Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord O - Offer...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
01 JA.–o1j(sImRGEm.
Ps. 128: 3. Trädet, som når en böjd
af 20-40 fot, liknar iallmänhet vissa
pilarter, med knotiga grenar, grå barle
och smala lancettlika, nästan parvis
växande blad af en grådaskigt mattgrön
färg, inunder nästan hvita. Det vilda
oljoträdet har bredare blad och törniga
qvistar. Af de sn-iå gulhvita, i klasar
eller knippen sittande blommorna blifva
aflåegt runda, plommonlika frukter, de
l)örjan gröna och sedan svarta eli-
verna, som mogna i September. Man
skördade oliverna genom att skaka trä-
det, Es. 24: 13; 5 M. 24: 40. Starka
vindar vore ej kärkomna för oliv-od-
laren, ty de kunde lätt skaka af blom-
morna, Jeb 15: 33. Att gräshopporna
vore farliga fiender för eljeträdet, fal-
ler af sig sjelf, Am. 4~ 9. En olycka
var om arbetet uppå eljoträdet slog
fel, Hab. 3: 17.
Det vilda oljoträdet, Ne. 8: i5 (Sv.
balsam), gaf sämre frukt men bättre
virke; Salemo använde det till tempel-
inredningen, Kl. 6: 23, 31 f.
Olja, den ur oliverna pressade »af-
ten, brukade» till heliga vigningar,
M. 28: 18; till vederqvickande smör-
jelse - »Du smörjer mitt hufvud mcd
olja», sjunger David, Ps. 23: 5 -; till
lysämne för lamporna, 2 M. 27: 20
till läkemedel, Es. 1: 6; Mar. 6: 13
Lu. Jo: 34; till åtskilliga af offren, 2
M. 29: 40; 3 NI. 2: i f., mnen isynner-
het som födeämne - Salemo sände
till skogshuggarne på Libanon bland
am-mat 20,000 hat olja, 2 Kr. 2: xo,
och enkans i Zarpat hela förråd var
litet mjöl i släppan och litet olja
krukan, 1 Kl. 17, likasom än i dag en
stor del af folket i Palestina lefver af
bara bröd och olja. Oljoplanteringar
eller oliv-gårdar var man derföre sär-
deles rädd om, Kr. 27: 28.
Bästa oljan erhöll» genom lindrig
stötning af de gröna ohiverna, »stött
olja», 2 M. 27: 20; 29: 40; mindre
dyrbar var den som erhölls genom eli-
vernas trampuing i press, 5 M. 33: 24;
Mi. 6: 15; Joel 2: 24.
Oljoberget, det berg öster om Je-
rusalem, 1-le. II: 23, dit David flydde
undan Absalom, 2 5. 15: 30, och dit
Jesus efta drog sig undan, Jh. 8: i;
Lu. 21: 37, och der han satt med ut-
sigt öfver staden och templet och tmn-
dervisade lärjungarna om de yttersta
tingen, Mat. 24: 3; Mar. 13: 3, löper
parallelt med tempelberget, något högre
än detta, och skildt derifrån genom
Klidrondalen. Oljeberget, somn sanno-
likt fått sitt namn efter olivplanterin-
gar, af hvilka man här och der ännu
ser några spår, sträcker sig från norr
till söder en god timmes väg och be-
står af tre höjder. Den sydligaste af
dessa kallas Fö~förelseberget eller For-
argelsens berg, emedan man tror att
det var på detta berg som Salomo
byggde altaren åt Klemos och Molok,
Kl. II. 7, Imvarföre det ock i 2 Kl.
23: 13 kallas Maschhit eller férderf-
vet. Den norra spetsen kallas mGali-
leerberget» eller »Vin Galilei» (d. ä.
galileiske män), emedan här skulle hafva
tillöragit sig hvad som berättas om de
hvitklådda männens uppenbarelse för
lärjungarne vid himmnelsfärden, Ap. x:
to f. På den mellersta spetsen, det
egentliga »Oljeberget», amab. Djebel-el-
77kr, förlägger legenden himmelsfärden,
hvilket dock motsäges af Lo. 24: 50,
enligt hv. ställe Kristus uppfor till him-
melen från Betania. På toppen af denna
höjd står jemte en turkisk moské den
s. k. Himmelsfärdskyrkan, der fromnme
pilgrimer tro sig i marken se det sista
spåret af den himlafarnes högra fot.
Från minareten der bredvid har man
den härligaste utsigt, och det en af de
innehållsrikaste i verlden. Osterut sväf-
var blicken utföre från djup till djup
ända ned till Jordandalen och längre
söderut Döda hafvets bassin, som hg-
ger omkring 3,900 fot under ens föt-
ter, med de moabitiska bergen på an-
dra sidan bortåt öknen. Norrut skå-
dar nian öfver vidsträckta slätter ända
till Samarias berg i närheten af Betel;
nordvest ser man vid synranden Nebi
Samuils, det gamla Mizpas, vidt syn-
liga höjdmärke. At söder ser man det
grekiska Eliasklostret, Betlehems platå
och Hebrons höjder. Kastar man ögat
åt vester, utbreder sig Jerusalem som
en karta; man har dess tempel och mi-
nareter, dess murar och kupoler allde-
les under sina fötter; man glömmer al-
drig den synen. Intet under, att här
af ålder var en plats der man ville
tillbedja Gud, 2 5. 15: 32! Nära här-
intill visar man den ort, der Jesus skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
