Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord N - Nehemias bok...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332 Non. - NO1~.
>1 himlen räddes gudarne för ovä-
dret och sökte skydd, de stege upp
Antms himmel, (le drogo sig undan likt
hundar -
»På sjunde dagen lade sig stormen;
ovädret, rasande likt ett jordskalf, »til-
lade åter af. Vattnet torkade undan.
Ondskans män, deras kroppar flöto om-
kring såsom hafsvass ag upplät
fönstret, och ljuset bröt fram öfver mig
- - - Jag märkte stranden vid hafvets
gräns Skeppet gick mot Nizirlan-
det. Berget Nizir hejdade skeppet.
»På sjunde dagen lät jag en dufva
flyga ut. Och dufvan for åstad och
sökte men fann intet rum att hvila på
och vände åter. Och jag lät en svala
flyga ut. Och svalan for åstad och
sökte men fann intet rum att hvila på
och vände åter. Och jag lät en korp
flyga ut. Och korpen flög åstad och
såg liken på marken och åt af dem
och flöt bort med dem och kom ej åter.
Och jag släppte ut djurems mot de fyra
vmndarne.
»Jag utgöt ett drickoffer, jag byggde
ett altare på toppen af berget. - - . Go-
dame samlade sig likt myggstim öfver
offret. »
Slutet blef att Bel förde Hisisadra
och hans hustru ut ur skeppet och re-
ande landet, hvarpå ett förbund slöt»,
och Hisisadra med hans husfolk bort-
toge» för att varda gudarna like. (Jfr
Tegnér, Nineves och Babylons kilskrif-
ter, p 102 f.)
På frygiska mynt från staden Apa-
men eller Kibotos (ark) från Septimii
Severi tid (omkr. 200 e. Kl.) är afbil-
dad en fyrkantig farkost, lik en låda,
~ytande på vattnet, med inskriften No.
Derinne sitta en man och en qvinna,
ett ammuat par står utanföre. Ofvanpå
smtter en fogel, och en annan kommer
flygande med en qvist i näbben. (Se
Nystr. Bibl. Foruk. lx 30.)
Hos de senare judarna utvecklade
sig föreställningen om de s. k. 7
kiska buden, hvilkn ansågos bindande
för alla maenniskor och alltså äfven för
»porten» proselyter», och hvilka delvis
vore tagna fråmi M. 9~ 4 f. De vore
följande: m) Lydnad för öfverheten, 2)
Förbud mot Guds namn» försmädelse, 3)
mot afgudatjenst, 4) mot blodskam, 5)
mot mord, 6) mot stöld, 7) mot ätande
af lefvande djurs kött.
Nob eller Nobe, preststad i Benja-
min nära Jerusalem, Ne. 1 1: 32; Es.
le: 32, der tabernaklet sannolikt för-
varade» i Sauls tid, 1 5. 21: f.; dess
invånare blefvo på Sauls befallning dö-
dade af Doeg för deras mot David vi-
sade vänskap 22: 9 f.
Nobah, en manassit som vid eröf-
ringen af Kanaan intog staden Kenat
Gilead med dess område och gaf det
sitt namn, 4 M. 32: 42; Do. 8: II;
Kr. 2: 23. Namnet Kenat fortlefver
doclc ännu i Kanavåt på Ilavrans berg
omkr. 7 mil öster om Tiberias’ sjö.
I)er finnas betydliga riminer af bad, teat-
rar och tempel, hela hus med dörrar
och fönster af sten, men utan invånare.
Nod (flykt), det land ö. om Eden,
dit Kam flydde, M. 4: m6.
Nodab, Kr. 5: 19, en ismaelitisk
nomadstairm i Gilead.
Noe, se Noak.
Nof, en egyptisk furstestad, Es. 19:
13; Je. 2: m6; 46: 14; He. 30: i6,
med afgudatemnpel, Fle. 30: 13, efter
Judarikets fall äfven bebodd af judar,
Je. 44: 1 i 0». 9: 6 kallad Mof. Det
är den berömda staden Memfis, på de
aldsta monumenten kallad Men-nefer,
»den gode» plats> eller »de goda» hamn»,
folkdialekten Men-nefi, arab. Menf.
Namnen nfse ortens förnämsta gudom,
hvarefter den ock kallades Pn-Ptnb,
d. ä. Ptalms hus. Memfis låg några få
nmil s. om Nilens delning, vid dess ven-
stra strand, mellan floden och de Ii-
byska bergen och gälde för en af de
äldsta städer i Egypten. Redan på
Abrahams tid var det säte för en ko-
nung, och det i Moseböckerna omtalade
Egyptems torde just hafvn varit den mem-
fitiska (prest-) staten. Efter Psamsmnse-
tik» tid blef det hela landets hufvnd-
stad. Memfis växte med Tebes afta-
gande, enligt somliga ända till ett om-
fång af m 50 stadier, men började sjunka
efter Alexam-idrias anläggning. Kairo»
uppbyggande i granskapet blef dess
undergång. Af dess präktiga ruiner,
som Strabo beskrifver, fin» nu föga
qvar; ökensanden har begraft eldguden
Ptahs och oxen Apis’ helgedomar. Pil
sista tiden har man börjat gräfvn fram
dess tempel och statyer. De märkvtLr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
