Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord M - Moses lagar...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314 MUsT- MYGG.
mnent af det slag somn kallas sistruin,
en vinkelböjd metallstång, behängd med
lösa ringar, som vid skakning gifva
ett pinglande ljud. På den bifogade
afbildningen är i~ en trumma, sS bjell-
ror, 20 en triangel och 21 kanske ett
slags sistrum.
Hvad slutligen beträffar arten af
ebreernas tonkonst och beskaffenheten
af deras melodier, så kan man af de
dunkla och knapplmändiga antydningar
som i den vägen förekomma, ej myc-
ket lära. Af m Kr. 55: 19 f. och flera
psalmöfverskrifter synes framgå, att de
hade olika sångsätt eller melodier, men
harmoni i vår mening var dem dock
obekant. Spår till nottecken har man
ej funnit. Olika skalor eller tonhöjder
antydas väl med uttrycken i Kr. 15:
20, aZ-’aiamot, d. ä. »efter jungfrurna»,
och 25, ai-haschminit, d. ä. »efter ok-
taven» (Sv. åtta strängar, likaså Ps.
6: 1 etc.). Man gissar att atamoz~ be-
tecknar jungfrustämman eller sopranen,
och att schminit betecknar den ackom-
pagnerande manskörens djupare oktav.
.>41a,not är det ock som i Ps. 46: 1
Sv. kallas ungdomen. 1 Ps. 7: m före-
kommer ordet schiggajon (Sv. oskyl-
dighet), som torde betyda en »sång
hög ton» eller mklagosång». Samma
ord står i Hsb. 3: x, efter schigjonot
(för de oskyldiga), d. a. »i hög ton-
art» eller ml klagoton». Ett annat me-
loditecken e. d. är uttrycket at inut
labbén i Ps. ~: (Sv. sköna ungdo-
mnen). Man förmodar att dessa ord
hvilka betyda efter. Död åt sonen in-
nebära att psalmen skulle sjungas efter
melodien af en sång som så hegynte.
Dylika hänvisningar till bekanta sånger
eller melodier (eller till vissa instru-
ment?) tror man sig finna i öfverskrif-
tema till Ps. 22 (»morgonrodnadens
hind»), Ps. 6o (»vittnesbördets lilja»,
Sv. gyllene rosenspann), Ps. 45, 6~
(»liljorna», Sv. rosorna), Ps. 8o (»vitt-
nesbördets lilja», Sv. gyllene rosen),
Ps. 56 (»den stumma dufvan i fjerran
land»), Ps. 57, 58, 59, 75 (»förderfva
icke»). Det i en mnängd psalmöfver-
skrifter, Ps. 4: etc., förekommande
uttrycket »till att föresjunga» (Zarn-
menazeah) betyder sannolikt: Ȍt musik-
mrmästaren», alltså en anvisning om att
den så betecknade psalmen skulle an-
vändas vid gudstjensten. Samma ord,
menazeah, begagnas i 2 Kr. 2: 2 om
befallningsmännen öfver Salomos tim-
mermän. En musikalisk term af oviss
betydelse är slutligen ordet Sela, som
förekommer öfver 70 gånger i Psal-
merna, Ps. ~: 3 etc., samt i Habakuks
sång, Hab. 3~ 3, 9, 13. Man förmo-
dar att det betyder »uppåt!> eller »hö-
gre!» och afser ett starkare umellanspel
med instrumenten, under det sången
tystnar; en åsigt som man söker stödja
med den iakttagelsen, att Sela iallmän-
het förekommer vid sådana ställen, der
den föregående satsen har ett särskildt
eftertryck eller ett djupare innehåll. 1
Ps. ~: 17 står framför Sela ordet Ifig-
gajon (Sv. ordet), som kanske utmär-
ker just ett doft eller sakta mellan-
spel; jfr ordets användning i Ps. 92:
4, »higgajon på kinnor», Sv. >spelande
på harpa».
Must, se under Vin.
Mygg utgjordeEgyptens tredje plåga,
M. 8: m6; Ps. 505: 3i (Sv. »löss»).
Myntu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
