Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni / 667-668 (1886) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Majorianus ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sedermera i parlamentet och blef 1884 professor i
Bukarest. Bland M:s skrifter må nämnas Poesia rumana
(1867), Critice (1874) och Logica (1876).

Majorianus, romersk kejsare i vesterlandet 457–461
e. Kr., var son af en uppbördsman i Gallien samt,
enligt Procopius’ omdöme, en duglig och dygdig
man. Han utmärkte sig under Aëtius och sedan under
Ricimer, genom hvilkens bemödande han upphöjdes
på tronen. M. sökte förbättra rikets tillstånd,
särskildt upphjelpa provinserna från deras svåra
belägenhet, äfvensom skydda Roms minnesvårdar
och gamla byggnader från förstöring. Genom flere
visa lagar ville han återföra ordning i det inre,
och i det yttre riktade han sin sträfvan på att
återtaga Afrika, men misslyckades härutinnan och
tvangs sedan, till följd af missnöje med hans
reformer, genom ett myteri att afsäga sig kronan
(461). Han dog s. å., möjligen en naturlig död.
R. Tdh.

Maioristiska striden. Se Major, G.

Majoritet (af Lat. major, större) l. pluralitet
(af Lat. plus, mera), flertal, särskildt flertal
röster l. röstande vid ett val eller ett besluts
fattande. Vid val skiljer man mellan absolut
och relativ majoritet. Absolut majoritet säges
den hafva uppnått, som erhållit mera än halfva
antalet af alla de afgifna rösterna, relativ den,
som, utan att hafva vunnit absolut majoritet, fått,
om det gällde att välja endast en, flere röster än
någon annan eller kommit, om t. ex. 10 skulle utses i
samma omröstning, bland de 10 främste. Vid ett besluts
fattande kan någon sådan skilnad icke komma i fråga,
ty då röstas endast emellan tvänne förslag i sänder,
med ja och nej, hvadan majoriteten alltid måste blifva
absolut. Stundom fordras för ett förslags antagande
en förstärkt, s. k. qvalificerad l. potentierad,
majoritet, vanligen två tredjedelar af de afgifna
rösterna. I motsats till en sådan majoritet kallas
den vanliga enkel. Jfr Minoritet.

Majs, Zea mays L., bot., ett från de varmare trakterna
af Syd-Amerika härstammande sädesslag, hvars odling
i största skala eger rum i Nord-Amerikas Förenta
stater, men ock erhållit stor utbredning i sydliga
Europa, der majs förr äfven bar namnet »turkiskt
hvete». Jämväl i Sverige odlas undantagsvis
majs till boskapsfoder. Majs är ett högväxt,
ettårigt gräs, med särskilda samlingar af han- och
honblommor å samma stånd (nat. fam. Gramineae Juss.,
kl. Monoecia L.). Honblommorna sitta i vippor i
toppen af det tjocka, meterhöga, ganska bladrika
strået, och vid dess bas framskjuta ur de nedre
bladslidorna de kolflika honaxen, sammansatta af
flere rader enblommiga småax och omgifna af flere
hölsterlika hylleblad. Pistillerna hafva blott
ett långt, trådlikt, ur hölsterbladen utskjutande
märke. Frukterna, majskornen, sitta något insänkta i
det tjocka fästet. De äro ärtstora eller något större
kuber med rundade hörn och kanter, till färgen oftast
gula, men genom odling frambringas varieteter med
hvita, bruna, violetta o. s. v. korn. Den mogna majsen
ger ett gulaktigt mjöl
(jfr Maizena) af sammansatta, ofta sexkantiga
stärkelseceller. Mjölet är ett mycket användt
näringsmedel, bakadt till bröd eller i form af gröt
och puddinglika



massor (italienarnas polenta). Majs nyttjas i Amerika
och England samt äfven annanstädes till foder åt
hästar och har under senare år i Sverige användts
till bränvinsbränning tillsammans med annan
säd eller potates. De unga stråna, och växande
skott af majsen innehålla icke obetydlig mängd
socker, som tillgodogöres i form af syrup. De
omogna axen förtäras, lindrigt rostade, som en
läckerhet. Honblommorna hafva ansetts verka välgörande
vid lidanden i urinvägarna, och hanblommorna hafva
varit upptagna bland de mångtaliga ersättningsmedlen
för kinesiskt te. – I Chile användes en annan art,
Z. Caragua Mol., på samma sätt som den vanliga
majsen. Majs odlas ofta såsom en särdeles dekorativ
prydnadsväxt, och varieteter förekomma med hvitbrokiga
blad. O. T. S.

Majstjufven, zool. Se Icteridae.

Majstång (af Sv. landsmål maja, smycka med löf, af
T. maien, grönskande qvistar och blomqvastar såsom
festprydnad), en stång, öfverklädd med löf, kransar,
blommor, band, brokigt papper, målade ägg och vimplar,
omkring hvilken ungdomen dansar på midsommaraftonen
och midsommardagen. Den gamla seden att resa majstång
iakttages ännu tämligen allmänt öfver hela Sverige
och Finland. Den har fordom varit gängse äfven i
Danmark och England.

Majsur. Se Maisur.

Majuskel (af Lat. majusculus), dimin. af major,
större), stor bokstaf, begynnelsebokstaf, initial
(t. ex. M). – Mots. minuskel, liten bokstaf
(t. ex. m). – Numera kallas majusklerna vanligen
versaler, minusklerna gemena. Jfr Kapitäl 2.

Makadam, makadamisering, ett sätt för vägbeläggning,
uppkalladt efter den skotske ingeniören John Loudon
Mac Adam (f. 1756, d. 1836), hvilken på 1820-talet
gjorde metoden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>