Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord V - Vattubägare...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIN, VINTEAD. 535
det eb. jajin i Job 32: 19 (Sv. must,
vin som spränger nya flaskor).
Återstår ordet tirosek, som af som-
liga anses beteckna det vin som ej be-
rusar eller hvad de kalla »bibelns vin».
Detta ord som efter sin härledning an-
ses betyda besittning och beteckna vinet
antingen såsom varande en god besitt-
ning (förmögenhet), eller såsom egnadt
att taga den i besittning som brukar
det, förekommer 38 gånger i G. T. och
synes begagnas om drufvans saft iall-
mänhet, vare sig såsom utpressad eller
såsom ännu varande i drufvan. 1 denna
mening synes det brukas i Es. 65: 8
(Sv. must); i 62: 8 åter om den nyss
pressade saften eller musten; i Or. ~:
10; Joel 2: 24 om musten i de flödande
presskaren; i Mi. 6: i5 hotas Israel
med den straffdomen att så men ej få
uppskära, att pressa olja men ej få
smörja sig dermed och att pressa mu-
sten men ej få dricka vinet. Det är
Sv. återgifvet dels med vin, såsom
I M. 27: 28, 37; 5 M. 7: 23; II:
14; 12: 17; 14: 23; 33: 28; Ne. 5:
II; 10: 37, 39; Ps. 4: 5; Es. 24: 7;
36: 17; Sak. 9: 17, dels med must,
sasom i 5 M. ~8: 4; I)o. 9: 13; 2Kl.
18: 32; Or. 3: 10; Es. 62: 8; 65: 8;
Je. 31: 12; Joel ~: 19, 24. På de flesta
ställen nämnes det bland Israels väl-
signelser eller i sammanhang med tion-
den och offer. Detta ord är nu det
som enligt några skall beteclcna det
goda vinet. >Det användes om vsn-
rankans mogna frukt och om drufvans
friska saft, innan jäsningen börjat» -
detta påstående är hela den bevisning
som anföres af t. ex. d:r Kellogg (Bi-
belns vin, p. lo, 13). Men han förbi-
ser alldeles att det vin som de ogud-
aktige furstarne drucko, mot hvilka Osea
dundrar i Os. 7: 5 eb., i versen 14
kallas must (tirosch), och att samme
profet, som i Os. 2: 5, 9, 22 framstäl-
ler musten, tiroach, som en Guds gåfva,
Os. 4: II om samma sak sägor:
Boleri, vin och must (jajin och tiroach)
tager bort förståndet (hjertat)! Starkare
ord kan ej sägas om en ruadryck.
A andra sidan förbiscr man, att
förlusten af vinet (jajin) i Mi. 6: 15
framhålles som en straffdom: miset sktsllc
man få men ej vin. Eftcr Kclloggs
asigt åter vore det ju en välsignelse
att få bara must och slippa vinet!
Man har framstält den meningen,
att såsom all surdeg var förbjuden vid
den judiska påsken, så äfven allt vin
som kommit i någon jäsning och blif-
vit rusgifvande. Men det fns intet be-
vis för att det eb. seor (surdeg) äfven
användes om vin. Lagen talar blott
om osyradt bröd, 2 M. 12: 15, 20.
Amerikanen Eli Smith, missionär
Synen, berättar att han en gång hos
den förnåmste rabbinen för de spanska
judarna i 1-lebron vardt bjuden på jäst
vin under osyrade-bröds-högtiden. Han
förstod att det var jäst, ej blott af
smaken, utan äfven af ett samttml han
hade med rabbinen om det inkonse-
qventa i att hafva sådant vin i huset
vid den tid då han annars bekände sig
hafva bannlyst allt som var syradt.
Rabbinen svarade, »att som vinets läs-
ning var afslutad, och det ej hade qvar
någon benägenhet för syra, så kom det
icke under lagens förbud, men att om
vid högtidens början något vin fans,
som var i fara att komma i syrlig jäs-
ning, så vardt det i så fall undanskaf-
fadt». Samumne missionär Smith under-
sökte noga alla de olika vinberednings-
sätten på Libanon och redogjorde för
resultatet i American Bibliotheca Saera,
Maj 1846. Han nämner deruti bland
annat att han ej varit i stånd att få
höra något om icke rusgifvande viner.
»Alla viner, säger folket, äro mera eller
mindre berusande. Så att alltid, då
jag frågat om det fns något sådant
som ojäst vin, har jag utan undantag
fått en blick af förvåning till svar.
Bara tanken på något sådant tyckes
förefalla som en orimlighet.» (Eadie.)
Från vingården och vinodlingen
hemtar bibeln en mängd bilder, som
äro väl bekanta. Att bo under sitt
vinträd och fikonträd är en målning af
hemtrefnad och frid i Davids rike, Kl.
4~ 25, såväl som i Messias’, Mi. 4: 4.
Vid en vingård liknar Herren sitt folk
Es. 5: 1, 7; jfr Mat. 21: 33 f. Så
målar Kristus förhållandet mellan sina
tjenare under bilden af vingårdsar-
hetare, Mat. 20: 1 f. Vid ett vinträd
liknas äfven judafolket i Ps. 80: 9 f.,
och Herren Jesus kallar sig det sanna
vinträdet, sina lärjungar grenarna, oclm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
