapolitanske »Pulcinella». Bland tyskarnas
dockspektakel (»puppenspiele»), hvilka voro byggda
mest på folksägner, framstå de många, hvilkas hjelte
var doktor Faust. Marionettspelen hafva i Europa
alltmera inskränkts till ett nöje för »barn och
tjenstefolk». Deremot åtnjuter arten högre anseende
i Kina och Indien. Ch. Magnin har i sin »Histoire
des marionnettes en Europe» (2:dra uppl. 1862)
åstadkommit en upplysande monografi. Jfr Hanswurst
och Kasperle.
Mariotte [-riå’t], Edme, fransk fysiker,
f. omkr. 1620, d. i Paris 1684, var prior i klostret
S:t Martin sous Beaune, i närheten af Dijon, och blef
1666 medlem af Franska vetenskapsakademien vid dennas
stiftelse. Första bandet af akademiens »Histoire
et mémoires» (tr. 1733) innehåller åtskilliga
originaluppsatser af M. rörande skilda områden
af fysiken. Flere af hans vigtigaste upptäckter
bekantgjordes i tryck redan af honom sjelf genom fyra
afhandlingar, Essais de physique, af hvilka den andra
i ordningen (tr. 1679) innehåller framställningen af
den mariotteska lagen (se d. o.)
och den fjerde systematiskt redogör för orsakerna
till kropparnas färger, hvarjämte den meddelar
beskrifningar öfver många intressanta försök samt
resonnemanger öfver regnbågen, halo-fenomenen,
ljusets brytning och de mera rent subjektiva
betingelserna för fårgförnimmelser. I en Traité
du mouvement des eaux (utg. 1686) framställde
M. bl. a. sin iakttagelse af den ur ett kärl
utströmmande vätskemängdens beroende af tryckhöjden
och beskref den af denna iakttagelse föranledda
konstruktionen af den s. k. Mariottes flaska (se
d. o.). M:s Oeuvres utgåfvos 1717 och 1740 i samladt
skick. Utom ofvannämnda arbeten återfinnas i denna
samling bl. a. en utförlig afhandling om skjutkroppars
stöt samt en kort uppsats om den af M. gjorda
upptäckten af den mariotteska l. blinda fläcken i
ögat (se Blinda fläcken).
Mariotte-gay-lussacska lagen [-riå’t-gä-lyssa’ck-], fys., en kombination
af mariotteska lagen (se d. o.) med den af
Gay-Lussac funna lagen att alla gaser undergå
lika stor volymförändring vid lika stor ändring i
temperaturen. Enligt Regnaults försök är Gay-Lussacs
lag mycket nära riktig för alla s. k. permanenta
gaser, och enligt samma fysikers bestämningar
motsvaras en temperaturförhöjning = 1° C. af
en volymförökning = 0,00366 af den ursprungliga
gasvolymen. Om man räknar temperaturen icke, såsom
vanligen sker, från isens smältpunkt, utan från
- 273° C., hvilken temperatur plägar kallas den
absoluta nollpunkten, och om man med T betecknar
gasens temperatur, räknad från denna nollpunkt
(den s. k. absoluta temperaturen), samt med p och v
gasens tryck och volym, så kan den kombinerade lagen
uttryckas genom följande formel:
pv = RT,
deri R är ett siffertal, som visserligen för olika
gaser har olika värden, men för en gifven gas är
konstant, nämligen (om trycket räknas i kilogram
på qvadratmetern)
| för | atmosferisk luft | R | = | 29,272 |
| " | qväfgas | R | = | 30,134 |
| " | syrgas | R | = | 26,475 |
| " | vätgas | R | = | 422,612. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
