Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maria Stuart ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt Artilleri- och ingeniörhögskolan var förlagd på
M., tills den 1884 flyttades till Stockholm. 1885
förlades den nyupprättade Trängbataljonen till
M. – Sedan 1876 finnes tills vidare vid M. en
ammunitionsfabrik, som efterträdde den förut
der befintliga Fyrverkarekåren (se d. o.), och
som tillverkar för svenska armén erforderlig
infanterigevärs- och revolverammunition, för
artilleriet perkussions-, enhets- och antändningsrör
samt skrot till derför afsedda projektiler, äfvensom
för flottan tändpatroner m. m. Personalen utgöres
af 2 artilleriofficerare, den ene styresman, den
andre arbetsofficer, 1 förvaltare och redogörare,
1 verkmästare, 4 underofficerare, 1 läkare, 3
handtverkare på stat samt 6 drängar, hvarjämte 30
extra arbetare och 90–100 qvinnor äro anställda vid
fabriken. Tillverkningen för 1885 uppgick till omkr. 6
mill. kopparpatroner, 150,000 mässingspatroner,
13,000 div. brandrör, 50,000 antändningsrör, 3,000
tändskrufvar samt 5 mill. skrot m.m.
Mariebo (Maribo), dansk stad på Laaland,
ungefär midt på ön, vid den 28 qvkm. stora,
natursköna Mariebo-sjön. Den låländska jernvägen
från Nykjöbing (på Falster) till Nakskov
(öppnad 1874) går förbi M., som derjämte är genom
jernväg förbundet med sin lastageplats, Bandholm,
7,5 km. n. om M. 2,403 innev. (1880). M. leder sitt
ursprung från ett birgittinkloster, som stiftades
1417 och fortlefde äfven efter reformationen,
såsom en stiftelse för adelsjungfrur, till år
1621, då det upphäfdes. Klostret blef till en del
nedrifvet. Godset lades först under Sorö »ridderliga
akademi», men indrogs vid dennas upphörande (1665)
till kronan. 1685–98 vistades Leonora Kristina
Ulfeld på M. kloster, och hon ligger begrafven
i klosterkyrkan, hvilken sedan 1598 varit
stadsförsamlingens kyrka. Återstoden af klostret
nedrefs i 18:de årh. Den fordom till klostret hörande
jordegendomen bildar nu Mariebo-ladegaard, som lyder
under grefskapet Knuthenborg. – Mariebo-amt omfattar
Laaland och Falster jämte kringliggande mindre öar
(Fejö, Fæmö m. fl.). E. Ebg.
Marieby, socken i Jämtlands län, Brunflo
tingslag. Areal 4,353 har. 516 innev. (1884). Annex
till Brunflo, Hernösands stift, Jämtlands Östra
kontrakt.
Marie bär. Se Jungfrubär.
Marie de France [mari ds frangs], fransk skaldinna i
förra hälften af 1200-talet, vistades mest i England
(hvaraf hennes tillnamn »de France» förklaras). För
öfrigt äro hennes lefnadsomständigheter höljda i
dunkel. Hennes »Poésies» (bästa uppl. i 2 bd 1820
af B. de Roquefort) innefatta 14 ballad-artade
»lais» af öfvervägande erotiskt innehåll (jfr
Lai), skrifna på normandisk dialekt, i 8-stafviga,
parvis rimmade verser, samt utmärkta af ömt vemodig
stämning och melodisk form, legenden Le purgatoire
de Saint Patrice (i 2,300 vers, öfvers. från latinet)
och en berömd Yzopet (medeltidsterm för fabelsamling),
innehållande 103 rimmade fabler (efter engelsk källa),
lifligt och klart berättade, men ofta till öfvermått
tyngda af nyktert förståndiga tillämpningar. M. är en af
de mest intresseväckande företeelserna i franska
medeltidsliteraturen.
Mariefred. 1. Uppstad i Södermanlands län, ligger vid
en söderut från Prestfjärden nedgående vik af Mälaren
(Gripsholmsfjärden). Stadens hela område är 1,430
har, deraf stadsplanen omkr. 11. Vid 1880 års slut
var antalet af bebyggda tomter 86 och taxeringsvärdet
566,212 kr., deraf 172,617 kr. af jordar. Hemmantalet
är 3,75 mantal. Staden är tämligen reguliert bebyggd,
men endast med oansenliga hus. Den enda byggnad,
som förtjenar någon uppmärksamhet är kyrkan (från
första början af 1700-talet). Folkmängden vid 1885 års
slut var 901 personer och hade på de sista tio åren
ökats med 163. Hufvudsakliga näringarna äro jordbruk
och handel. Med Stockholm har staden ganska liflig
ångbåtstrafik. Summan af de ankomna och afgångna
fartygen år 1884 var 748 om 58,902 tons. Stadens
egen handelsflotta inskränkte sig till 2 segelfartyg
om 90 tons. Handlandena voro 6, deras bevillning 229
kr. Handtverkarna voro 32, med 30 arbetare. Någon
fabriksrörelse eger ej rum i staden. Postkontor
och telegrafstation finnas. Södermanlands enskilda
bank har i M. ett afdelningskontor, och staden har
sparbank sedan 1863. Den allmänna läroanstalten
är en 1-klassig pedagogi. Från tryckeri i staden
utgifves veckotidningen »Mariefreds tidning». Vid
1884 års slut uppgingo stadens bokförda tillgångar
till 54,033 kr. och skulder till 9,699 kr. –
I kyrkligt hänseende bildar M. med Kernbo, som
har gemensam kyrka med staden, och Taxinge ett
patronelt-regalt pastorat af 3:dje kl., Strengnäs
stifts domprosteri. Patronatsrätten utöfvas af
konungen såsom innehafvare af Gripsholms slott. För
riksdagsmannaval är staden förenad med Nyköping,
Torshälla, Trosa och Enköping till en valkrets. –
M., som för sin uppkomst varit beroende af Gripsholm
(se d. o.), fanns såsom köping i slutet af 1500-talet
samt har sina privilegier från år 1605 och sitt
namn efter klostret Monasterium pacis Mariae (se
nedan 2). Staden har alltid varit obetydlig. Endast
under Gustaf III:s tid företedde den någon större
lifaktighet, föranledd dels af hofvets täta besök
på Gripsholm, dels af det stora bränvinsbränneri,
som konungen lät uppbygga i staden, och vid hvilket
nära 300 pers. voro mantalsskrifna.
2. Kloster. På uppmaning af ärkebiskop Jakob
Ulfsson och biskop Cort Rogge i Strengnäs anhöll
riksföreståndaren Sten Sture d. ä. hos kartusian-orden
i Tyskland, att munkar måtte sändas till Sverige
för att der utbreda orden. Från Rostock sändes då,
år 1493, två munkar, Fikke Dyssin och Johannes
Sanderi, samt två lekbröder, som skulle utse någon
lämplig plats. De blefvo i sitt val förekomne af
riksföreståndaren, hvilken skänkte dem Gripsholm,
i Selebo härad, Södermanland, som han redan 1472
tillbytt sig af kronan mot några gårdar i Upland och
Södermanland. Efter att på mötet i Telge 1493 hafva
beslutit klostrets anläggande stadfäste Sveriges
rikes råd denna donation, i hopp om att klostret
skulle blifva riket »till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
