Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord P - Paulus...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Persien ett eget rike under sina egna
schaher eller konungar.
De gamla persernas religion var den-
samma »om medernas. Deras förnämsta
gud var Ahura-maada eller Ormuzd
(» den allvise Herrens eller »»lifgifvaren »»),
hvars tron omgifves af de sju goda
andarna, Amschaspanderna (modödliga
andar») och de tusende Izederna (»de
ärevördige»). Desse bilda ljimsets rike,
mot hvilket står i ständig fejd mörk-
rets rike med sina onda andar, deverna
och drukerna, och i spetsen för’ dem
Abriman (anro mainyus, d. ä. ond ande).
Menniskans uppgift är att genom goda
ord och gerningar bidraga till det go-
das seger öfver det onda. Åkerbruk,
kultur, medicin o. s. v. har alltsam-
man religiös betydelse. 1 dessa och
andra den persiska religionens drag,
såsom frånvaron af alla bilder (men
äfven af alla offer l), särskildt i dess
föreställning om en Messias, Sosiosch
(caoskyanc, »den gagnande»), som skall
öfvervinna Abriman, har man ftsnnit
märkliga beröringspunkter med juden-
domen och deruti sökt en förklaring
till den välvilja hvarmed Cyrus och
flere hans efterträdare gynnade Jehova-
364 PERSIS. -PETRUS.
Persien eller Farsistan är ett kring
kusterna hett och osundt land, i det
inre bergigt och ofruktbart; derernellan
träffas dock milda, vattenrika och bör-
diga dalar och slätter. Här finner man
de präktiga ruinerna af den gamla ko-
nungastaden Persepolis. Det persiska
verldsväldet, som varade ung. från 559
till 330 f. Kl., omfattade i sin magts
dagar 20 provinser, delade i 527 min-
dre regeringsdistrikt, Est. 5: 1 ; 3~ 1 2~
8: 9. Klonungapalatsen, i Ekhatana,
Susan (Ne. x: x) och i Babylon erbjödo
sina innehafvare all möjlig prakt; Es-
ters bok vittnar om sederna; vid konun-
gens bord dukades dagligen för 55,000
personer. Bara de prydnader Xerxes
bar på sin kropp, skattades af grekerna
till 12,000 talenter.
Såsom mest framstående bland de
persiska konungarne och isynnerhet af
betydelse för Israels historia märke minan
följande:
Cyrus eller Klores som 538 intog
Babel och blef Israels befriare, 559-
529 f. Kl., Esr. x: x f.
Kambyses, 529-522, intog Egypten.
Darius Hystaspis, 525-486, gyn-
nade judarna och lät dem bygga sitt
tempel, Esr. 4~ 24; 6: 12 f.
# Xerxes, den store perserkonungen
som piskade böljorna och ville tukta
Grekland men måste vända hem med
skam, 485-465. Han är den Ahas-
veros som målas i Esters bok.
Artaxerxes Långbänd, som gaf Ne-
hemia sitt beskydd, 465-424.
Darius Netus, 423-404.
Artaxerxes Mnemon, 404-364, sände
persiska trupper nedåt Palestina för att
tukta Egypten, hvarvid judarne ledo
mycket af hans fältherre Bagoses. Ho-
nom följde de svage regenterna Artaxer-
xes Okus, 364-338, Arses, 338-335, religionen. Den bifogade bilden från
och Darius Kodomannus, 335-330. Nineves ruiner, en hevingad figur, inne-
Slaget vid Arbela 330 f. Kl. lade se- sluten i en ring och väpnad mined båge,
gern och persiska väldet i Alexanders anses af somliga beteckna den persiska
Isand. Sederminera reste sig perserna gudomruligheten Ahura-mazda.
ater under parternas ledning såsom en Persis, »den älskade som mycket
del af det partiska riket, 256 f. Kl.- arbetat i Herren», en qvinna i Rom
226 e. Kl., och derefter under de af som helsas af Paulus, Ro. x6: 12.
den persiska centralstammen framgångne Petor i Mesopotamien, Bileams hemn-
sassanidernas dynasti, 226-65m e. Kl. ort, 4 M. 22: 5.
De föllo väl för muhammedanismens Petrus, den mest framstående bland
störtfiod, men åter igen reste sig den de tolf apostlarna, bland hvilka han
persiska kraften, och sedan 1499 är vanligen nämmxes först, Mat. 50: 2;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
