Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala / 541-542 (1884) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kauri ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(1832–37) och Beiträge zur näheren kenntniss
der urweltlichen säugethiere (1855–62; med 34
litografier). Stort uppseende väckte en af K. i
förening med A. v. Klipstein utgifven afhandling med
titeln Beschreibung und abbildung des in Rheinhessen
aufgefundenen schädels vom Dinotherium giganteum
(1836).

Kauri l. Ormskalle. Se Porslins-snäckor.

Kaurin, Jens Mathias Pram, norsk teolog, född i
Laurdals socken i Telemarken d. 25 Nov. 1804, blef
student 1821 och teol. kandidat 1826 samt utnämndes
1827 till "residerende kapellan" i Sigdal och 1832
till kyrkoherde i Flesberg. 1838 blef han lektor och
1843 professor i teologi vid Kristiania universitet,
men återvände 1853 till den presterliga verksamheten
och blef kyrkoherde i Lier. 1858 kallades han
till biskop i Bergens stift. Död 1863. Utom några
tal och några små inlägg i dagens kyrkliga frågor
utgaf K. (tills, med V. A. Wexels) Den norske kirkes
symbolske böger i grundtexterne (1854). I förening med
O. Thistedahl sysselsatte han sig med utarbetandet
af den af det norska bibelsällskapet föranstaltade
bibelöfversättningen, som dock icke hann fullbordas
före hans död. O. A. Ö.

Kauri-tallen, bot. Se Dammara.

Kaus, sjöv., en ring (af jern, metall eller trä)
med utåt böjda kanter. Kauser användas



hufvudsakligen vid segeltillverkningen för att bilda
skodda hål, i hvilka hakar kunna huggas, m. m.
L. H.

Kausal (Lat. causalis, af causa, orsak, grund),
som hänför sig till orsaken, orsaks-. – Kausala
satser äro sådana bisatser (underordnade satser),
som angifva grunden eller anledningen till det,
som i hufvudsatsen utsäges. De inledas genom kausala
konjunktioner. Sådana äro i svenskan emedan, enär,
då, alldenstund, efter, eftersom, som, derför att,
ity att. I kausala satser brukas indikativ eller
konjunktiv (resp. optativ) såsom i hufvudsatser,
alltefter som grunden uttryckes som faktisk eller
som blott föreställd, t. ex. Sokrates dömdes
till döden, emedan han förledt ungdomen eller
emedan han (enligt angifvarnes påstående) skulle
hafva förledt ungdomen. Dock har latinet alltid
konjunktiv efter quum. Den kausala satsen kan, utan
ändring, stå lika väl före som efter hufvudsatsen.
Lll.

Kausalitet l. kausalsammanhang (se Kausal), filos.,
nödvändigt sammanhang mellan ett i tiden föregående
och ett i tiden efterföljande, enligt hvilket det
senare med nödvändighet måste inträda, när det förra
är gifvet. Sedan Hume bestridt dettas objektivitet
och sökt förklara vår

föreställning derom ur en vana hos oss att associera vissa
föreställningar, fann Kant denna skepticism medföra
konsekvenser, som måste omöjliggöra all vetenskap,
hvadan han sökte förklara kausalsammanhanget
ur menniskoandens nödvändiga lagar, enligt
hvilka den måste fatta företeelserna i en viss
ordning. Kausaliteten utgjorde följaktligen enligt
Kant en mensklig förståndskategori. Jämte den
vanliga kausaliteten efter naturnödvändighet fann sig
Kant föranlåten antaga en kausalitet efter frihet,
som ej innebar ett det efterföljandes nödvändiga
framgående ur ett föregående, utan en viljans
bestämdhet blott och bart genom sig sjelf. Denna
bestämning visar, att viljan är osinligt bestämd,
eller tillhör "noumenens" verld. – Beträffande
kausallagens betydelse, må alltid fasthållas, att
egentlig förklaring af en företeelse finner jag ej
dermed att jag angifver dess i tiden föregående,
framkallande orsak, ty härför erfordras, att jag
angifvit hvad saken sjelf egentligen är, ej hvad som
framkallat den. Den i förståndet liggande fordran
att allt betingadt skall förutsätta en grund blir
derför ej i egentlig bemärkelse uppfylld genom
kausallagens tillämpning. Hvilken betydelse denna
lag följaktligen än må hafva för en rätt uppfattning
af natur och menniskolif, så behöfver dock den
genom henne gifna synpunkten kompletteras af andra
synpunkter. Redan Platon fäste uppmärksamheten på
skilnaden mellan tingens verkliga grunder och de
i tiden föregående orsaker, som framkallat dem. En
tillämpning häraf på sjelfva företeelserna i tiden är
dessas förklaring ur ändamålsorsaker, af hvilka deras
refererande till fria orsaker utgör en särskild form.
L. H. Å.

Kausalsammanhang. Se Kausalitet.

Kausativ (af Lat. causa, orsak, grund), förorsakande,
föranledande. Kausativt l. faktitivt verb är
ett sådant härledt transitivt verb, som uttrycker
den verksamhet, hvilken frambringar det i stamordet
betecknade tillståndet, t. ex. fälla (af falla),
skälla (af skalla), bränna (af brinna).

Kausler, Franz von, würtembergsk öfverste och
militärförfattare, f. 1794, blef officer vid
artilleriet 1811 och deltog med utmärkelse i
krigen 1812–15. Efter sin förflyttning till
generalqvartermästarestaben, 1823, verkade han
äfven såsom lärare vid krigsskolan. Död i Karlsruhe
1848. K. efterlemnade flere krigshistoriska arbeten
af stort värde, bland hvilka hans stora Atlas der
merkwürdigsten schlachten (1831–38; "Atlas öfver
de märkvärdigaste fältslag", med originalets kartor
i förminskad skala, 1843–49) och hans tillsammans
med professor Woerl utgifna Die kriege von 1792 bis
1815 in Europa und Aegypten (1840–42) äro förtjenta
af synnerlig uppmärksamhet. C. O. N.

Kaustik l. kaustisk (af Grek. kaustikos, af kaein,
bränna), brännande, frätande. Kaustik kallas oxiden
af en alkali-metall eller af en jordarts-metall,
som icke är förenad eller mättad med någon syra
och som genom sin starka frändskap till vatten kan
sönderdela och förstöra organiska väfnader. Kaustikt
kali (kalium-oxid) och natron (natrium-oxid) samt
kaustik kalk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>