Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Manila-elemi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
toppar af öfver 2,400 m. och har en areal af omkr. 19,700
qvkm. Befolkningen utgöres af omkr. 65,000 bofasta
innevånare och omkr. 74,000 nomader i bergen. Båda
grupperna tillhöra de stora stammarna naga och kuki
och sönderfalla i en mängd afdelningar. M. blef
skattskyldigt till Indien efter Englands första krig
med Birma (1824–26).
Manis. Se Myrkottslägtet.
Manissa (Forntidens Magnesia ad Sipylum), stad i
Mindre Asien, turk. vilajetet Aidin, vid Gedis-tsjai
l. Sarabat (forntidens Hermos) och nära den 1864–73
byggda, 169 km. långa jernvägen emellan Smyrna och
Alasjer. Innevånarnas antal uppgifves till 40–60
tusen. Staden har öfver 20 moskéer äfvensom flere
armeniska, grekiska och judiska gudstjenstlokaler samt
är säte för en grekisk biskop. Det omgifvande landet
är synnerligen fruktbart och producerar bomull, hvete,
vin, tobak och saffran. Staden har en icke obetydlig
handel och en del af befolkningen är sysselsatt med
tillverkning af bomulls- och sidenväfnader, packsadlar
samt sjalar af angoragetens hår. Se vidare Magnesia 2.
Manitoba, provins i Dominion of Canada, hade ända
till 1881 en utsträckning af endast 36,772 qvkm.,
men utvidgades nämnda år, så att den omfattade
omkr. 388,500 qvkm. och sträckte sig från 52° 50’ till
49° n. br. (den senare gräns mot Förenta staterna)
samt från 101° 50’ till 89° 10’ v. lgd fr. Greenw. Den
mäktigare prov. Ontario gjorde emellertid anspråk
på området emellan Lake Superior och Lake of the
Woods, och tvistefrågan, som slutligen hänsköts till
Englands Privy council, har nyligen afgjorts till
Ontarios förmån, så att M:s östgräns nu är Lake of
the Woods (ungefär 95° v. lgd) och att M:s område
minskats till omkr. 207,000 qvkm. Det gränsar i
s. till Förenta staterna, i v. till territoriet
Assiniboia, i n. v. till territoriet Saskatchewan och
i ö. till prov. Ontario samt kan således nu utvidga
sig endast mot n. ö. åt Hudsons vik, Port Nelson och
mynningen af Nelson-floden, som utgör afloppet för M:s
stora vattensamlingar. M. är ett bördigt, skoglöst
präriland, rikt vattnadt af floderna Winnipeg, Red
river och Assiniboine, hvilka flyta till den stora
sjön Winnipeg, som jämväl mottager vattnet från
sjöarna Winnipegosis och Manitoba samt afflyter genom
Nelson-floden till Hudsons vik. Hufvudprodukter äro
hvete (hvilket är tyngre och mer gifvande än det,
som fås från Förenta staterna), hafre, korn och
ärter. Klimatet är sundt, med mycket stränga vintrar,
och synnerligen gynsamt för åkerbruket. Sedan
jernvägen, som förenar hufvudstaden Winnipeg med
Förenta staternas jernvägsnät, 1878 blifvit färdig,
har en mängd farmare invandrat från unionen, och genom
den 1885 fullbordade kanadiska stilla-hafs-banan,
som löper genom M., väntar man en ofantlig materiel
utveckling af landet. Medan innevånarnas antal 1881
utgjorde endast 65,964, ansågs det 1883 hafva vuxit
till 135,000. Bosättningen underlättas genom goda
vilkor för jords erhållande. 1870 funnos i M. endast
1,565 hvita och omkr. 10,000 halfblodsindianer. 1874
inflyttade från Ryssland ett antal tyska
mennoniter, hvilka ega ett stort område i M:s södra
del och nu torde uppgå till omkr. 8,000. 1875 bildades
en koloni, kallad Gimle, af invandrade isländare vid
vestra stranden af Winnipegsjön. Denna koloni räknar
nu flere tusen medlemmar. Likaledes har en större
svensk koloni bildats. Undervisningsväsendet är väl
tillgodosedt. För den högre undervisningen sörja 3
»colleges»: S:t Bonifacius coll. (katolikernas),
S:t Johns coll. (episkopalernas) och Manitoba
coll. (presbyterianernas), hvilka äro förenade med
M:s universitet, som är endast en examensanstalt. I
likhet med de öfriga provinserna i Dominion styres
M. af en viceguvernör, biträdd af ett verkställande
råd af 5 medlemmar, hvilka äro ansvariga inför den
lagstiftande församlingen (31 medlemmar). Provinsen
sänder 3 senatorer och 5 representanter till
Dominions parlament. Hufvudstad är Winnipeg, vid Red
river, nedanför dess förening med Assiniboine, med
7,985 innev. 1881, men nu med öfver 30,000 innev. –
M. började 1811 koloniseras af earlen of Selkirk,
hvilken förde dit skotska nybyggare. Kolonien kallades
då Assiniboia l. Red river settlement och fick namnet
M., då den 1870 upptogs såsom provins i det nybildade
Dominion of Canada.
Manitoulin-öarna, ögrupp i sjön Huron, skilja
Georgia-viken från den öfriga delen af sjön och räknas
till prov. Ontario i Dominion of Canada.
Ma-njema (Manjuema), ett till bantustammen hörande
folk i Central-Afrika v. om Tanganjikasjöns norra
del och utmed Kongo. De äro kannibaler. M. besöktes
af Livingstone och Stanley, hvilka skildrat land
och folk samt meddelat prof på språket. Deras område
inberäknas nu i Kongostaten.
Mankassar (Mangkassar, Makassar). 1. Ett af de 5
departement, i hvilka residentskapet Celebes på ön
med detta namn är deladt. – 2. Hufvudstad i nämnda
departement och residentskap, belägen på vestra
kusten af sydvestra halfön, n. om floden Goas
mynning. Omkr. 20,000 innev. M. är näst Batavia den
förnämsta handelsstaden i hela Nederländska Indien.
Mankassarer (mangkassarer, makassarer) kallas
det folk, som bebor Celebes’ sydvestra halfö
s. om Bugi-folket. Mankassarerna äro ljusare till
hudfärgen och kraftigare byggda än bugi och de
flesta andra malajer samt igenkännas särskildt på den
genom konst framkallade skägglösheten och intryckta
näsan. De äro tappra och energiska samt idka handel,
sjöfart (förr äfven sjöröfveri) och åkerbruk med
stor flit. Deras hästras anses som den bästa uti
Indiska arkipelagen. Tuppfäktning och hjortjagt äro
deras förnämsta nöjen, men för öfrigt anses de mer
lidelsefulla och fallna för amok-raseriet än andra
malajer (se d. o.). Deras förut sjelfständiga riken
störtades (1667) af holländarna och förvandlades till
ett nederländskt residentskap, Celebes, men ännu
finnas några mankassarske »sultaner» qvar såsom
lydfurstar. Den mäktigaste af desse är sultanen i
Borie. Mankassarerna äro sedan flere århundraden
tillbaka muhammedaner. – Om deras språk se art.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
