Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malm ... - Malmqvistska barnuppfostringsanstalten i Stockholm - Malmstedt, Magnus Brynolphi - Malmsten, Per Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som tyvärr blef allt svårare, så att han på
1830-talet skall hafva hemförts till Sverige och
intagits på Malmö hospital, der han först 1853
afled. En bild af M. sjelf, ett ganska utmärkt
miniatyrmåleri, som han under sin galenskap utförde,
kom 1883 till Nationalmuseums samlingar. Hans
taflor, bland hvilka lära vara några altartaflor
i skånska landskyrkor, äro för öfrigt ganska få.
-rn.
Malmqvistska barnuppfostringsanstalten i
Stockholm (Torkel Knutssons gata n:o 22) har till
ändamål »att lemna fattiga och värnlösa flickebarn
kristlig undervisning och vård samt den uppfostran
i öfrigt, som är egnad att bilda dem till nyttiga
medlemmar af samhället». Anstalten är uppkallad efter
dess stiftare, dåvarande klockaren vid hofförsamlingen
Jonas Petter Malmqvist och hans hustru, Johanna
M., f. Lindberg. I sitt hem (inom samma egendom
der anstalten fortfarande är förlagd) hade de år
1852, mot en ringa ersättning, emottagit några
minderåriga flickor, som voro i saknad af nödig
tillsyn och skötsel. Under det följande året blefvo
genom kolerans härjningar i hufvudstaden flere hundra
barn föräldralösa. Makarna Malmqyist anmodades då
att åtaga sig vården af några bland dessa olyckliga,
så att det lilla hemmet vid årets slut hyste 21
skyddslingar. Sedermera utvidgades barnakretsen
år efter år, och 1860 räknade den 79 flickor. Ett
oafvisligt behof af större utrymme och lämpligare
lokaler förmådde anstaltens stiftare att vädja till
den välgörande allmänhetens offervillighet; och d. 31
Dec. 1861 invigdes till sin bestämmelse den byggnad,
i hvilken inrättningen numera är inrymd. För att
tillförsäkra sitt verk en betryggad framtid uppmanade
de vidare stiftelsens beskyddare och vänner att
omhändertaga dess angelägenheter. Sålunda bildades år
1864 ett sällskap »till understödjande af Malmqvistska
barnuppfostringsanstalten i Stockholm». Tio år
senare frånträdde makarna Malmqvist, på grund
af tilltagande sjuklighet, tillsynen öfver sin
menniskovänliga stiftelse. – Enligt sällskapets
stadgar är förvaltningen af alla dess angelägenheter
anförtrodd åt en styrelse, bestående af tolf i
Stockholm boende medlemmar af sällskapet, bland
dem minst tre qvinnor. År 1885 uppgingo stiftelsens
inkomster till 25,065 kr., hvaraf årsafgifter af 555
medlemmar i sällskapet, 2,245 kr., och årligt anslag
af fattigvårdsnämnden, 1,000 kr. Utgifterna utgjorde
23,289 kr., deri inberäknadt ett skuldbelopp från
föregående året med 797 kr. Stiftelsens samtliga
tillgångar värderades till 114,275 kr., hvarifrån
skulle afräknas en skuld af 71,714 kr. Vid årets
slut vistades i anstalten 69 flickor. (År 1863
uppgick deras antal till 105, men större anspråk på
utrymme inom lokalerna och bristande tillgångar hafva
tid efter annan föranledt en betydlig minskning i
barnens antal.) Den bokliga undervisningen, fördelad
på 4 klasser, omfattar i det närmaste folkskolans
läroämnen; men, såsom naturligt vid en anstalt med
syfte att utbilda dugliga och pligttrogna tjenarinnor,
lägges synnerlig vigt vid det praktiska arbetet. Det
beredes barnen tillfälle och tid att med
allvar egna sig åt alla inom ett ordnadt hem
förefallande göromål, såsom städning, skurning,
tvätt, matlagning m. m. I regeln mottagas barnen
från 6 till 10 års ålder mot en årlig afgift
af 250 kr. (i ömmande fall mindre). Så långt
stiftelsens tillgångar det tillåta, upptagas barn
äfven afgiftsfritt. Stiftelsen gifver barnen bostad,
beklädnad, kost, undervisning, läkarevård m. m. och
derjämte fullständig utstyrsel, när de lemna
anstalten, hvilket i regeln sker året efter det, då
de blifvit konfirmerade. Under anstaltens 33-åriga
verksamhet hafva derstädes vårdats 484 flickor,
hvilka med få undantag gjort stiftelsen all heder.
J. M-r.
Malmstedt, Magnus Brynolphi, akademisk lärare, andlig
skald, föddes i Högsäter, Dalsland, 1724, blef student
i Upsala 1745, filos. magister i Lund 1748 samt docent
i Upsala 1751. Han vann erkännande för både lärdom
och snille, men hade trög befordran till följd af
sin påstådda benägenhet för herrnhutarnas lära. I
en samling Utvalda andeliga sånger om Jesu Christi
nåderika födelse (1756) uppträdde M. offentligen som
diktare af andaktsqväden. Af hans öfver 800 andeliga
sånger utkommo emellertid blott några få efter hans
död; de öfriga finnas endast i handskrift. År 1772
utnämndes M. till e. o. adjunkt och började 1774
hålla föreläsningar i vältalighet. Han fick 1787
professors fullmakt. Såsom akademisk lärare utgaf han
flere afhandlingar på latin i filosofiska ämnen. Vid
ett besök i Stockholm i Jan. 1798 föll han af våda
i vattnet och omkom. Hans lik återfanns först efter
ett par månader. Bland hans barn märkes dottern Anna
Maria, gift Lenngren, den berömda skaldinnan. -rn.
1. Malmsten, Per Henrik, läkare, lärare, född d. 12
Sept. 1811 i Tuns socken, Skaraborgs län, blef student
i Upsala 1831, med. kand. 1838, med. licentiat
1839 och promoverades 1841 till med. doktor med
2:dra hedersrummet. Sedan han i Upsala försvarat
sin afhandling Om bright’ska njursjukdomen (1842;
öfvers. till tyska 1846), kallades han 1842 till
docent i praktisk medicin vid Upsala universitet,
företog 1842–43 en utrikes studieresa, var 1843–47
vik. adjunkt i medicin vid Karolinska institutet
i Stockholm och utnämndes 1847 till ord. adjunkt
derstädes, hvarjämte han sedan 1844 tjenstgjorde såsom
biträdande öfverläkare vid Serafimerlasarettet. 1849
blef M. andre öfverläkare derstädes, 1850
e. o. professor och 1860 ord. professor i medicin vid
Karolinska institutet samt förste öfverläkare. Från
de två sistnämnda befattningarna erhöll han afsked
1876, vid uppnådd pensionsålder. Sedan M. under
mer än 2 år för en hjernsjukdom vårdats å Vexiö
hospital, afled han derstädes d. 28 Mars 1883. –
M. åtnjöt rykte för skarp diagnos och utöfvade en
synnerligen vidsträckt praktik vid sidan af en lärorik
klinisk undervisning. Patienter från alla delar af
Sverige och Finland uppsökte honom. Han fann äfven
tid att utarbeta flere vetenskapliga uppsatser,
införda i medicinska tidskrifter, samt utgaf
bl. a. minnesteckningar öfver Kr. Carlander (1849),
K. v. Linné (1878) och P. af Bjerkén (s. å.), jämte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
