Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maltitz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ljus, som infaller på kristallen, är
polariseradt. Visserligen uppstå äfven vid
opolariseradt ljus tvänne bilder, en ordinär och en
extraordinär, men dessa båda bilder äro lika ljusstarka
och hafva en hälften så stor intensitet som det
infallande ljuset, hvilken ljusstyrka de oförändradt
bibehålla, när kristallen kringvrides. Wild har på
teoretiska grunder ådagalagt, att Malus’ lag ej är
fullkomligt riktig, utan vid starkt dubbelbrytande
ämnen, såsom kalkspat, måste ersättas af en något
mera komplicerad lag.
R. R.
Malva, bot. Se Kattost.
Malva, en historisk provins i kejsaredömet Indien,
motsvarande ungefär vestra delen af Central-Indien,
begränsad i n. af det egentl. Hindustan, i ö. af
Bandelkand, i s. af Dehkan och i v. af Kadjputana
samt innesluten af floderna Ganges, Son, Tsjambal
och Narbada. Vid början af den kristna tidräkningen
regerade i M. den store konungen Vikramaditya,
hvars tronbestigning (år 57 f. Kr.) har gifvit
Samvataeran åt hela Indien. 1309 eröfrades landet
af muhammedanerna och på 1700-talet af maratterna,
hvilkas furstar efter 1803 kommit i beroende af
engelsmännen.
Malvaceae Juss., bot., naturlig växtfamilj, som
omfattar mer än 1,000 arter och har sitt rätta
stamhåll inom tropikerna, der dess arter oftast
äro stora, väldiga träd, med vida, lummiga kronor
och ett vackert löfverk af stora, flikiga blad samt
ofta stora, praktfulla blommor. Till denna familj
(afdeln. Bombaceæ) hör det jättelika apebrödsträdet,
»baobab» (se Adansonia). I kallare trakter blifva
malvacéerna 1- eller 2-åriga örter, ibland med
mångårig rot. Blommorna äro regelbundna, hafva
dubbelt blomfoder samt 5 kronblad med utbredda
skifvor och korta klor, hvilka äro sammanhängande
med hvarandra och med de till en stam sammanvuxna
ståndarsträngarna. Ståndarna, liksom pistillerna,
äro många. Frukterna äro likaledes talrika, enfröiga,
i en platt krans kring ett lågt pelarelikt fäste
ställda karpeller, hvilken fruktsamling omgifves
af det qvarsittande, torkade blomfodret. Denna,
hvad den yttre formen beträffar, särdeles
naturliga familj utmärker sig äfven genom stor
likformighet i beståndsdelar och deraf beroende
egenskaper. Förnämsta beståndsdelen är växtslem,
som finnes i stor ymnighet i nästan alla delar af
de örtartade malvacéerna, hvarför äfven många af
dem lemna droger, såsom radix Althææ, folia Malvæ
o. s. v. (se Althaea, Kattost). Till denna familj hör
bomullsväxten, Gossypium L. (se Beklädnadsväxter,
Gossypium). I Sverige finnas af denna familj
3 slägten: Lavatera, Althaea och Malva, de två
förstnämnda icke ursprungligen tillhörande vår flora.
O. T. S.
Malvasia, Napoli di. Se Monemvasia.
Malvasir l. malvoasir (T. malvasier, Fr.
malvoisie, Ital. malvagia, Eng. malmsey). 1.
Ett sött och starkt grekiskt vin, som har sitt
namn efter staden Napoli di Malvasia (Monemvasia)
i den grekiska nomarkien Lakonien. –
2. En sort Madeiravin (se d. o.).
Malvern (Great M.), stad och badort i
engelska grefskapet Worcester, 13 km. s. v. om
Worcester, på östra sluttningen af Malvern hills,
hvilka på en sträcka af 16 km. gå på gränsen emellan
grefskapen Worcester och Hereford och nära M. nå
en höjd af omkr. 425 m. För sitt vackra läge, sin
rena luft och sina helsobrunnar är orten mycket
besökt. 5,847 innev. (1881).
Malvoasir. Se Malvasir.
Malå, socken i Vesterbottens län. 198,700
har. 1,737 innev. (1884), hvaraf 1,711 hörde till Norsjö
och Malå tingslag samt 26 till Lycksele lappmarks
tingslag. M. utgör ett lappmarkspastorat af 3:dje kl.,
Hernösands stift, Vesterbottens Andra kontrakt.
Malört, Artemisia Absinthium L., bot., farmak.,
ört, tillhörande växtslägtet Artemisia, af
nat. fam. Synantheræ Juss., kl. Syngenesia L., har
flerårig rot och en i jordbrynet flerhöfdad stam,
från hvilken årligen nya stjelkar uppväxa, bärande
spiralställda, tredubbelt till enkelt fjädernerviga
blad, delade i aflånga, nästan spadlika, trubbiga
flikar. Stödjebladen vid de öfre blomkorgarnas skaft
äro helbräddade. Blomkorgarna äro halfklotformiga,
med gula, rörformiga kantblommor och trattformiga
diskblommor. De äro kortskaftade och lutande samt
sitta nästan klaselikt ordnade å stjelkens många
grenar. Hela örten är tätt gråluden. Blomningstiden
infaller i Augusti, och derunder insamlas örten
antingen på sådant sätt att öfre delarna af stjelken
afklippas eller ock blomkorgarna med grenar och
blad afrepas eller afstrykas med händerna och sedan
torkas i skugga på något luftigt ställe. Den sålunda
erhållna drogen, herba absinthii, »malört», har
en stark, aromatisk lukt och smak, som tillika är
mycket bitter. Drogen bör insamlas endast af vild
ört. Denna förekommer ofta på soliga grusbackar,
lemningar efter nedrifna stenhus o. s. v. Odlad ört
har mycket svagare lukt och smak. Dessa bero på en
svartgrön (eller i fullkomligt rent tillstånd färglös)
flyktig olja och absinthin, »malörtbitter». Dessa
båda beståndsdelar göra malörten till ett kraftigt
magstärkande medel, som oftast begagnas i form af
tinctura absinthii, simplex eller composita, »enkla»
eller »dubbla malörtsdroppar», hvilka mycket brukas
(och äfven missbrukas) mot s. k. sommardiarréer
samt äfven andra former af tarmkatarr. Malört ingår
för öfrigt i den blandning af droger, som kallas
fördelande kryddor. Se vidare Artemisia och Absint.
O. T. S.
Mame, indianspråk i Guatemala. Se Maya-språken.
Mamers, fornitalisk namnform för Mars.
Mamertiner (Lat. mamertini, Mamers’, d. v. s.
Mars’, män). Hos samniter, osker och andra fornitaliska folk
var det brukligt att tid efter annan på grund af ett
åt krigsguden Mamers (romarnas Mars) gifvet löfte
utsända vissa åldersklasser af det unga vapenföra
manskapet att i främmande land söka sin utkomst. Dessa
utvandrande krigareskaror kallades mamertiner. En
sådan krigareflock grundade staden Mamertium i
Bruttium. Större betydelse fick en annan skara af
mamertiner, hvilka gingo öfver till Sicilien och trädde i sold hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
