Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - London, Englands och Britiska rikets hufvudstad, jordens folkrikaste stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det förnämsta af alla, Chemical society, Geological
society (stiftadt 1807), Soc. of antiquaries (1707),
R. astronomical soc. (1820), Linnean society (se
d. o.), hvilka alla hafva sina lokaler i det 1872
byggda New Burlington house vid Piccadilly,
R. geographical society (1830), R. asiatic
soc. (1823; se Asiatiska sällskap), R. institution
of Great Britain (grundadt 1799, egnande sig
hufvudsakligen åt de experimentala vetenskaperna), med
stort bibliotek, mineralsamling, kemiskt och fysiskt
laboratorium samt föreläsningskurs, Zoological society
(stiftadt 1826), som i norra delen af Regent’s park har
sedan 1828 en af de vackraste zoologiska trädgårdar på
jorden, Botanic society (i hvars storartade trädgård
i södra delen af Regent’s park anställts en mängd
lyckade försök att acklimatisera exotiska växter)
samt Horticultural society (grundadt 1804), som eger
stora frukt- och blomsterträdgårdar vid Chiswick,
nära trädgårdarna i Kew (se d. o.), och sedan 1861
arrenderar 9 har af Kensington gardens, der det anlagt
en dyrbar trädgård och stort växthus.
Af vetenskapliga samlingar eger L. två de största
på jorden, nämligen British museum (se d. o.) och
South Kensington museum (se Kensington). Andra
dylika äro Museum of practical geology vid
Jermyn street (grundadt 1837 i samband med det
förenade konungarikets geologiska undersökning);
Patent office museum i South Kensington, med många
originalmönster af nyare tidens vigtigaste mekaniska
uppfinningar; United service museum, med prof på
äldre och nyare tiders krigsredskap; Bethnal Green
museum, en afdelning af South Kensington museum, med
samlingar af födoämnen jämte förklaringar öfver deras
tillkomst och sammansättning och af beklädnadsämnen
i olika stadier af bearbetning jämte samlingar af
olika slag, hvilka af privatpersoner utlånas till
museet; India museum, industri- och konstföremål från
Indien, hvilka 1880 flyttades till South Kensington;
Soane museum, en 1837 af Sir John Soane till staten
testamenterad samling af antika bildhuggarearbeten,
gemmer, vaser och bronser, modeller af ryktbara,
gamla byggnader, taflor samt bibliotek, och Royal
Architectural museum, grundadt 1851. – Större
konstsamlingar finnas i National gallery of paintings
(vid Trafalgar square) och National portrait gallery
(i South Kensington). Årliga konstutställningar
hållas i Royal academy of fine arts (stiftad 1768),
Society of painters in water-colours (1804), Society
of british artists (1822), Institute of painters in
water colours samt i Grosvenor gallery, vid New Bond
street, uppbygdt af Sir Coutts Lindsay 1877.
Ingen stad erbjuder en sådan mängd för den större
allmänheten afsedda förädlande nöjen som L., och
något motsvarande till t. ex. Kristallpalatset i
Sydenham (se Sydenham) och Alexandrapalatset finnes
ej annanstädes. Det sistnämnda, som å nyo fullbordades
1875 efter en eldsvåda 1873, ligger på en höjd n. om
L. i en 90 har stor park och är bygdt af tegel i form
af en parallellogram, som täcker en yta af 3 har, samt
består af flere afdelningar, som genom en sinnrik
inrättning kunna förvandlas till enda stor
sal. Centralhallen är 118 m. lång och 56 m. bred
samt har 12,000 sittplatser. En teater för 3,000
och en konsertsal för 3,500 pers. äro skilda från
hufvudbyggnaden. Royal aquarium (öppnadt 1876), nära
Westminster abbey och S:t James’ park, innehåller icke
blott stora hafs- och sötvattensaqvarier, utan äfven
en vinter- och sommarträdgård, teater-, konsert- och
läsesalar, tafvelgalleri m. m. – Vidare eger staden
öfver 50 större och mindre teatrar, af hvilka dock
ingen erhåller understöd af staten eller staden. De
förnämsta äro: Her Majesty’s theatre l. Opera house
vid Pall Mall (bygd 1705, ombyggd 1816–1818 och å nyo
efter en eldsvåda 1867), Royal italian opera l. Covent
garden theatre (se d. o.), Drury lane theatre (se
d. o.), den äldsta af alla, och Haymarket theatre
(från 1705). Bland salar afsedda för konserter och
offentliga inötcn är den 1867–71 för 200,000 pd byggda
Royal Albert hall, midt emot Albert memorial vid Hyde
park, den förnämsta. Det är en elliptisk byggnad i
italiensk renaissancestil, 83 m. lång, 72 m. bred,
och rymmer ett auditorium af 9,000 pers. jämte en
orkester af 1,000 man. Flerestädes i stadens parker
och å dess öppna platser äro områden anvisade för
»cricket», engelsmännens nationalspel, samt andra
bållspel, såsom »racket» och »tennis». Om klubbarna
i L. se art. Klubb.
Om L:s folkmängd i äldre tider föreligga inga bestämda
siffror. Före den stora pesten (digerdöden) 1349
anses staden hafva haft minst 90,000 innev. 1377
beräknades folkmängden till endast 35,000. En
folkräkning i City 1631 gaf till resultat 130,268,
och hela L. med förstäder torde då hafva haft 460,000
innev. Oaktadt pesten 1665 och den stora branden 1666
växte folkmängden så, att L. vid århundradets slut
anses hafva haft närmare 600,000 innev. Det hade
då hunnit upp Paris, som dittills varit Europas
folkrikaste stad. 1801, vid den första egentliga
census, hade L. 864,035 innev. (9,72 proc. af Englands
befolkning), 1841: 1,872,365 (11,78 proc.), 1861:
2,803,989 och 1881: 3,814,571 innev. (14,69 proc. af
Englands folkmängd), deraf omkr. 53 proc. qvinkön
och 47 proc. mankön. Omkr. 30 proc. äro födda
utom staden. Irländarna utgöra omkr. 250,000,
skottarna 120,000 och utländingarna 200,000, deraf
européer 155,000 (mest tyskar, 60,000) och från andra
verldsdelar 45,000. Judarna utgöra omkr. 40,000. Det
egentliga främlingsqvarteret är Soho.
L:s jernvägar (Metropolitan railway och Metropolitan
district railway) gå till största delen genom tunlar
under husmassorna, till en del i nedskärningar
emellan höga murar och omfatta hela inre staden
i en stor cirkel, från hvilken bibanor utgå till
förstäderna. Stadsbanorna hafva omkr. 24 större
stationer (i allt finnas öfver 500 hållplatser),
men derjämte har landets stora jernvägsbolag 14
hufvudstationer inom staden, hvilka genom lokaltåg
stå i förbindelse med de förra. Ensamt på Metropolitan
railway befordras årligen omkr. 60 mill. passagerare, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
