- Project Runeberg -  Biblisk ordbok för hemmet och skolan /
445

(1896) [MARC] Author: Erik Nyström - Tema: Christian Literature, Language, Reference, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord S - Silpa...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5JU5rJERNAN. -äjA L.
att namnet zåraat i 3 M. 13 afsar flera
clika slag af hudåkommor, och att dIes»
uppfattning såsom spatelska endast är
att tillskrifva dan gr. öfversättningen
LXX, som åtargaf det naed lepra, fjäll,
det ord hvaraf kommer leprosis, »p~-
telska. *
Psykiska lidanden eller själssjukdo-
mar om»talas på några ställen i bibeln.
Galenskap och ursinnighet nämnas i 5
M. 28: 28 såsom gudomliga straffdoroar.
Förståndsförvirring eller vansinne var
dan sjukdom som plågade Saul och
stundom draf honom till raseri, så att
han betedde sig som en rasande, »pro-
faterada» (se sid. 377 f.) och slängda om-
kring sig med dlödande vapen, m 5. »6:
14 f.; m8: 10; 19: 9 f.; likaså den för-
ryckthet som grep Nebukadnazar, I)a.
4~ 13; 5: 2!, så att han i vansimmna
trodde sig vara ett djur och betedlda
sig så, sa sid. 325.
Från de fysiska och psykiska sjmmk-
domarne skiljas tydligen da demoniska,
hvilka den sjsmlde Icomroar i att direkt
inflytande under de onda andarna. Skrif-
ten visar mnad Judas Iskariots exempel,
lsuru satan går in i mannislcans själ
och förlader till satanisk synd, Jh. »3:
27, och med Jobs axemsspal huru han
får magt öfver manniskans kropp, Job
2: 6 f.; jfr den kruropna qvinnan »oro
han hade h~ft bunden i m8 år, Lo. 13:
.m f., och Pauli anfäktning af an sa-
tans engal, 2 Klor. 12: 7. En ännu
högre grad af demnonisk inverkan mö-
ter oss i de besatta, hvilka ej blott lado
af Idroppsliga och själiska lidanden, så-
som döfhet, stumhet och blindhet, Mar.
9: 17; Mat. 9~ 32; 12: 22; Lo. m~:
14, fallandesot och raseri, Ln. ~: 39;
Mar. 9: mS; Ln. 8: 27 f., utan der-
jamte voro rent af öfvarväldigade af
demoner, Ln. 6: sS; Ap. 5: m~, hvillca
endast för Jesu frälsaremagt vako till-

tecknen på den judiska spetelakan träffa antin-
gen icke iis på den nuvarande sjukdomen eller
gälla också en mängd andra hudsjukdomar,
hvaremot de förnämsta symplomen i den mo-
derna spemelskan icke alla vidröras i den levi-
tiska beskrifningen. » (Om spetelskan i Synen,
af anser. missionären, med, dr Wortabet i Cc-
rå!, London m57».l
~ »Denna öfversåttning är hcltochhållet
oförsvarlig ur fmlologisk synpunkt och synes
bafva varit anledningems till forvexliugen af den
jumdiska och dem» nyare spemelskan. » (Worta-
bet, 1. c.)
445
haka. »Att det var andar som talade
genom» sådana sjuka, syntes deraf att
det da talade vittnade om en klarsaanda
inblick i Jesu person och verk, som
vida öfverstag den tidens manniskors
lcunskapsgrad; och att det var onda
och orana andar, visade sig deraf, att
da ville ingenting hafva att skaffa med
J enas, och att hans närhet stegrade den
besatta» raseri.» Delitzsch hos Klail.
Jfr sid. 77.
Sjustjernan, den välbekanta »tjern-
bildats »Plejaderna» i sOxens» nacke
på östra himlahvalfvet, Job 9~ 9; Am.
5: 8. Till Job 35: 3!, »Kan du binda
tillsamman Sjostjernans band eller upp-
lösa Orions band?> anmärker Malm:
»Sjustjarnan, ab. chimah (högen, cumu-
lus), är en verlclig samnmauknutan »tjern-
flock, att förbuvmd af omlcring 100 »tjer-
our (af dam endast sju synliga för blotta
ögat), och anses utgöra tyngdpunkten
vårt »tjerusystam, med »tjarnan Alcyone
till centralsol. Daremot är stjernbildan
Orion an blott skenbart sammanhörande
»tjeruförbindalsa, i sjelfva verket en
»tjernupplösning. »
Själ. Detta ord förekommer un-
der flera bamärkel~er, som man må väl
skilja. Så betecknas dermed m) det le-
Icamliga lifvat, betraktadt såsom» blott
och bart animaliskt lif, med känslor
och drifter för den lägre verldan. Så
kallas vatteudjuran i » M. 1: 20 »lef-
vande själar> (ab.), och så heter det
att Harodes »sökte barnets själ», d. ä.
dess lif, Mat. 2: 20. 1 denna asaning
hatar det ode om själen, att dan njutar
af lifvets goda, mat och dryck o. s. v.,
Lo. »2: 19. 1 högre mening åter bru-
kas ordet ofta 2) om det odödliga hos
roanniskan, hennes evighatsväsande, som
icke kan dödas. Om» själen i förra
meningen, såsora kroppens lif, gäller
att den kan dödas, Mar. ~: 4; om sjä-
len i den senare memsingen, i motsats
till kroppams, gäller att den icke kan af
roenniskor dödas, Mat. mo: 28. Båda
dessa betydelser äro saromnanstälda i de
språk som tala om att behålla och för-
lora eller förlora och behålla sin själ,
NIat. 10: 39; Ln. ~: 24; Jh. 12: 25.
Vidare må man maaärka 3) den betydelse
af ordet, dar det utmärker hjartelag,
Isåg, lust o. s. v., såsom i Ap. 4: 32,
sett hjerta och en själs; jfr Fil. 1: 27

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:22:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblobok/0449.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free