Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Löfstedt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lökknoppar komma till utveckling, såsom hos
hvitlöken, kallas löken mångklyftig. Lökens
form kan omvexla, hvilket i synnerhet eger rum
hos de odlade arterna af slägtet Allium, från den
vanliga äggrunda eller rundade formen till platt,
sammantryckt eller långsträckt form, såsom hos den
förr i medicinen använda näthinniga A. victoriale
L. Lökartad stam träffar man hos de flesta liljeväxter
(nat. fam. Liliaceae) samt hos Narcisseae och några
Irideae. Sådana lökväxter finner man i mängd i
varma och torra luftstreck samt vanligast å torra
platser. De kunna nämligen genom sina tjocka,
saftiga, näringsrika blad länge motstå inflytelsen
af torka och värme samt ligga derför i hvila under
sommaren hos oss eller under den torra årstiden i
varmare land. I kallare klimat utvecklas lökarna
under sensommaren och hösten samt under vintern,
om kölden tillåter. Derför blomma hos oss de
flesta lökväxter tidigt på våren eller högsommaren,
liksom i varma trakter liljeväxterna utveckla hela
yppigheten af sina ofta praktfulla blommor under
början af regntiden. – Benämningen »lök» tillägges
ock de i hushållen begagnade arterna af lökslägtet,
t. ex. hvitlök, chalottenlök (Fr. échalote), purjolök
o. s. v. Af gräslök (Allium schoenoprasum L.) nyttjas
icke sjelfva löken, utan de trinda, smala, nästan
gräslika bladen, hvilka hafva stark löksmak. (Se
vidare under Lökslägtet.) O. T. S.
Lökgrodslägtet, Pelobates, zool., hör till
jordgrodornas familj (Pelobatidae) inom de stjertlöse
amfibiernas ordning (Batrachia) och amfibiernas
klass. Slägtet igenkännes derpå att kroppen är
ofvan betäckt med glesa vårtor och att tungan är
fastvuxen endast i främre hälften. Gommens tänder
äro ordnade i två, från hvarandra skilda, mellan
de inre näsöppningarna belägna rader. Ögonen äro
mycket utstående och hafva lodrät pupill i form af
en springa. Framfötternas tår äro fria, den tredje
längst; bakfötterna hafva hel simhud. Vid innersta
tåns rot finnes en linsformig, skarp, broskartad
knöl. Under parningstiden har hannen en stor,
äggformig körtel på öfverarmens bakre sida. Dithörande
djur äro nattliga, lefva mycket på land, men under
fortplantningstiden nästan ständigt i vattnet. Medelst
tillhjelp af sin broskartade knöl på bakfötterna
gräfva djuren sig baklänges ned i marken. – Lökgrodan,
P. fuscus, är ofvan grå, marmorerad med grönbrunt,
undertill hvitgul (hannen) eller gråspräcklig
(honan). Hälens broskknöl är rödaktigt brun eller
gulaktig. Kroppslängden kan stiga till 6,5 cm. Hon
hoppar tämligen lätt och simmar väl. I Sverige
förekommer denna art sparsamt i Skåne och på
Gotland. För öfrigt finnes lökgrodan i mellersta
Europas land, öster ut till Ryssland. Då djuret
ofredas, sprider det en genomträngande, hvitlöksartad
lukt. Bland alla våra stjertlösa amfibier har denna
art de största larverna. Äggen läggas i en enkel,
lång och tämligen tjock sträng. Parningstiden infaller
i April och Maj. C. R. S.
Lökke, Jakob Olaus, norsk filolog, född i Trondhjem
d. 13 Febr. 1829, blef student 1848 och tog filologisk
ämbetsexamen 1852. År 1855 blef han adjunkt vid
Lillehammers skola och 1861 vid Kristiania katedralskola samt utnämndes
1862 till overlärer (lektor) vid sistnämnda
läroverk. Död d. 29 Sept. 1881, i Berlin, under
en resa från Karlsbad till hemmet. Under vistelsen
i Lillehammer grundade och redigerade L. »Kristians
amtstidende» (1855–59). Bland hans skrifter märkas:
Modersmaalets formlære i udförlig fremstilling
(1855), Modersmaalets grammatik til skolebrug (1866),
Tysk grammatik (1868), Engelsk grammatik til skolebrug
(1869), Engelske stilövelser (s. å.), Kortfatted
engelsk grammatik (1870) och Tyske læsestykker
(1871). Många af dessa läroböcker hafva utkommit i
flere upplagor. L. utgaf derjämte Beretning om det
nordiske retskrivningsmöde i Stockholm 25–30 Juli
1869. O. A. Ö.
Lökken, dansk handelsplats i Hjörrings amt, vid
Nordsjön, 19 km. s. v. om staden Hjörring. Derifrån
utföres till England icke obetydligt af
spanmål, kött och fläsk. 815 innev. (1880).
E. Ebg.
Lökknoppar (Lat. gemmae bulbi), äfven kallade
groddlökar, bot., äro knoppar, utvecklade inom en lök
(se d. o.). De äro homologa bildningar med knopplökar
(bulbilli). O. T. S.
Lök-krasse. Se Hvitlöksört.
Lökslägtet, Allium Hall., bot., ett ganska artrikt
slägte inom nat. fam. Liliaceae DC, kl. Hexandria
L. Lökarterna äro utbredda inom de tempererade och
de varmare jordbältena. Europa eger öfver 80 och
Skandinavien 7 arter. De äro lägre eller högre,
glatta örter med lökstam och i de flesta fall
smalt jämnbreda eller trinda blad, som hafva långa
stjelkomfattande slidor. De små, rödletta eller hvita
blommorna äro samlade i toppen af den enkla stjelken i
en ofta tät och hufvudlik flock, hos många arter med
knopplökar emellan blomskaften. Före blomningen är
flocken omsluten af en hinnaktig hylsa. Blomkalkens
blad sakna honingsgömme och äro ofta vid basen något
förenade samt klocklikt sammanstående. Ståndarnas
strängar äro vid basen sammanvuxna med hvarandra eller
med kalkbladen. Pistillens stift är utdraget, märket
litet och helt. Många lökarter odlas för att användas
i matlagningen och såsom medicin. De utmärka sig
genom sin egendomliga skarpa lukt och smak, beroende
på en svafvelhaltig flyktig olja. Bland de mera
allmänt odlade arterna må nämnas hvitlök (A. sativum
L.), rödlök (A. cepa L.), purjolök (A. Porrum),
chalottenlök (Fr. échalote, A. ascalonicum L.,
uppkallad efter staden Askalon i Palestina). Af
rödlöken finnes en varietet, »steklök», »madeiralök»
l. vanligast »portugisisk lök», hos hvilken den
skarpa, flyktiga oljan till största delen försvunnit
och ersatts af en ganska stor sockerhalt. Denna
lök-sort kan blifva stor som en knuten hand. Den
begagnas ofta, stekt, å smörgåsbord. Se vidare Lök.
O. T. S.
Lökstock, bot. Se Lök.
Lönberg, Lorenz (Lars), målare, f. omkr. 1730,
utförde i Stockholm porträttbilder, ehuru ej till
något större antal. Omkr. 1780 begaf han sig på väg
till Italien, men kom att stanna i Hamburg, der han
blef anlitad som porträttör i olja och pastell samt
äfven utförde historiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
