Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Luftpump, en apparat, med hvars tillhjelp luften eller någon annan gas kan förtunnas eller sammantryckas
- Luftpyrometer, fys., apparat att uppmäta mycket höga temperaturer förmedelst luftens utvidgning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för båda dessa ändamål. – Den första luftpumpen
afsedd för förtunning konstruerades 1650 af Otto
v. Guericke i Magdcburg och utgjordes förnämligast
af en pumpstöfvel af metall med en deri rörlig
kolf, vid hvars upplyftande luften i pumpstöfveln
och i en dermed förenad glaskula (recipienten)
förtunnades. Genom en kran kunde den förtunnade luften
i kulan afspärras. Med denna och en något förbättrad
apparat (den s. k. handluftpumpen) gjorde
uppfinnaren flere försök öfver lufttryckets
verkningar. I synnerhet äro hans försök med
Magdeburg-halfkloten (se d. o.), berömda. Luftpumpen
blef derigenom ett föremål för allmänt intresse, och
med den utfördes flere vigtiga undersökningar. Sålunda
sysselsatte sig Boyle och Papin med dylika arbeten,
och de förbättrade äfven luftpumpens konstruktion. De
anbragte en särskild recipient på en metallskifva för
att deri förtunna luften och gjorde bruk af ventil i
stället för kran samt af två cylindrar för pumpningens
underlättande. Boyle konstruerade äfven den första
luftpump afsedd för luftens sammantryckning till
vetenskapliga ändamål. Likartade apparater hade
dock långt förut begagnats vid luftbössan. Småningom
fullkomnades luftpumpen, och ett stort antal olika
former deraf kom i bruk. Af de numera vanligare
luftpumpskonstruktionerna må ett exempel anföras. Två
glascylindrar stå bredvid hvarandra på ett bord. I
hvardera är en kolf rörlig upp och ned med tillhjelp
af kuggstänger, kugghjul och handtag, så att när den
ena kolfven går uppåt, går den andra nedåt. Genom en
ledning med kran stå cylindrarna i förbindelse med
recipienten, ur hvilken luften suges af den uppgående
kolfven. Vid dennes nedgång stänges en ventil i
cylinderbottnen, så att luften ej får tillfälle
att å nyo intränga i recipienten. Deremot öppnas en
ventil i kolfven, så att den under varande luften
må utströmma. Ofta användes vid en sådan luftpump
Babinets kran, som förenar cylindrarna med ledningen
till recipienten. Genom denna kran kan nämligen vid
slutet af pumpningen, när luften icke längre förtunnas
till följd af det »skadliga rum», som finnes emellan
cylinderbottnen och kolfven, den ena cylindern pumpa
luften ur detta rum,
så att förtunningen kan drifvas längre än eljest. –
Vid åtskilliga luftpumpar finnes endast en cylinder
(se fig.). Då är stundom anordningen sådan, att luften
utsuges såväl vid kolfvens uppgång som vid dess
nedgång. Så är förhållandet med Deleuils luftpump,
som dessutom utmärker sig genom kolfvens egendomliga
beskaffenhet. Här är nämligen kolfven mycket hög, och
vid dess omkrets äro flere parallella cirkelformiga
rännor uttagna, vid hvilka ett luftlager häftar och
hindrar strömning af luft från den ena sidan till
den andra. – Under de senare åren har man alltmer
användt qvicksilfverluftpumpen, som först utfördes af
den tyske mekanikern H. Geissler (d. 1879). Med dess
tillhjelp kan man drifva förtunningen ännu längre
än med de nyss nämnda apparaterna. Det finnes flere
olika konstruktioner af sådana pumpar. Vid några af
dem sker förtunningen på det sätt att man fyller
ett glaskärl med qvicksilfver, hvilket sedan får
utrinna, då lufttomt rum bildas i kärlet. Sättes
detta i förbindelse med recipienten, förtunnas
luften derstädes, och denna operation upprepas
flere gånger. Sådana äro Geisslers, Alvergniats,
Töplers o. a. luftpumpar. Eller ock får qvicksilfver
utströmma genom ett långt, smalt glasrör, som upptill
står i förening med recipienten, men nedtill är
öppet. En sugning uppstår då, hvarigenom luften
medföres. Så äro Sprengels och Edisons luftpumpar
inrättade. – Man har ock enkla luftpumpar, grundande
sig på samma princip som de sistnämnda, men i hvilka i
st. f. qvicksilfver användes vatten under högt tryck,
t. ex. från vattenledningen.
De för sammantryckning af luft använda pumparna
hafva vanligen en cylinder med en deri rörlig kolf,
som hoptrycker luften i cylindern och inpressar den i
en recipient. Stundom har man sådana dubbelverkande,
i hvilka sammantryckning eger rum såväl vid kolfvens
uppgång som vid dess nedgång. När hastigare verkan
erfordras, begagnas flere med hvarandra kombinerade
cylindrar. Emedan en ansenlig värmemängd alstras
vid sammantryckningen, får man afkyla cylindrarna
med kallt vatten. – Oafsedt luftpumpens användande
för vetenskapliga ändamål har den en vidsträckt
tillämpning för tekniska behof. Så t. ex. begagnas
luftpumpen vid den s. k. pneumatiska posten,
vid tillverkning af elektriska glödlampor, vid
hvilken qvicksilfverluftpumpen är oumbärlig,
för öfverförande af drifkraft med sammantryckt
luft, vid vattenbyggnadsarbeten o. s. v.
G. R. D.
Luftpyrometer, fys., apparat att uppmäta mycket höga
temperaturer förmedelst luftens utvidgning. Den består
af en med torr luft fylld platinakula, som medelst
ett fint metallrör kommunicerar med ett graderadt
vertikalt glasrör, med sin öppna ände stående i
ett kärl med qvicksilfver. I samma kärl befinner
sig äfven ett annat, vertikalt, i båda ändar öppet
glasrör. I det undre kärlet är anbringad en kran
för qvicksilfrets urtappning. Hälles qvicksilfver
i det öppna röret, kan man med kranen så reglera
qvicksilfvermängden, att qvicksilfret står lika högt
i båda rören, när kulan har samma temperatur som
luften. Skall nu t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:29:00 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfaj/0118.html
