Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kock ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hafva utgifvits 1844 (i 56 bd) och flere gånger. –
Henri de K., fransk novell- och lustspelsförfattare,
den föregåendes son, f. 1821, har från tidiga
år vandrat i faderns fotspår som produktiv
skriftställare.
Kockelkärnor, Kockelbär, Fructus l. Semina cocculi
indici, farmak., kallas de torkade frukterna af
Anamirta Cocculus Wight et Arn. (se Anamirta). De
mogna, färska frukterna hafva vackert mörkrödt
fruktkött, som bekläder ett tunt, sprödt skal, inom
hvilket finnes ett njurformigt frö, som icke utfyller
skalets hålighet. Torkade, äro kockelkärnorna mörkt
gråbruna l. svartbruna, i ytan smått skrynkliga,
rundadt njurformiga, något större än ärter. Deras
vigtigaste beståndsdel är pikrotoxin, en alkaloid,
som verkar likt stryknin och finnes i det bittert
smakande fröet. Pulver af kockelkärnor, inmängdt i
små brödkulor, har begagnats vid fiskfångst. Fisken
förgiftas af pikrotoxinet och flyter upp till
vattenytan. Förr användes denna drog i England
att gifva bäsk smak åt porter och öl, men numera
är detta vid stränga böter förbjudet. Rörande
kockelkärnornas användande i medicinen se Pikrotoxin.
O. T. S.
Kockenhusen. Se Kokenhusen.
Kocksmat (af Eng. mate, kamrat, medhjelpare), sjöv.,
skeppskockens biträde.
Kockum, Frans Henrik, industriidkare, född i Malmö
d. 27 Sept. 1802, stod vid sin faders död (1825)
utan medel, men sattes genom slägtingar och vänners
kraftiga understöd i tillfälle att öfvertaga den af
hans möderneslägt, det ansedda suellska huset, drifna
tobaksfabriken i Malmö (numera, sedan 1866, tillhörig
"F. H. Kockums tobaksfabriks-aktiebolag"), hvilken
i hans hand betydligt utvidgades och ännu (1884) är
den största i Sverige. Sedan K. 1838 inköpt Holmen,
vid Malmö, anlade han der 1840–41 gjuteri och mekanisk
verkstad (se Kockums mekaniska verkstads aktiebolag),
hvilket etablissement i betydenhet öfvergår alla
andra sådana i Sverige, med undantag af det vid
Motala. Äfven åt Örmo bruksegendom i Kronobergs
län, med masugn, gjuteri och mekanisk verkstad, samt
Kallinge stångjerns-, plåt- och spik-manufakturverk
i Ronneby socken i Bleking egnade K. sin särskilda
verksamhetsifver, hvarjämte han i Ronneby anlade
en fabrik för tillverkning af förtennta och
galvaniserade kärl af stål- och jernplåt. (Sedan
1876 egas dessa trenne egendomar af det 1875 bildade
"Kockums jernverks-aktiebolag".) K. intresserade sig
öfver hufvud för allt hvad industri och fabriksdrift
heter samt deltog i en mängd anläggningar (äfven i
Finland och Norge), såsom jernvägar, sockerbruk,
spinnerier, gasverk, tegel- och cementfabriker,
kopparverk och bryggerier. Han egde ett utomordentligt
förtroende såsom affärsman, hvilket på det tydligaste
sätt trädde i dagen vid den ofvergående förlägenhet,
som på 1860-talet drabbade hans affärsrörelse. Han var
derjämte högt aktad för sin ädla personlighet och af
sina arbetare älskad för den omtänksamhet han hyste
för deras bästa. K. dog i Malmö d. 12 Febr. 1875.
Kockums mekaniska verkstads aktiebolag,
ett 1866 bildadt bolag, som då öfvertog den 1840 af
F. H. Kockum i Södra förstaden i Malmö grundlagda
mekaniska verkstaden. Denna hade under de första
åren endast bestått af jerngjuteri, men sedermera
utvidgats till fullständig mekanisk verkstad. Bolaget
anlade 1871 vid hamnen ett skeppsvarf, som drifves
i förbindelse med mekaniska verkstaden. Vid varfvet
är inrättad en hydraulisk slip för upptagning af de
största fartyg, som trafikera Östersjön; der finnas
äfven en ångkran af omkr. 1,000 ctnrs lyftkraft,
verkstäder för ångpannetillverkning och öfriga för
ett dylikt etablissement erforderliga byggnader. Vid
verkstaden hafva sedan dess anläggning 44 stycken
större och mindre ångare om tills. omkr. 21,000 tons
drägtighet blifvit byggda. Tillverkningsvärdet för
1883 steg till 2,600,000 kr.; arbetarnas antal var s.
å. 1,200.
Kodein (af Grek. kodeia, vallmofröhus), kem.,
med., en i opium förekommande alkaloid, C18
H21 NO3, som i rent tillstånd bildar färglösa,
i hett vatten lättlösliga, men i kallt svårlösliga
prismer. Kodein ger, liksom morfin, vid upphettning
med saltsyra apomorfin. Det har intill senare
tider ansetts af läkare såsom stående nära
morfinet i sömngifvande förmåga, en åsigt,
som genom nogare undersökningar rubbats. Genom
von Schröders försök har den gängse åsigten att
kodein icke verkar förstoppning bekräftats; och
såsom resultat af hans undersökningar framgår för
öfrigt, att den narkos (sömn), som kodeinet hos
menniskan kan förorsaka, är af ringa betydelse
samt att man gör bäst att afhålla sig från bruket
af denna alkaloid, som icke torde förtjena plats i
farmakopéerna, der detta medel allmänt är upptaget.
P. T. C. O. T. S.
Kodiak. Se Kadiak.
Kodicill (Lat. codictllus, skriftafla, i
plur. anteckningsbok, notis, testamentariskt
förordnande, dimin. af codex, se d. o.),
tilläggsartikel till ett aktstycke, t. ex. till
ett testamente.
Kodifikation (af Lat. codex, se d. o., och
facere, göra), spridda lagars eller förordningars
sammanförande till ett systematiskt ordnadt helt. –
Kodifiera, verkställa en kodifikation.
Kodilj (Fr. codille, af Sp. codillo), dubbel bet i
l’hombre och vira m. fl. spel.
Kodivision (af Lat. con, jämte, med och divisio,
delning), ett begrepps indelning på flere sätt
eller från flere synpunkter.
Kodja-baschi. Se Demogeronter.
Kodjent (Chodjent, Hodjent), stad i ryska Turkistan,
prov. Sir Darja, vid venstra stranden af Sir Darja
och vid vägen mellan Bokhara och Kokand. Omkr. 30,000
innev., till större delen tadjiker.
Kodjupet, en utanför fästningen Vaxholm belägen trång
och krokig farled, hvilken förr måste passeras af alla
större fartyg, som ämnade sig till Stockholm. Numera
finnes äfven en annan farled, nämligen genom Oxdjupet
förbi Oskar Fredriksborgs fästning. Båda farlederna
äro utprickade och försedda med försänkningar; endast
en trång öppning i hvardera är lemnad för fartygens
genomgång. L. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
