- Project Runeberg -  Biblisk ordbok för hemmet och skolan /
540

(1896) [MARC] Author: Erik Nyström - Tema: Christian Literature, Language, Reference, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord V - Vindar...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

540 VÄG. -VAN.

soljtrådarne, Es. 38: 12 (Sv. »klen
tråd»), de trådar med hvilka väfven är
fäst vid bominen, och hvilka klippas af
då väfven är färdig. Ränningen (mas-
seket) omtalas i Do. 16: 13 (Sv. »fläte-
hand»), och i 3 M. 13: 48 nämnes
både varp och väft (scheti, dreb) eller
ränning och inslag. Gröfre väfisader
gjordes af fårull, gethår och kamelhår,
2 M. 26: 7; 3 M. 13: 47; Or. 27: 26;
31: 13; Ho. 27: IS; Mat. 3: 4. Till
finare väfnader användes lm och bom-
ull. Om de fina egyptiska väfnaderna,
jfr Lm. Att bära kläder af ull och lm
tillsamman förbjöd lagen, 3 M. 19: 19;
5 M. 22: II.

Väg. Detta ord brukas ofta i be-
tydelsen af lefuadasätt, grundsatser och
sedvänjor, såsom när det heter att Jo-
sia gick på sin fader Davids vägar, 2
Kl. 22: 2, och i ond mening att Omri
följde Jerobeams vägar, Kl. 16: 26.
Så kom ordet att rent af beteckna en
viss religion eller bekännelse, såsom
Am. 8: 14, der Beer-Sebas sväg» (Sv.
gud) nämnes jemte guden i Dan. Så
kallas kristendomen i Ap. 9: 2~ 19: 9
»den vägen»; jfr 16: 17. Jesus talar
sammalunda om den breda och den smala
vägen, Mat. 7: 13 f., och gifver sig sjelf
äfven namnet vitgen, Jh. 14: 6; jfr Da-
vids bön, Ps. 86: ii; Eb. ~: 8; 10:
20. - Guds vitgar kallas de sätt och
medel genom hvilka han uppenbarar
sig, Ps. 25: 50; Or. 8: 22; Ro. II: 33.
Vägskräppa, Mat. To: 50, skråppa,
Mar. 6: 8; Ln. 9: 3; 22: 35, en liten
rensel af läder, hvari de galileiske landt-
männen buro sitt munförråd eller andra
förnödenheter. En dylik var äfven Da-
vids herdeväska, Sam. 17: 40.
Vakt, se Dag.
Väktare af olilca slag omnämnas
flerestädes, såsom väktare i krigslägren,
Do. 7: 19, och på fästningstornen, 2
Kl. 9: 17; väktare på stadamurarna och
stadsportarna, 2 5. 55: 24 f.; Hö. 3:
3; 5: 7; vingårdsväktare, hö. i: 6;
8: 1 1 f.; dörrvaktare och portvak~are,
2 Kl. 7: II; Mar. i3~ 34; Jb. 10: 3.
Dörrvaktare i templet voro visse af le-
viterna, i Davids tid till ett antal af
4,000, indelade i skiften som tjenst-
gjorde i tur. Kr. 16: 42; 23: 5; 26:
1, 13, 19; 2 Kr. 8: i~ 35: 15. Ps.
134 är en uppmaning till dem att lofva
Herren på sin vakt under natten.
Väktare kallas i Da. ~: 10, 14, 20
de heliga englarne, Guds tjenande an-
dar, Eb. 1: 14; och med bilder från
väktaresysslan målas ofta profeters och
lärares embete och uppgift, Es. 21: 8 f.;
Jo. 6: 17; He. 33: 2 f.; Eb. 13: 17.
Så stod Habakuk på sin vakt, Ha. 2:
1, och så lofvar Herren att ställa på
Jerusalems murar väktare som ej skola
tiga hvarken dag eller natt, Es. 62: 6.
Välsigna sker dels med ord, dels
med handling. Det sker med ord, då
man öfver någon menniska nedkallar
Guds nåd och hjelp, Mat. 21: 9; Ln.
6: 28, eller öfver Gud uttalar sitt hjer-
tas lof, Ln. 1: 64; Ro. 1: 25, eller öf-
ver en sak uttalar taclcsägelse till Gud
och bön om hans närvaro, Mat. i~:
19; 26: 26. Det sker med handling,
då man i rikt mått meddelar någon
menniska andligt eller lekamligt godt,
2 Kor. ~: 5. 1 denna mening säges
det ofta om Gud, Ap. ~: 26; Ca. 3
9, 14; Ef. 1: 3. (Se Waldenstr. till
Mat. 25: 34.)
Till de levitiska presternas åliggamxi
hörde äfven att välsigna Herrens folk
med den särskilda välsignelse som 1
lagen var föreskrifven, 4 M. 6: 23 f.,
»Herren välsigne dig och bevare dig»,
etc. - ett formulär, om hvars a[nvän-
dande ej vidare bestämmes. Somlige
mena att det uttalades två gånger dag-
ligen efter förrättadt morgon- och afton-
offer. Det säges att preston dervid upp-
lyfte händerna öfver det i förgården
samlade folket, likasom Aron gjorde då
han vigdes till sitt embete, 3 M. 9~ 22.
Follcet besvarade välsignelsen med ett
Amen. Med samma välsignelse afslu-
tades sedan gndstjensten i synagogorna,
uds från dem öfvergick dess bruk till
de kristna församlingarna. Det tre gån-
ger upprepade »Herren» i denna väl-
signelse har en skön motsvarighet i den
apostoliska välsignelsens trefaldiga till-
önskan om »Jesu Kristi nåd», Guds
kärlek» och »andens delaktiglset», 2
Kor. 13: 13.
Vän. Der det heter att Abraham
kallades »Guds vän», Jak. 2: 23; jfr2
Kr. 2o: 7; Es. 41: 5, äfvensom der
Jesus kallar sina lärjungar vänner, Jh.
15: 15, står i gr. »#los, ett uttryck af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:22:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblobok/0544.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free