Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala / 439-440 (1884) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kasein, ostämne - Kaselowski, August Theodor - Kasematt - Kasemattskepp - Kasern

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af löpe, hvarvid en sönderdelning inträffar,
så att olöst ost utfälles och i lösningen
stannar en ringa mängd af en lättlöslig
pepton-artad kropp, vassleägghvita.
P. T. C.

Kaselowski, August Theodor, tysk historiemålare,
f. i Potsdam 1810, utbildade sig först i Berlin,
der han 1836 prisbelöntes, och begaf sig derefter
till Paris, der han arbetade till 1840 under Cogniet,
och sedan till Italien, der han besökte Rom, Neapel
och Palermo. Då han 1850 återkom till Berlin,
erhöll han uppdrag att måla dels i Slottskapellet,
dels i Nya museum och slöt sig dervid i det hela till
Kaulbach. Han målade under denna tid flere religiösa
bilder, hvilka likväl voro hållna i en elegant stil,
som omöjliggjorde djupare religiös känsla; en bland de
bättre är Tobias med ängeln Rafael. Efter en resa till
södra Europa 1860 blef K. professor vid konstakademien
i Berlin och har sedan dess mest utfört mytologiska
och religiösa kompositioner, t. ex. Kristus välsignar
barnen (1876).

Kasematt (Ital. casamatta). 1. Befästningsk.,
bombfritt, hvälfdt rum i en fästning. För att vara
bombfritt bör hvalfvet hafva en tjocklek af 1 m. och
derofvanpå en sadelformig påmurning af omkr. 0,3
m. samt öfverst en jordfyllning af 3–4 m. tjocklek
(för att kunna motstå refflade mörsare). Murarna,
som uppbära hvalfvet, de s. k. vederlagsmurarna,
skola hafva emot dessa mått svarande dimensioner och
böra läggas parallella med hufvudriktningen af den
beskjutning, för hvilken de kunna blifva utsatta. –
Man skiljer mellan försvarskasematter, inredda till
försvar med eldvapen, boningskasematter, inrättade
till bostäder för besättningen, och förrådskasematter,
afsedda till upplagsplats för ömtåligare effekter,
artillerimateriel, krut o. d. Försvarskasematter



bestyckas med kanoner, mörsare eller
gevär. Kanonkasematter användas dels för beskjutning
af anfallsfästet och läggas då på hufvudvallens
vallgång (vallgångskasematter, se fig.), dels för
flankering af en graf och läggas då antingen i

fristående byggnader på grafbottnen (kaponierer)
eller under hufvudvallen bakom eskarpmuren
(eskarpkasematter) eller ock slutligen
under fältvallen invid kontereskarpen
(reverskasematter). Mörsarekasematter läggas
inuti fästningen bakom hufvudvallen, öfver hvilken
mörsarna således kasta. I äldre fästningar ligga
de stundom i bastionsgorgen. Med gevär bestyckade
kasematter, s. k. gevärsgallerier (se Galleri 6 och
Fästning, fig. 1), läggas vanligen bakom eskarpmuren
för att möjliggöra en frontal beskjutning af
grafven. Bonings- och förrådskasematter läggas
antingen såsom fristående byggnader inuti fästningen,
skyddade af höga jordvallar, eller, bättre,
under hufvudvallens vallgång, med fönster och dörrar
vettande inåt fästningen (se Fästning, fig. 2). För
att i ett sådant af jord på flere sidor omslutet
läge skydda byggnaden för fukt uppföras dubbla
murar med mellanliggande luftkanaler. – 2. Sjöv. Se
Kasemattskepp. O. A. B.

Kasemattskepp, sjöv., ett slags pansarfartyg, försedt
med ett midskepps beläget, täckt och starkt bepansradt
batteri, kasematt, som sträcker sig öfver fartygets
hela bredd.



Till följd af kasemattens form samt det sätt,
hvarpå kanonerna äro uppställda i kasematten,
kan, under oförändrad kurs, hela fältet omkring
fartyget beskjutas. Så som kasemattfartyget är
inrättadt, kan det betraktas som ett mellanting
mellan "bredsidefartyget" och "tornfartyget". –
Utom det att kasematten, såsom redan är
nämndt, är starkt bepansrad, är hela fartyget
bepansradt omkring vattenlinien samt försedt
med pansardäck för- och akterom kasematten. För
öfrigt är fartyget bygdt på vanligt sätt af
tunnare plåt. Denna fartygsklass infördes i
början af 1860-talet af engelska amiralitetets
dåvarande konstruktionschef ("naval chief
constructor") J. E. Reed. Se vidare Pansarfartyg.
J. G. B.

Kasern (Fr. caserne, af Lat. casa, hus), bostäder
med tillhörande lägenheter för garnisonerad trupp. I
afseende på den allmänna anordningen af kaserner kan
man särskilja tre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>