Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord S - Samaria...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SARA. -SAIdGON. 423
ung. 2 mil v. om Jerusalem. Dess in-
vanara hjelpta till att bygga Jerusalems
murar, Na. 3: 53; iI: 30.
2. Stad i Judas bergsbygd, Jos. 55:
56, Idanslde Zanuta söder om liebron.
Sara, Abrahams hustru och Isaks
moder, hette ursprungligen Saraj, m M.
55: 29, och var enligt m M. 20: 52
Abrahams halfsystar, född af samma fa-
der men ej samma modar. Skriften
omtalar hennes skönhet, som satte dIem
svår förläganhet, m M. 52: 55 f. 20:
2 f., hennes ofruk/samhet, som tycktes
gäcka löftet, och som gjorde att Saraj
gaf Abraham en hustru till i Hagar,
damm hon sedan måste napsa, m M. m6:
2 f., och hennes tvifvei, då Gud lof-
vade hanna, den nittioåriga, en son, sS:
mo f. Vid omskärelsaförbundets instif-
tande just vid sainma tid förbyttes hen-
nes namn från Saray (d. ä. furstlig? eller
trätlysten?) till Sara, d. ä. furstinna, 57:
55. Hon lefde efter Isaks födelse, 25:
2, ännu länge och dog slutligen 527 år
gammal i Hebron, dar hon begrofs
Makpalas kula, 23: m f. Enligt au jdm-
disld tradition var det sorg öfver Isaks
tillämnadla offring, som så grep dan
gamla modren, att hotu strax dereftar
dog. Iclde blott Abraham sörjde henne
djupt, 23: 2, utan äfven Isak, hennes
önskabarn, 24: 67. Sara nämnas som
ett exempel på nådens utldorelse, Es.
55: 2, och troiss kraft, Eb. mm: mm. 1
P. 3: 6 framhålles hon som en lydig
hustrtm, och i Ga. 4~ 22, 26 står bois
Sarcies.
somri en bild af »det Jerusalem som
ofvantill är, den fria, allas vår modar».
Sarder, Sardis, sa Adelstenar.
Sardes, Lydiens gamla konungasäte,
låg vid norra foten af berget Tmolus
och genomfiöts af den guldrilda Pakto-
los. Denna stad fordom beryktad för
sitt lättsinna och sin rildedom - dess
siste Idonung, den rilde Kresus, har blif-
vit ett ordspråk kring all varldan -
är nu en eländlig by, kallad San, be-
bodd förnäniligast af hardar, ehuru
ännu en genomfartsort för karavaner
mellan Persien och Smyrna. Bland rui-
nerna i grauskapet finnas två pelare,
hvilka man håller för lamningar af att
urgammalt Cybale-tempel. Jordbäfnin-
gar och svärd hafva bortsopat härlig-
heten. Församlingen i Sardas hade namn
att hon lefdle, men hon var död; Up.
3: m f.
Sardonyx, se Adelstenar.
Sared, se Sered.
Sarepta, sa Za~pat.
Sarezer. 1. En af Sanlmeribs sö-
ner, sin faders mördare, Es. 37: 38.
Jfr Adrammelek z.
2. En annan Sarezer blaf jamte
Ragam-Meleld med flera sänd ifrån Betel
att fråga Herren i Jerusalem, om en
viss årlig fasta ännu sidulla iakttagas,
Sak. 7: 2.
Sargon, en assyrisk konung som
intog Asdodl på Esaias tid, Es. 20: 5.
Utom denna andla tillfälliga notis hos
Esaia, som blott nämner honom för att
bestämma tiden för an profetia, han
uttalade mot Etiopien och Egypten,
fans ingenstädes, hvarken i bibeln eller
verldshistorien, någon underrättelsa om
denne assyriska konung, så att de lärdla
gissade att Sargon var blott att annat
namn för Salmanesar, Sanharib o. s. v.
Da senare årtiondenas gräfningar i Ni-
neve hafva nu emellertid gifvit Esaias
uppgift en glänsande be kräftelsa; man
har i Nineve ej blott funnit Sargons
namn utan äfven hans bildl, hans palats
och hans Imrålanda inskrifter. Bibelns
Sargon, samtidig med Essia (759-698
f. 1<.), är da assyriska monumentens
Sarris/An, Salmanesers efterträdare och
Sauslseribs fader, tupphyggaren af det
norra Nineve, Dur-Sarrukin, S:s borg,
(lat nov. Korsabad, och enligt de assy-
riska rcgeutläugdlerna regerande från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
