Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lunds stift bildades snart efter kristendomens införande och erhöll sin förste biskop 1048 - 1. Lundström, Johan Peter - 2. Lundström, Johan Edvard - 3. Lundström, Carl Frans - Lundström, Ulrika Henrietta Matilda, född Tengbom - Lundström, Axel Nicolaus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
amiralitetsforsamling, 147 regala, 2 alternerande
regala och konsistoriella, 18 alternerande regala
och patronella, 33 konsistoriella, 6 alternerande
konsistoriella och patronella, 1 patronelt regalt,
23 patronella samt 1, hvars kyrkoherde tillsättes
af ett bolags direktion. Enligt klassifikation
hänföras 35 till 1:sta kl, 114 till 2:dra kl. och
90 till 3:dje kl. I stiftets areal och folkmängd
(1884) ingår Malmöhus län med 4,783,58 qvkm. och
353,828 innev., Blekinge län med 3,014,86 qvkm. och
139,860 innev. samt nästan hela Kristianstads
län med 6,478,11 qvkm. och 227,011 innev.,
tillsammans 14,276,55 qvkm., 720,699 innev.
K. S.
1. Lundström, Johan Peter, boktryckare,
född i Linköping d. 1 Jan. 1783, blef 1804
faktor å Lindhska boktryckeriet i Örebro, men
flyttade 1807 från denna stad till Jönköping,
der han grundade eget tryckeri och en förlagsaffär,
som snart antog för sin tid betydande mått.
Sin egentliga namnkunnighet vann han genom
utgifvandet af folkligt skillingstryck – visor,
historier och sagor – samt af de mycket spridda och
omtyckta »träsnitten», färglagda afbildningar af
religiöst, historiskt och allegoriskt innehåll,
hvilka tjenade som prydnader i allmogens hem.
Båda arterna hade funnits alltifrån 1600- och
1700-talet; men L. satte utgifningen och graveringen
i system, liksom han äfven med klok omtänksamhet
sörjde för alstrens spridning. Särskildt de
lundströmska träsnitten hafva spelat en rol i vårt
folks uppfostran, som, trots deras ofta grofva
utförande, kan kallas rätt betydlig. L.
utgaf åren 1807–-50 »Jönköpings tidning» och dref
1821–48 papperstillverkning vid Stensholms
bruk. Han var dessutom mycket verksam som
kommunalman. L. afled i Jönköping d. 18 Jan. 1868.
–rn.
2. Lundström, Johan Edvard, industriidkare,
den föregåendes son, född i Jönköping d. 28 April
1815, studerade vid Upsala universitet 1835–40,
inrättade 1843 ett boktryckeri i sin
födelsestad samt utgaf 1843–44 »Jönköpingsbladet».
Han anlade 1845 den sedermera verldsbekanta
Jönköpings tändsticksfabrik, som 1857 öfvertogs af
ett aktiebolag. I början tillverkades derstädes
vanliga fosforstickor, men sedan L. 1855–56 tagit
patent i flere land på sin vigtiga uppfinning af
fosforfria (»säkerhets»-)tändstickor, hvilken
prisbelöntes på världsutställningen 1855 i Paris,
utvidgades Jönköpingsfabriken till den största
i sitt slag och togs med sina arbetsmetoder till
förebild för många dylika såväl i hemlandet
som utrikes (jfr Jönköping, sp. 1535). Omvexlande
med sin broder (se L. 3) var L. fabrikens disponent
till 1863, då han utträdde ur bolaget för att egna
sig åt skötseln af Munksjö pappersbruk (se d. o.),
hvilket han 1862 anlagt i förening med L. J. Hierta.
1870 grundade L. nära Mariestad Katrinefors
maskinpappersfabrik, som 1872 öfvergick till
ett aktiebolag.
3. Lundström, Carl Frans, industriidkare,
den föregåendes broder, född i Jönköping
d. 2 April 1823, utbildade sig först för
handelsyrket och gjorde derefter
tekniska studier hufvudsakligen i England. Han
anlade 1844 i Jönköping en fabrik för
metallarbeten, inköpte 1847 i bolag med brodern
Stensholms pappersbruk, som han senare dref ensam, och
blef s. å. delegare i Jönköpings tändsticksfabrik. På
en resa till England 1850 bragte han till stånd
den export af svenska tändstickor, hvilken snart
skulle växa till ett så väldigt omfång. Han
inrättade i Jönköping äfven ett jerngjuteri med
mekanisk verkstad samt 1857 ett mekaniskt väfveri
jämte färgeri och appreteringsfabriker för hel- och
halfylletyger. Detta etablissement förstördes genom
vådeld 1863, hvarefter L. till 1870 var disponent
för Karlsviks väfnadsfabriker i Stockholm. Han har
på senare tiden mest egnat sig åt skötseln af sina
landtegendomar i Upland. L. representerade Stockholms
stad i Andra kaminaren 1873–75 och tillhörde
Stockholms stadsfullmäktige 1865–83 samt styrelsen
för Tekniska skolan i samma stad 1867–74. Han var
medlem af centralkomitéerna för utställningarna i
Stockholm 1866, Paris 1867, London 1871, Köpenhamn
1872 (då han äfven var Sveriges kommissarie), Wien
1873 och Filadelfia 1876, hvarjämte han tjenstgjorde
som prisdomare vid de flesta af dessa. Han valdes
1872 till ledamot af Landtbruksakademien.
Lundström, Ulrika Henrietta Matilda,
född Tengbom, författarinna, föddes i Beatebergs
prestgård (Vestergötland) d. 26 Juni 1846. Hon
debuterade redan 1867 med Dagsländor, en samling
poesier och noveller, utgifna under psevdonymen
Mattis, som hon sedan alltjämt begagnat. I rask
följd utkommo sedan novellsamlingen Skal och kärna
(3 del., 1868–76), romanen Baronerna Delvi (1869),
skådespelet Kristina Gyllenstierna (1871, uppfördt
s. å.), åtskilliga följetonger o. s. v. 1873 uppfördes
hennes drama Grim Viking å Dramatiska teatern. Hon
har dessutom författat det ännu ej gifna skådespelet
Konung och prelat (1874). Åtskilliga af sina resor i
hemlandet och på det europeiska fastlandet har hon
skildrat i bref, bl. a. till »Stockholms dagblad»
och »Nya dagligt allehanda». År 1883 begynte fru
L., tillsammans med sångerskan Olefine Moe, ett
teaterföretag i Kristiania. Hon gifte sig 1873
med dåv. tullöfveruppsyningsmannen Georg Filip
Lundström (f. 1838), hvilken under psevdonymen
Jörgen utöfvat publicistisk verksamhet samt
utgifvit en samling humoresker och utkast,
kallad Från polcirkel till vändkrets (1881).
–rn.
Lundström, Axel Nicolaus, botanist, född d. 23
Mars 1847 i Piteå, blef 1867 student vid Upsala
universitet, förordnades 1875, på grund af sina
gradualprof, till docent i botanik vid nämnda
universitet och promoverades sistn. år till filos.
doktor. Höstterminen 1879 samt vår- och höstterminerna
1880 förestod han e. o. professuren i botanik. L. har
gjort flere botaniska studieresor inom Skandinavien
och deltog 1875 i den svenska arktiska expeditionen
till Novaja-Semlja och Jenisejs mynning samt i
återresan genom Sibirien, Ryssland och Finland. Öfver
denna expedition skref han en serie bref till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
