- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
547-548

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Madeira ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fartyg, nämligen Funchals redd. Skilnaden emellan
det höga och låga vattenståndet vid springtid
är 2 m. Under år 1883 ankrade 764 fartyg
på redden. Exporten nämnda år värderades till
omkr. 4,100,000 kr. och importen till 3,800,000 kr. –
I administrativt hänseende bildar M. jämte Porto Santo
och närliggande öar ett förvaltningsdistrikt, som
styres af en civilguvernör. I kyrkligt afseende är ön
sedan 1539 ett biskopsstift. M. sänder representanter
till cortes i Lissabon.

De första säkra uppgifter rörande M. förskrifva sig
från portugisen João Gonçalves Zargos upptäcktsresa
år 1419. Ön var då obebodd och betäckt med skog. Zargo
seglade längs kusten och gaf åt några ställen namn,
som de sedan dess behållit. Året derefter sändes han
jämte Tristão Vaz Texeira till ön för att i konungens
af Portugal namn taga densamma i besittning. De
fördelade jorden emellan sina följeslagare och
grundlade den förre staden Funchal i s. och den
senare staden Machico i ö. Åren 1580–1640 delade
ön med moderlandet ödet att stå under spanskt
herravälde. Engelsmännen besatte ön 1801 och 1807, men
sedan 1814 har den oafbrutet tillhört portugiserna, af
hvilka den erhållit den vackra benämningen »Atlantens
drottning». – Jfr K. Mittermaier: »Madeira und seine
bedeutung als heilungsort» (1855); F. A. Barral:
»Le climat de Madère et son influence thérapeutique
sur la physie pulmonaire, traduit par P. Garnier»
(1858); A. G. Ramos: »Ilha da Madeira» (1882) och
P. Langerhans: »Handbuch für Madeira» (1885).
J. M-r.

Madeira, Amazonflodens största tillflöde, bildas
genom förening af de tre floderna Guapore l. Itenez,
Mamore och Beni, af hvilka Mainore är den längsta
och vattenrikaste och derför betraktas som M:s öfre
lopp. Mamore uppstår genom föreningen af Rio Guapay
(Rio Grande) och Rio Chapare, båda upprinnande på
Sierra da Cochabamba i Bolivia. Förstärkt genom
vattenrika bifloder, flyter Mamore mot n. samt
upptager under 11° 55’ s. br. Guapore, hvilken
upprinner i brasilianska prov. Matto Grosso på
Serra dos Parecis, och under 10° 22’ Beni, hvilken
har sina källor på östra sidan af Bolivias inre
Andeskedja. Floden får först der namnet M., vänder sig
mot n. ö. och bibehåller denna riktning ända till sin
förening med Amazonfloden. Från 10:de breddgraden har
M. på en sträcka af 364 km. en rad af fall och forsar,
hvilka, ehuru deras sammanlagda höjd ej är mer än
60 m., omöjliggöra all flodfart. Emellertid kommer
M. utan tvifvel en gång i framtiden att förmedla
Bolivias och vestra Brasiliens förbindelse med
Atlantiska hafvet, enär den under den öfriga delen af
sitt lopp har ringa fall. Längden af M. och Mamore
utgör omkr. 3,200 km. och flodområdet beräknas till
1,150,000 qvkm.

Madeiralök. Se Lökslägtet.

Madeira-vin är ett starkt, fylligt, välsmakande
vin, som växer och beredes på ön Madeira. De första
plantorna anses hafva blifvit öfverflyttade från
Cypern till Madeira omkr. 1425. Redan under det 16:de årh. var vinodlingen
af stor betydelse för ön. I början af 1800-talet
uppnåddes den högsta exportsiffran, nämligen 22,000
pipor år 1813. Vinstocken har sedermera varit hemsökt
af fruktansvärda fiender, af den s. k. Oidium Tuckeri
år 1852 och af Phylloxera år 1873. Särskildt den förra
hotade att tillintetgöra all vinodling, och år 1865
exporterades endast 536 pipor. År 1883 utskeppades
3,854 pipor. Bland de förnämsta vinsorterna må nämnas
Malvasia (Fr. Malvoisie, Eng. Malmsey), ett mycket
sött vin, Sercial, ett ljust, mycket torrt vin, Bual,
ett torrt, väldoftande vin, och Tinto, ett utsökt,
något rödfärgadt vin. J. M-r.

Mademoiselle [madmåasä’l], Fr., förkortadt Mlle,
plur. mesdemoiselles [mädmåasä’l], i Frankrike fordom
titel för ett gift, oadligt fruntimmer, sedermera och
ännu för ett ogift fruntimmer i allmänhet. Användt
ensamt, betecknade ordet på bourbonernas tid
»Monsieurs» (konungens äldste broders) äldsta dotter
och derjämte den första prinsessan af blodet, så
länge hon var ogift. – I Sverige var mademoiselle
(alltid, utom på brefutanskrifter, förkortadt till
mamsell – såsom ordet uttalas jämväl i det franska
hvardagsspråket – och aldrig användt utan bifogadt
till- eller förnamn) fordom benämning på alla oadliga
ogifta qvinnor af det bildade ståndet, men är numera
nästan fullständigt undanträngdt af titeln fröken.

Mader, Georg, österrikisk målare, f. 1824 i
Tyrolen, d. 1881, studerade först i Innsbruck, sedan
i München, der han var lärjunge af Hess och fick
biträda Schraudolph vid dennes freskomåleri i Speiers
domkyrka. Sjelf erhöll M. efter många år af väntan
och nöd uppdrag att måla den nyrestaurerade kyrkan
i Bruneck i Pusterthal (färdig 1866), hvarefter
följde flere liknande arbeten. Han utförde derjämte
en altartafla i Innsbruck, Den hel. Josefs död,
samt bidrog att gifva lyftning åt glasmåleriet
i sitt fädernesland genom anläggning af en
glasmålningsanstalt i Innsbruck 1866.

Mader-akka. Se Akka och Lappsk mytologi.

Maderanerthal, sidodal från höger till Reuss i
schweiziska kantonen Uri, sträcker sig med 12
km. längd från Hüfiglacieren i vestlig riktning
till Amsteg vid Gotthardsbanan, der Kerstelenbach
l. Maderaner Reuss mynnar ut i Reuss. Det är en
pittoresk dal, innesluten af höga berg (i n. Stora
och Lilla Ruchen, Stora och Lilla Windgälle, i
s. Düssistock, Oberalpstock. Weitenalpstock och
Bristenstock), och besökes mycket af turister.

Maderna, Carlo, italiensk arkitekt,
f. i Lombardiet 1556, d. i Rom 1629, studerade
under sin slägting Fontana i Rom. Af påfven
Paul V erhöll han 1605 uppdrag att fortsätta
utförandet af S. Petrus-kyrkan, hvarvid han
afvek från Michelangelos plan att göra henne till en
central-kyrka och i stället drog ut hennes långhus
till den sträckning det nu har. Derigenom åstadkoms
ett perspektiv i det inre, som ej var beräknadt
från början, och hvari kupolens verkan ej kom till
sin rätt. Detsamma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:29:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaj/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free