Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord S - Skabb...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sl<ART.’1<AN. -#1-EtP. 447
att enligt Job 38: 6 f. morgosmstjernorna
funnos till och jdsbilerade när »jordens
hörnsten lades», så lär oss sadlant att
lamna de fruktiösa försölcen att åväga-
bringa harmoni mellan bibel och vaten-
slcap i rlessa stycicen. NIå vetenskapen
lära oss hvad som» flos; bibeln lärer oss
hvam» han är som har gjort hvad som
fin». Det härliga i bibelns Sicildlringar
af slcapelsans verlc ligger dieruti, att len
visar oss huru Gud af begynnelsen
gjorda allt »ganslca godt», likasoro allt
skapadt oclcså slcall tillsiut sjunga ska-
parens lof, Up. 5: 13.
Skarlakan, Up. 18: m6 (gr. kolc-
kinos), äfven kallad karmosin (arab.
kermues), en af de gamla högt värdarad
lysande röd färg, som» af feniciar och
anelra österlandats folle sannolikt an-
vändas mera till ullfärguing än den be-
römda pemrpursnäckan. Färgen erhålles
genom pulverisering af äggen efter dan
lilla karmosinskalbaggen, Coccus ilicis,
som» Iefver på den 2-3 fot höga skar-
lakans-eken, Quercus coccijera i syd-
vestra Asien och södra Europa. I)et
är denna sicarlakansfärg eller karmosin
som afsas med orden rosenfärg och
rosenröd i Sv., såsom i m NI. 38: 28
(röd); 2 NI. 25: 4; 26: 1, 36; 4 NI.
4: 8; i~: 6; Jo». 2: m8, 2!; Es. m: tS
etc.; hvaremot ordet skarlakan på flera
ställen i Sv. står för röd purpur. De
ab. orden för skarlakan äro schani (glans,
skinande?), m NI. 38: 28; Jo». 2: mS
etc., tolaat (mask), Es. 1: IS; Na. 2: 3,
äfven båda dessa namn i förening,
glansn~ask, 4 NI. 4: 8, och maskglans,
4 NI. 19: 6. Såsom praktfärg använ-
des skarlakan till helgedomen» dukar
och kläder, 2 NI. 25: 4; 26: 1 etc.;
karmosinfärgad ull användes särskild
vid raningsceraroonierna i 3 NI. 14: 6
och 4 NI. »9: 6. Sicarlakan är det äf-
van som afses i Mat. 27: 28 (purpur)
och Up. 17: 3, 4 (rosenfärg).
Skatthus, 2 NI. m: mm; Esr. 5: 17,
välbefästa städer eller orter, der konun-
gar och furstar förvarade sina dyrbar-
heter. Om tenspiets skatthus-, Na. mo:
38, sa Oferkista, Tionde.
Skattning, 3 NI. 27, lösningspris
för åt Herren helgade saker eller per-
sunar.
Skattpenning, Niat. 17: 24, gr. di-
drak,na, ung. Kr. 1,12. Jfr Penningar,
sid. 362.
Skattskrifning, sa Qvirinius.
Skadar nämnas bland de helga-
domsskänlcer, Israels stamfurstar fram-
buro till gudstjensten, 4 NI. 7: 14, 20.
De voro af guld ocim vägde mo siklar
stycket. Sannolikt bör darmad förstås
»roa skålar road handtag, i hvilka rö-
Icelsen frarobars på rökaltaret.
Skepp. Ehuru ebreerne med några
få undantag ej voro ett sjöfarande folk,
saknas dock icke i deras heliga skrifter
hvarjahanda häntydningar på skepp och
slceppsfart. Landets läge vid Medel-
hafskustan, granskapat road faniciarna,
forntiden» sjömän, samrmt dan omstän-
digheten att inom landet fans an segel-
bar insjö, Gennesaret, göra att vi ofta
möta sådana hänsyftningar i bibeln.
De vid norra kusten boende stammarna
Sabulon, m NI. 49: 13, Dan och Aser,
Do. 5: my, voro säkerligen ej främ-
mande för sjölifvet, att döma af de an-
förda ställena. Joppe vid felistaernas
norra gräns och Tyrus i Fenician voro
af ålder berömda hamnar för fjerran
seglande köpman»skapp, Or. 31: 14.
Till Joppa forslades Libanons timmar,
2 Kr. 2: 16; från Joppa flydde Jona
till sjö», Jon. 1: 3. Jfr om Tyrus, Es.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
