Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord K - Knidos...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANATTRADET.-GRA5HOPPOR. 153
Granatträdet, eb. rimmon, som är
hemma i Synen, Arabien, Persien, In-
dien m. fl. st., förekommer i det vilda
tillståndet sona en buske, men uppnår
odladt ett litet träds höjd af omkr. m 5
fot, med en rak stam och många sido-
skott, rödaktig bark, lansettlika glän-
sande blad, stora stjernlika men lukt-
lösa blommor af skarlakausröd färg och
runda, utvändigt röda, invändigt hvit-
gula frukter, de berönmda granatäpplena,
till storlek och form nära liknande en
apelsin, fulla med purpurröda kärnor,
men också med ett välsmakande kött
och en ovanligt ymnig saft. Granat-
äpplet, somn mognar i augusti, nämnes
bland det heliga landets ädlaste fruk-
ter, 5 M. 8: 8, och då spejarne förde
med sig den beprisade drufklasen från
Eskol, togo de äfven med sig granat-
äpplen och fikon, 4 M. 13: 24. Ett
ituklufvet granatäpple är fagért att skåda
med de många små röda glänsande
kärnorna, gömda under de hvitgula,
genomskinliga hinnorna; hvarifrån den
sköna bilden af ungdomligt behag är
lånad i Hö. ~: 3; 6: 6, »Såsom ena
hälften (eller: » genomskärningen », Sv.
skörd) af granatäpplet är din kind bakomn
din slöja. » Fruktens saft är så ymnig,
att man kan af ett enda granatäpple
få ett vanligt glas fyldt med den be-
hagligaste läskedryck af ljusröd färg.
Med tillsats af litet socker blifver det
en skön »lemonad». Derföre prisas ock
»granatäpplets must» i Hö. 8: 2. Gra-
natträdet var ett af de mest omtyckta
trädgårdsträden, Hö. 4: 13; 6:mo, och
bland landsplågor nämnes äfven granat-
trädlens förtorkande, Joel 1: 12. På af-
bildningen äro blommor och blad i nära
#/2 nat. storlek, frukterna deremnot i #/a
eller i/~ nat. st.
Kulor liknande granatäpplen prydde
nedre fållen af öfversteprestens mantel.
2 M. 28: 33, och flätverket på tempel-
pelarnes kapiteler (knappar), 1 K. 7: m8.
Greker, Grekland, Ap.2o:2. Grek-
land var kändt för ebreerna under naum-
net ~avan, by. se. Genom Alexander..
eröfringar blefvo grekerne herrar öfver
Egypten, Synen och länderna bortom
Evfrat, så att miamnet grek blef mera
obestämdt och användes af judarne om
hedningar under grekiskt välde, hvadan
ordet blef nästan liktydigt med hedning,
Mar. 7: 26, så att alla icke-judar voro
greker, Ap. 20: 21; 1 Kor. 1: 22, 24.
Med grekiskt inflytande följde ock att
grekiska språket blef allmänt utbredt
de on>gifvande länderna; hvarföre äfvema
N. T:s författare skrefvo på detta språk,
sasom varande verldsspråket. # 1 Pale-
stina fick det ett eget skaplynne, för-
anledt, dels af det ebr. tänke- och ut-
tryckssättet, dels af Septuagintabibelus
bruk (se sid. 58). - Då greker nämnas
af Paulus i motsats till barbarer, Ro.
1: 14, förklarar han det strax med orden
visa och ovisa. På ett par ställen
N. T., neml. Ap. 6: m och ~: 29, der
Sv. har greker, står i gr. ordet helleni-
ster, d. ä. sådana judar som talade
grekiska, grekiska judar, i motsats till
ebreer eller ebreiska judar som talade
arameiska. Den första striden inom
den äldsta församlingen i Jerusalem kom
just af nmotsatsen mellan dessa två klas-
ser af kristna, Ap. 6: m.
Grodor, se Paddor.
Gråtoeken, den ek, under hvilken
Debora blef begrafven, m M. 35: 8.
Gräs, boskapens vanliga föda, Es.
15: 6; Ps. 104: 14, gifver genom sin
hastiga och späda växt och sitt snara
förvissnande de heliga författarne många
passande bilder, Ps. 9o: 5 f.; 92: 8;
103: 15 f.; Es. 4o: 6 f.; 55: 12; Jak.
5: mo f.; 1 P. 1: 24. Annu i (lag ser
man i Synen gräs och buskar, iställetför
ved, läggas på eldstaden, Mat. 6: 28 f.
Och onm gräset på taken gäller ännu,
att det för den regulösa sommarens hetta
snart förtorkar, Ps. 129: 6 f.; Es. 37: 27.
Gräshoppor äro ännu såväl son>
fordom en af de svåraste landsplågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
