Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kolbein ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verket redan före Kekulé grunden till dennes teori om
kolets fyratomighet. Fasthållande vid Berzelius’ teori
om kopplade radikaler, har K. ensidigt utbildat denna
och uppträdt med stor hätskhet mot den s. k. moderna
kemien. Utom afhandlingar och uppsatser, hvilka
återfinnas i Liebigs och Wöhlers "Annalen der
chemie und pharmacie", i den af K. o. a. sedan 1870
redigerade "Journal für praktische chemie" samt i
Liebigs, Poggendorffs och Wöhlers "Handwörterbuch
der reinen und angewandten chemie", som han i slutet
af 1840-talet redigerade, har K. bl. a. författat
Ausführliches lehrbuch der organischen chemie (2 bd
1854, 60; ett 3:dje band utarbetadt af H. v. Fehling,
1868, samt E. v. Meyer och A. Weddige, 1878; ny,
omarbetad uppl. af de två första banden af Meyer
1880–84), hvilket arbete utgör 3:dje–5:te banden af
Graham-Ottos "Ausführliches lehrbuch der chemie").
Kolbein. 1. K. Tumason, isländsk höfding, bosatt i
Skagafjörðr i nordlandsfjerdingen, var böndernas
anförare mot torparevännen, den orolige biskop
Gudmund Arason på Holum och dräptes 1208 af dennes
anhängare. K. var en god skald. Han diktade dråpor
till Maria och aposteln Johannes samt en bön på
vers morgonen före sin sista strid. – 2. K. unge,
den föregåendes son, invecklades genom giftermål
i Sturlungarnas inbördes fejder samt slöt sig
än till det ena, än till det andra partiet och
slutligen till Sturlungarnas hufvudfiende,
Gissur Thorvaldsson. I förening med denne
fällde han i slaget på Örlygstad (1238) Snorres
broder Sighvat och dennes son Sturla. Sedermera
måste K. i flere år kämpa med Sturlas broder
Thord Kakali ("lerkruka") och dräptes 1245.
C. R.
Kolberg, stad och fordom fästning i preussiska
regeringsområdet Köslin (Pommern), fordom
hufvudstad i hertigdömet Kassuben, vid Persante,
2 km. från Östersjön. 16,027 innev. (1880). Staden
har 4 förstäder (bland dem Kolbergermünde, vid
Persantes mynning), 7 kyrkor, bl. a. Maria-kyrkan
(från 1300-talet), gymnasium, realskola samt
jerngjuterier och fabriker för tillverkning af
landtbruksredskap. Hafs- och soolbad. Fästningsverken
slopades 1873, med undantag af befästningarna vid sjön
(fyra skansar och ett fort), som qvarstå. – K. uppstod
i 10:de årh. och upptogs 1284 i Hansan. 1276
afträddes det af Pommerns hertig till stiftet
Kammin, med hvilket det 1648 kom till Brandenburg. I
trettioåriga kriget intogs K. 1627 af de kejserlige
och eröfrades 1631 efter en lång belägring af
svenskarna, som innehade staden till 1653 och anlade
de nyligen förstörda fästningsverken. Under sjuåriga
kriget belägrades K. tre gånger af ryssarna (1758,
1760 och 1761), men först vid den tredje, fyra månader
långa belägringen lyckades de genom hungersnöd tvinga
kommendanten von Heyden att uppgifva fästningen (d. 16
Dec.). Lika tappert försvarade sig fästningen 1807,
under Schills och borgaren J. Nettelbecks ledning,
mot fransmännen, hvilka i flere månader besköto den,
utan att komma i besittning af den.
Kolberg, Andreas Johnson, dansk bildhuggare,
föddes d. 25 Nov. 1817 i Köpenhamn, der han
genomgick konstakademien och 1843 vann dennas
stora guldmedalj. Året derefter anträdde han såsom
akademiens stipendiat en utrikes resa. Hvarken de
arbeten, som han utförde under denna resa, eller
hans senare konstnärsverksamhet motsvarade dock
fullständigt de förväntningar, som hans studieår hade
väckt. Krossade illusioner bröto hans produktivitet
i stället för att egga honom till förnyade
kraftansträngningar. Han dog d. 10 Aug. 1869. Bland
hans ungdomsarbeten må nämnas Bacchant, ridande
på en panter (inköpt af Kristian VIII), bland
hans senare arbeten Herdegosse (tillh. grefve
Moltke) och en Bacchus (inköpt af Fredrik VII).
Ph. W.
Kolbergheide, farvattnet v. om Femern, bekant genom
slaget d. 1 Juli 1644 mellan svenska flottan, under
Klas Fleming, och den danska, under Kristian IV,
samt genom danske schoutbynachten Chr. C. Gabells
lyckade öfvermanning 1715 af sex svenska skepp under
K. H. Wachtmeister.
Kolbindning. Se Jern, sp. 1129.
Kolbrunarskald. Se Tormod Kolbrunarskald.
Kolbäck, socken i Vestmanlands län,
Snefringe härad. Arealen 4,956 har. 2,466
innev. (1883). K. utgör ett regalt pastorat af 2:dra
kl., Vesterås stift, Munktorps kontrakt.
Kolbäcken, geol., svagt skålformig aflagring
af bergarter, som innehålla brunkols- och
stenkolsflötser. Se Stenkolsbäcken. E. E.
Kolbäcksån, vattendrag i Dalarna och Vestmanland,
upprinner i Vesterdalarna ur sjön Säfsen, flyter
med östlig hufvudriktning genom Vesterbergslagen,
bildande de betydliga sjöarna Vessman samt Norra och
Södra Barken, derefter mot s. ö. genom Vestmanland,
inom hvilket landskap den genomflyter sjöarna Stora
och Lilla Aspen, Åmänningen, Virsbosjön, Öfre och
Nedre Nadden, Norrbysjön, Ö. Surasjön samt slutligen
Freden, hvarefter den genom Borgåsund utfaller i
fjärden Galten af Mälaren. K. är till stor del af
sitt lopp kanaliserad, eller ock kringgås forsarna
af Strömsholms kanal. Omgifningarna, i allmänhet
starkt kuperade och med jämförelsevis icke betydlig
odling, äro berömda för sin skönhet. Många och
delvis ansenliga jernverk förekomma öfverallt vid de
många forsarna. Vattendragets hela längd är 170 km.
A. G.
Kolchicin, farmak., med., ett amorft, svafvelgult
(eller, framstäldt ur friska tidlöseknölar, färglöst),
genomskinligt ämne, som är svårlöst i vatten och
lättlöst i sprit samt reagerar svagt alkaliskt, men
är indifferent och smälter vid +145°. Det färgas af
koncentrerad salpetersyra blåviolett och af jernklorid
grönt. Dess formel är C17 H23 NO6. Kolchicinet luktar
svagt aromatiskt och smakar ihållande bittert, samt
är otvifvelaktigt den verksamma beståndsdelen hos
tidlösan (Colchicum auctumnale L.), ur hvars alla
delar det blifvit framstäldt, dock ymnigast ur fröna
och ur lökknölen. Det finnes äfven i andra arter af
Colchicum,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
