Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Manon Lescaut ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det protestantiska partiets krigsrörelser. I Apr. 1626
blef M. vid Dessau-bryggan slagen af Wallenstein
och måste finna sig i ett återtåg. Sex veckor senare
drog han med 25,000 man österut till Oder, trängde
derifrån djerft och skickligt ned till Ungern och
förenade sig der med Siebenbürgens furste, Bethlen
Gabor. Men denne lemnade honom snart i sticket och
ingick ett separataftal med Wallenstein, hvilken
med hela sin här ryckt efter till Ungern. Sjuk sedan
någon tid tillbaka, anförtrodde då M. sina trupper
åt hertig Ernst af Sachsen-Weimar samt afreste sjelf
för att utverka ny hjelp af Venezia och England. På
färden träffades han d. 29 Nov. 1626, sannolikt i
Ratona (Dalmatien), af döden, hvilken han afvaktade
stående och klädd i krigisk skrud, stödjande sig på
tvänne vapenbröder.
Mansfield [mä’nsfild], stad i engelska grefskapet
Nottingham, 27 km. n. v. om staden Nottingham. 13,651
innev. (1881). Tillverkning af bomullsstrumpor, tråd,
maskiner, tegel m. m. I närheten ligger det byronska
godset Newstead abbey.
Mansfield [mä’nsfild]. 1. William Murray, earl of
M., engelsk statsman, f. 1705, var son till David,
viscount Stormont. 1731 beträdde han den juridiska
banan och kom snart i spetsen för advokatståndet
genom sin praktiska duglighet och talaretalang,
hvarmed förenades mångsidiga och omfattande insigter
icke allenast i romersk och fransk rättskunskap,
utan ock i klassiska språk och historia. 1742
blef M. kronoåklagare (solicitor general) och
den förnämste kämpen för regeringens politik i
underhuset, 1754 generalprokurator (attorney
general). 1754–56 var han underhusets ledare och
försvarade på ett utmärkt sätt styrelsens åtgärder
mot Pitts oupphörliga, häftiga angrepp. 1756 utnämndes
han till öfverdomare (chief justice of king’s bench)
samt upphöjdes till baron M. och medlem af kabinettet,
i hvilket han hade plats under vexlande ministèrer
i femton år. 1776 blef han earl of M. 1788 tog
M. afsked från sitt öfverdomareämbete. Han dog
1793. Till sina politiska åsigter var M. moderat
tory. Han anses såsom grundläggare af den engelska
handelsrätten. – 2. William Rose M., baron Sandhurst,
engelsk militär. Se Sandhurst. 1. A. B. B.
Manshufvud, sjöv. Se Bogspröt, Bråspel, Judasöron.
Mansi, Giovanni Domenico, italiensk teolog, f. 1692,
d. 1769 som ärkebiskop i sin födelsestad, Lucca, utgaf
bl. a. en om grundlig forskning och kritisk insigt
vittnande samling af kyrkomötenas förhandlingar och
beslut. Denna samling, som sträcker sig till midten
af 15:de årh., utkom i Florens och Venezia 1759–98
i 31 bd under titeln Sacrorum conciliorum nova et
amplissima collectio.
Mansion house [mä’nsjön haus], Eng., egentl.
boningshus. Se London, sp. 67.
Mansjälen, Otaria jubata, zool., hör till familjen
öronsjälar (Otarioidae) inom själdjurens ordning och
däggdjurens klass. Öronen äro korta (1,5 till 2 cm.),
och fällen saknar bottenull.
Hannen är ofvan gulgrå, undertill brungul, med
svart nos och svarta labbar; honan är mörkare. Den
förre blir 2 m. lång och har på halsen en lång
man. Eldslandet, Falklandsöarna och landen i Södra
Ishafvet utgöra mansjälens hemvist. Enär hans fäll är
mindre dyrbar och han eger blott obetydligt späck,
blir den på honom bedrifna fångsten föga lönande.
C. R. S.
Mansur, arabernas namn på Johannes Chrysorrhoas.
Mansura, stad i Nedre Egypten, hufvudort i provinsen
(mudirije) Dakalije, vid den s. k. Damiette-armen
af Nilen och vid jernvägen mellan Kairo och
Damiette. Omkr. 27,000 innev. Staden, som nu är
en af de förnämsta industri- och handelsstäder i
Nedre Egypten, anlades af de kristne 1221. 1250
ledo fransmännen nederlag der, och konung Ludvig IX
nödgades gifva sig fången med sin här.
Mantal, kamer., det aritmetiska tal, som uttrycker
ett hemmans storlek i kameralistiskt afseende
(t. ex. 1 mantal, 1/8 mantal). Ursprungligen hette
det »mannatal» och betydde ett visst antal besutna
jordbrukare, sedan »hufvudtal» i allmänhet. I
ett kungabref af d. 27 Febr. 1452 utskref Karl
Knutsson en tillfällig gärd efter »mannatal»
på det sätt att 6 bönder eller 12 landbönder,
gemensamt bildande gärdetal, skulle svara för en
hel gärdelott, bestående af kött, smör, gryn och
annan proviant till bestämda qvantiteter samt en
mark penningar. På denna grund utvecklade sig ett
beskattningssystem, hvars kärna utgjordes af den
edsvurna taxeringsnämnden af skattskyldiga med
kronoombud. Resultatet af den årliga taxeringen
begynte slutligen fixera sig, och man enades om en
bestämd delningsgrund, sjettingen, hvaraf, såsom
namnet antyder, sex bildade ett fullt gärdetal. Den
jordegendom, som lemnade besutenhet åt en bonde, var
en sjetting. Två landbönder räknades för en bonde,
och den jordegendom, på hvilken en landbonde ansågs
besuten, var en half sjetting. Efter hand utbyttes
denna benämning mot den af mantal. Begreppet mantal
hade således från att afse personen blifvit uttryck
för en jordegendoms förmåga att med bibehållande
af brukarens bergning i lika förhållande med andra
jordegendomar deltaga i skatter. Genom skattläggnings-
och jordeboksväsendets införande och utveckling
erhöll mantalet slutligen, vid tiden för Gustaf II
Adolfs död, den absoluta betydelse, som definitionen
angifver. Angående förmedlade och oförmedlade mantal
se Förmedling. – Gårdatal, gärdemantal och hemmantal
äro synonymer till mantal. I Jämtland är benämningen
gärdemantal allmän för hemman, beräknade till hela
efter 6 tunnor utsäde. Kbg.
Mantalslängd (mantals- och skattskrifningslängd),
en officiel förteckning på alla inom ett mantals-
och skattskrifningsdistrikt bosatta personer
till namn, födelseår, boplats, fast egendom,
yrke, tjenst m. fl. omständigheter, af hvilka
deras skattskyldighet bestämmes. Den upprättas
årligen vid mantals och skattskrifningen.
Kbg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
