Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maine ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
står mycket högt, och folkbildningen är bättre
än i någon annan stat. En landtbruksskola och ett
tekniskt läroverk underhållas helt och hållet af
staten, folkskolor och andra allmänna skolor dels
af staten, dels af kommunen. Inom staten finnas 3
colleges: Bowdoin college (grundadt 1794), Colby
university (stiftadt 1820) och Bates college
(stiftadt 1863), de båda sistnämnda tillhörande
baptisterna, samt 3 teologiska seminarier, deraf
det i Bangor, tillhörande kongregationalisterna,
är öppet för alla bekännelser. 1880 var innevånarnas
antal 648,936, deraf 1,451 negrer och 625 indianer,
de senare tillhörande stammarna Penobscots och
Passamaquoddies. Omkr. 40,000 af innevånarna
äro katoliker; för öfrigt äro baptisternas,
kongregationalisternas och metodisternas samfund
talrikast. Konstitutionen antogs d. 29 Okt. 1819
och trädde i kraft 1820, sedan staten skilts från
Massachusetts, men har sedan undergått åtskilliga
förändringar. Den verkställande makten utöfvas af en
för 2 år vald guvernör samt ett af representationen
valdt statsråd af 7 medlemmar, den lagstiftande af
en senat och ett representanthus, hvilkas medlemmar
likaledes väljas för 2 år. Rösträtt tillkommer hvarje
man, som nått myndig ålder (21 år), bott 3 månader
i staten och betalar skatt. Högsta domstolens samt
de 2 grefskapsöfverdomstolarnas ledamöter utnämnas
af guvernören och statsrådet för 7 år. Bland för
M. egendomliga lagar må nämnas Maine liquor law, den
s. k. Maine-lagen, af 1846 och 1851, som förbjuder
tillverkning inom staten af alla rusgifvande drycker
utom cider. Försäljning af sådana (äfven vin, öl,
porter, samt cider till utskänkning) straffas första
gången med 30 doll. böter l. 30 dagars fängelse och
rättegångskostnadernas gäldande, och vid brottets
förnyande blifver straffet skärpt. Försäljning af
cider i qvantitet af 5 gallons (19 l.) och deröfver är
dock tillåten. Hvar och en som öfverbevisas om att
hafva idkat utskänkningsrörelse botar första gången
100 doll. eller straffas med 3 månaders fängelse
och sedan med ytterligare 6 månader för hvarje nytt
brott. Skada till person eller egendom, som föröfvas
af en berusad, ersattes af den, som sålt rusdrycken,
och egaren af huset, der den såldes, bär samma ansvar,
om han är medveten om försäljningen. Hvar och en som
anträffas berusad på gatan eller i någons hus eller
stör det allmänna lugnet eller ofredar sin eller
annans familj straffas med 10 doll. böter l. 30 dagars
fängelse första gången samt 20 doll. böter l. 90
dagars fängelse vid förnyad förseelse. Guvernören
och statsrådet utnämna en statskommissionär, som
förser statsmyndigheterna med spritdrycker för
medicinskt och tekniskt ändamål, och i hvarje stad
tillsätta myndigheterna en agent, som förestår
försäljningen. Det är denne förbjudet att sälja
åt minderåriga, indianer, soldater, berusade eller
åt sådana personer, om hvilkas omåttliga vanor han
underrättats af slägtingarna l. myndigheterna. Denna
lag, som i det hela verkat välsignelsebringande,
har antagits af flere stater, men som den lemnat
möjlighet för kringgående, har man annanstädes,
t. ex. i Iowa 1884, infört ännu
strängare rusdrycksförbud. – Statsskulden uppgick d. 1
Jan. 1884 till 5,3 mill. doll. Till kongressen sänder
staten 2 senatorer och 4 representanter. Hufvudstad
är Augusta, största staden är Portland. – Den trakt,
som nu utgör M., började koloniseras af fransmän och
engelsmän under de första åren af 1600-talet. 1622
erhöllo genom ett k. privilegium Sir Ferd. Gorges och
kapten John Mason trakten emellan floderna Merrimac
och Kennebec och 60 eng. mil från kusten samt kallade
den Maine. 1629 delade de detta sitt område så,
att Gorges fick östra delen emellan Piscataqua
och Kennebec, hvilken del 1639 fick titeln »county
palatine». Efter Gorges’ död öfvergick hans land genom
köp (1677) till Massachusetts, och sedan var M. en
del af provinsen, sedermera staten Massachusetts ända
till 1820, då M. upptogs som egen stat i unionen.
Maine [män], fordom fransk provins, begränsad
af Normandie, Bretagne, Anjou, Touraine och
Orléanais, motsvarar jämte norra delen af Anjou
de nuv. departementen Sarthe och Mayenne. Arealen
utgjorde omkr. 10,000 qvkm. Under den romerska tiden
innehades M. af cenomanerna (deraf sannolikt dess
namn). Kristendomen infördes i 3:dje årh. genom S:t
Julianus, förste biskopen i Le Mans, och sedan voro
biskoparna landets egentliga herrar till midten
af 900-talet, då det blef en del af hertigdömet
Francien och erhöll ärftliga grefvar. I början af
12:te årh. förenades det genom gifte med Anjou, hvars
öden det sedan delade (se Anjou). 1481 inforlifvades
det med franska kronan. Dess hufvudstad var Le Mans. –
En son af Ludvig XIV och markisinnan de Montespan
bar titeln hertig af Maine (se nedan).
Maine [man], en af Mayenne och Sarthe bildad,
endast 12 km. lång, segelbar biflod till Loire i
vestra Frankrike.
Maine [män], Louis Auguste de Bourbon, hertig af
M. och Aumale, Ludvig XIV:s af Frankrike son med
markisinnan de Montespan, föddes 1670, legitimerades
1673, uppfostrades af madame de Maintenon och blef
sin kunglige faders älsklingsbarn. Han erhöll höga
militära sinekurer, blef suverän furste af Dombes
samt grefve af Eu (1681) och förmäldes 1692 med
Anne Louise de Bourbon-Condé, en sondotter till den
store Condé. 1714 tillerkändes honom och brodern,
grefven af Toulouse, successionsrätt till tronen. Men
hertig Filip af Orléans, som efter Ludvig XIV:s död
tillvällat sig ensam styrelsen för den 5-årige Ludvig
XV: s räkning, beröfvade honom alla hans prerogativ
såsom prins af blodet och nedflyttade honom till en
vanlig pär af Frankrike (1717). Eggad af sin ärelystna
gemål, inlät han sig då i den sammansvärjning till
regentens störtande, hvilken är förbunden med det
spanska sändebudet Cellamares namn. Men anläggningen
uppdagades, och båda makarna sattes i fängelse,
hertigen på slottet Doullens (Dec. 1718). 1720
upphäfdes fångenskapen, och 1723 fick hertigen af
M. rang näst efter prinsarna af blodet. Han dog
1736, hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
