- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
1571-1572

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigsskådeplats ... - Kringgående rörelse, krigsv. - Kringränningskår. Se Fästningskrig, sp. 631 - Kringsjuka, veterinärmed., förekommer hos unga får - Krinolin, ett slags underkjortel - Kris, genomgripande vändning, ödesdiger rubbning i en saks jämna förlopp - Krisa (Krissa), urgammal forngrekisk stad i landskapet Fokis - Krishna. 1. Ind. mytol., Vishnu i sin åttonde avatara

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

försökte att tränga fram genom Norge. Skottarnas
anförare, Georg Sinclair, dödades af en bland de
norske böndernas anförare, länsmannen Lars Hage.
O. A. Ö.

Kringgående rörelse, krigsv., kallas hvarje
rörelse, som går ut på att utom synhåll för
fienden föra en trupp omkring honom i afsigt
att anfalla honom från en sida, der han icke
väntar att blifva anfallen. Vanligen får endast
en del af den tillgängliga truppstyrkan utföra
den kringgående rörelsen, under det återstoden
fortfarande binder fiendens uppmärksamhet. Dylika
rörelser äro mycket frestande för den obildade
eller ovane härföraren; men de äro förenade med
stor fara, ty fienden kan lätteligen besegra den
ena delen af armén, medan den andra är borta, eller
ock framkommer den kringgående delen icke i beräknad
tid. Större säkerhet erbjuder en kringgående rörelse,
utförd af hela styrkan, om fienden icke upptäcker
densamma och ej sjelf kan kringgå den kringgående.
C. O. N.

Kringränningskår. Se Fästningskrig, sp. 631.

Kringsjuka, veterinärmed., förekommer hos unga får,
sällan hos nötkreatur, och yttrar sig derigenom att
djuren under några dagar tidtals anfallas af kramp,
hvarunder de antingen röra sig i krets åt ena eller
andra sidan eller springa framåt ett stycke med
nedsänkt eller uppåt riktadt hufvud. Foderlusten är
till större delen eller alldeles borta, och lamhet
i bakdelen uppkommer ofta, hvarefter döden vanligen
inställer sig inom 4–5 veckor efter sjukdomens
utbrott. Orsaken till sjukdomen är att fåren å betet
upptagit vid gräset fästa leder efter en af hundens
binnike-maskar, Taenia coenurus. De i dessa leder
befintliga äggen utkläckas i fårens tarmkanal. Ynglet,
som är försedt med sex hakar, vandrar ut i kroppens
delar, der det snart förgås, med undantag af det,
som kommit till hjernan eller ryggmärgen, hvarest
det utvecklas till s. k. blåsmaskar. Det är dessa,
som genom det tryck de utöfva på hjernan föranleda
ofvannämnda sjukdomstecken. Då ynglet intränger
i hjernhinnorna och hjernsubstansen, ger det
upphof till ett ringa illamående, som vanligen
förbises. Först efter 3–6 månader, då den af ynglet
utvecklade blåsmasken tilltagit i storlek, uppträda
tecken till kringsjuka. Blåsmasken har vanligen efter
3 månaders förlopp uppnått storleken af en valnöt och
är då försedd med flere (ända till 200) hufvud till
förutnämnda binnike-mask. Om en hund blir i tillfälle
att vid slägten af ett får, som lidit af kringsjuka,
förtära hjernan, upplöses blåsan i tarmkanalen, och
från de s. k. binnikemask-hufvuden utväxa lederna,
hvarefter maskens utveckling är fullbordad. – Någon
behandling af kringsjukan kan ej med fördel vidtagas;
men till förekommande af sjukdomen böra de hundar
på en gård, hvilka man funnit lida af binnike-mask,
antingen dödas eller erhålla maskdrifvande medel, och
vid slägt af kringsjuka får böra hufvuden efter dem
brännas. Genom sådana åtgärder har man på egendomar,
der förr 10–20 proc. af de unga

fåren dogo af kringsjuka, kunnat minska sjukdomsfallen
till 2 proc. C. A. L.

Krinolin (Fr. crinoline, urspr, tageltyg, väfnad
med inslag af häst-tagel, hvilken bl. a. nyttjades
till underkjortlar; af Lat. crinis, hår), ett
slags underkjortel, bestående af glest sittande
ringar af fiskben, rotting eller fina stålfjädrar,
som utspänna klädningen, så att den får en klocklik
form och står ut vidt från kroppen. Detta helso- och
skönhetsvidriga mode infördes 1856 i Frankrike af
kejsarinnan Eugénie, såsom en analogi till den af
m:me Montespan införda styfkjorteln, och herskade i
Europa fram på 1860-talet, men är numera bortlagdt.

Kris (Grek. krisis, afsöndring, åtskiljande;
afgörande, dom), genomgripande vändning, ödesdiger
rubbning i en saks jämna förlopp; afgörande
tidpunkt, vändpunkt; inom medicinen en afgörande
(vanligen gynsam) vändning i en (feberartad) sjukdoms
förlopp (se Krislära); inom politiska ekonomien en
plötslig förlamning af affärs- och näringslifvet (se
Handelskris). Ministerkris, tidpunkt då en ministèr
afgått och ingen ny ännu hunnit bildas.

Krisa (Krissa), urgammal forngrekisk stad i landskapet
Fokis, vester om Delfi vid floden Pleistos och nära
dess utlopp i Krisaiska hafsviken. Då innevånarna
i K. utkräfde skatt af de till Dela vallfärdande
pilgrimerna, väckte detta amfiktyonernas (se
d. o.) misshag, och på deras anstiftan blef K. i
det s. k. första heliga kriget (600–590 eller
596–586 f. Kr.) i grund förstördt och dess område
ödelagdt samt helgadt åt den delfiske Apollon.
A. M. A.

Krishna. 1. Ind. mytol. ("den svarte", "den
mörkhyade"), Vishnu i sin åttonde avatara
(se d. o.), hans berömdaste inkarnation och
egentliga menniskoblifvande, som enligt myterna
inträffade i slutet af tredje verldsåldern, då det
onda tagit öfverhand i verlden. K. uppträdde på
jorden såsom verklig gud, men var född af jordiska
föräldrar. Anledningen till att Vishnu sålunda
uppenbarade sig var det fruktansvärda tyranni, som
utöfvades af konung Kansa (hvilken i ett föregående
lif hade varit demonen Kalanemi). Denne Kansa, som
var K:s morbroder, och om hvilken det hade blifvit
spådt, att han af en systerson skulle få sin bane,
ställde redan före K:s födelse (bl. a. genom att
låta döda alla nyfödda barn) liksom efteråt flere
försåt för hans lif. Dessa undgick guden dock
lyckligt. Han lemnades åt en herde att fostras och
uppväxte under älskogslekar bland de blomstrande
mjölkflickorna, hänryckte med sitt flöjtspel alla
väsenden och betygade sin gudomliga sändning genom
väldiga dåd. Bl. a. öfvervann han giftormen Kalija,
dödade slutligen den förrädiske Kansa och gifte
sig med 16,008 prinsessor, hvilka han befriat ur
fängelset. Med alla dessa gemåler lefde han kärligt
i den underfulla östaden Dvaraka, som han låtit
gudarnas byggmästare Visvakarma uppföra. Hvar och en
af gemålerna födde honom 10 söner. Tillsammans fick
han alltså 160,080 söner, hvilka emellertid blefvo
mindre välartade. När K. hade fyllt sin uppgift,
de onde herskarnas och demonernas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 13:28:04 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfah/0790.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free