Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Luftballong (aërostat), en stor, rundad säck af lätt tyg, afsedd att fyllas med en gasmassa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ländt franska hären till fördel. I nord-amerikanska
inbördeskriget 1861–65 var å nordstaternas sida
en regulier ballongstab förenad med Mac Clellans
armé. Man utforskade med framgång i de stora skogarna
fiendens ställning och fäktningarnas förlopp medelst
»ballons captifs». Från ballongstationerna gick
telegraf till hufvudqvarteret, som i sin ordning
telegraferade sina order till kolonnerna. Slutligen
har luftballongen spelat en mycket betydande rol
under Paris’ belägring Sept. 1870–Jan. 1871. Innan
staden fullständigt inneslutits, uppstego dagligen
ballons captifs. När sedan alla förbindelser,
t. o. m. de underjordiska telegrafledningarna,
afskurits, grepo parisarna till luftballongen såsom
samfårdsmedel (ballons montés). I 64 ballonger
lemnade efter hand 91 personer staden, medtagande
depescher, 2 1/2 mill. bref och 363 brefdufvor för
brefs återbringande. Ofta uppsände man små ballons
libres (utan passagerare) i hopp att deras brefpost
måtte komma i goda händer. 5 ballonger uppsnappades
af tyskarna, 2 föllo i hafvet och 1 hamnade,
efter 15 timmars färd, på ett fjäll 300 km. n. om
Kristiania. Bland de män, som sålunda lemnade Paris,
var äfven Gambetta, nationalförsvarsregeringens
energiske medlem. Ett läroverk för utbildande
af luftseglare i de bortfarnes ställe hölls i
gång. Ett institut för militär-luftsegling är nu å
nyo inrättadt i Meudon. En brigad derifrån medföljde
franska Tong-king-armén 1884. Det är sannolikt, att
luftballongen skall komma till vidsträckt användning
i framtida krig.
Synnerligen klent har å andra sidan luftseglingen
motsvarat de högt spända förhoppningar, som man för
samfärdseln fäst vid densamma. Alla försök att göra
ballongen styrbar hafva i det längsta misslyckats. Och
detta är ej så underligt. Ty i olikhet med fartyget,
som bäres af vattnet och endast till en del är
nedsänkt deri, är ballongen alltid fullständigt
omsluten af lufthafvet. På grund af sin lätthet och
stora yta är han väsentligen prisgifven åt vinden,
hvilken rycker honom med sig lika snabbt och i
samma riktning som luftströmmen går. Föga gagnar
det att i gondolen nyttja åror och styrinrättning,
ty det motstånd luften erbjuder är alltför ringa,
och en i den lilla gondolen utvecklad drifkraft kan
blott i högst obetydlig mån öfverflyttas på ballongen,
hvilken är så löst förenad med gondolen. Det blifver
derför en svår uppgift att efter behag röra ballongen
i horisontel riktning, men väl kan man tämligen
lätt, genom att höja eller sänka den, uppsöka olika
luftströmmar. – Efter fransk-tyska kriget 1870–71 har
frågan om ballongens styrbarhet kommit på dagordningen
i vetenskapliga kretsar. Uppgiftens lösning kräfver
att hos ballongen åstadkommes en sjelfständig
rörelse, som kan rå på vindens styrka. Det enda
rationella försöket var förut gjordt af H. Giffard,
som d. 26 Sept. 1852 uppsteg med en fiskformig
ballong. I gondolen fanns en ångmaskin, som dref
en skrufpropeller; ett roder var fäst upptill, nära
ballongen. Trots stark blåst lyckades han vrida sitt
luftskepp och vända det åt sidan.
Ingeniören Dupuy de Lôme (se d. o.) upptog försöket
1872. Han inpassade (efter Meusniers 1783 framlagda
idé) i den ovala ballongen (fig. 3) en 10 ggr mindre
dylik, till hvilken luft
 |
| Fig. 3. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
