Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Koran, med artikel: Alkoran (Arab., "det förelästa"), muhammedanernas religionsurkund - Korasan ("solens land", "östern"), i vidsträckt mening hela området mellan stepperna i Turans lågland och saltöcknen i det inre af iranska höglandet - Korazin. Se Chorazin - Korban var hos judarna den allmänna benämningen på hvarje gåfva till heliga ändamål - Kor-biskopar. Se Chorbiskopar - Korda. 1. Musikt., sträng på ett instrument, ton - Korda. 2. Matem., den räta linie, som sammanbinder ändpunkterna af en cirkelbåge - Kordal, matem., kallas en rät linie, hvilkens alla punkter äro så beskaffade att, om från en af dem tangenter dragas till två gifna cirklar, dessa tangenter äro lika stora - Korderoj. 1. Ett tungt, synnerligen starkt bomullstyg - Korderoj. 2. I Sverige benämningar på åtskilliga slags inhemska klädesartade helylle- och halfyllefabrikat - Kordial, hjertlig, trohjertad - Kordierit, miner. Se Cordierit - Kordieritgneis, petrogr., geol., en vanligen grå gneisart - Kordillererna, benämning på de bergskedjor, som genomlöpa hela Syd-Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med ytterst knapphändiga öfverskrifter. K. är,
liksom alla gamla religionsurkunder, ett besynnerligt
och fantastiskt mosaikarbete. Det är en samling af
berättelser och tankar från gamla arabiska sägner och
från bibelns Gamla och Nya testamente med tillägg
ur Muhammeds egen fatabur. Den innehåller tros-
och sedeläror, politik, straffrätt, regler för det
borgerliga lifvet samt helsoföreskrifter, förmaningar,
hotelser och löften om belöningar. Somliga
stycken begagnas som böner, andra som skyddande
amuletter. Koranen kan i poetisk skönhet delvis
mäta sig med Gamla test.; i sedlig halt är den ej
underlägsen detta, men står långt efter Nya test. De
flesta öfversättningar af koranen till de moderna
språken äro gjorda i detta århundrade. På svenska
språket finnas öfversättningar, verkställda af
J. Fr. S. Crusenstolpe (1843) och C. J. Tornberg
(1874).
Korasan ("solens land", "östern"), i vidsträckt
mening hela området mellan stepperna i Turans
lågland och saltöcknen i det inre af iranska
höglandet, från Afganistan i ö. till de persiska
provinserna Masenderan och Irak Adjmi i v. Detta
område genomskäres af en bergskedja, som bildar
den naturliga gränsen mellan Turan i n. och Iran
i s. samt i riktning från v. till ö. sammanbinder
Elburs-kedjan, hvaraf den utgör en lägre, men
bredare fortsättning, med Ghur i Afganistan. K. utgör
numera ej något politiskt helt. Den mindre, östra
delen hör, under namnet Herat, till Afganistan;
den större, vestra delen bildar under sitt gamla
namn den nordöstligaste provinsen i Persien, hvars
areal uppskattas till omkr. 320,000 qvkm., med
omkr. 850,000 innev. Större delen af prov. upptages af
saltöcknar och berg, mellan hvilka, hufvudsakligen
i n., några fruktbara dalar ligga. De förnämsta
af dessa äro den längddal, som sträcker sig från
Herats gräns genom Mesjhed, Kusjan och Sjirvan till
Budsjnurd, samt Dereges-distriktet i nordligaste
delen af K. Dessa fruktbara trakter producera ris
och andra sädesslag samt något bomull och tobak,
men i synnerhet meloner och andra fruktsorter i
stor ymnighet. Innevånarna äro till största delen
iraner (tadsjiker, kurder och belutsjer), jämte
mongoliska, tatariska och arabiska stammar, och
äro nästan alla sjiitiska muhammedaner. Tadsjikerna
äfvensom de fleste bland kurderna och araberna äro
stadsinnevånare och jordbrukare, hvaremot belutsjerna
bilda öckenbefolkningen och hufvudsakligen lefva
af rof. Industrien är obetydlig, med undantag af
vapenfabrikationen samt tillverkningen af mattor,
själar och kameltyg. Hufvudstad är Mesjhed, tillika
handelns och industriens medelpunkt.
Korazin. Se Chorazin.
Korban (Hebr.; offer, gåfva) var hos judarna den
allmänna benämningen på hvarje gåfva till heliga
ändamål, såsom offer på altaret, helgedomsskänker
eller andra gåfvor till Jehovahs tjenst och
ära. Ordet förekommer på ett ställe i Nya test,
näml. i evangeliet enl. Matt. 15: 5, der Kristus
bestraffar de judiske lagtolkarna, emedan de lärde,
att det var förtjenstfullare att gifva gåfvor till
tempelgudstjensten än att sörja
för fattiga föräldrars behof. – Hos muhammedanerna
förekommer korban såsom namn på offer, som de
rättrogne frambära vid vallfärderna till Mekka.
J. P.
Kor-biskopar. Se Chorbiskopar.
Korda (Grek. chorde). 1. Musikt., sträng på, ett
instrument, ton. – 2. Matem., den räta linie,
som sammanbinder ändpunkterna af en cirkelbåge. I
vidstående fig. äro AB och AC kordor, svarande mot
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
